Så tillverkas läder
Tillverkning av läder har stor påverkan på människor och miljö i länder där lädret tillverkas. Läderindustrin använder mängder av kemikalier, och flera av dem är miljö- och hälsofarliga. Lär dig mer om läder och lädertillverkning, och hur du hittar det miljövänligaste lädret.
Läder är djurhudar bearbetats för att förvandlas till mjukt och tåligt läder som kan användas till skor, väskor och andra läderprodukter. Beredningen av djurhudarna sker stegvis – de konserveras, garvas, färgas, återfettas och ytbehandlas för att till slut sys ihop till färdiga produkter. Varje steg i tillverkningen av läder kräver en mängd kemikalier.
Vilket läder är miljövänligast?
Djurhudar kan garvas på olika sätt. Det mest miljövänliga lädret är naturgarvat läder, en vegetabilisk garvning som sker med bark. Det vanligaste och billigaste sättet att garva djurhudar är dock med hjälp av tungmetallen krom – hela 90 procent av allt läder i världen kromgarvas.
Vid kromgarvning används en ofarlig typ av krom som kallas krom 3. Om kromet hanteras fel, kan det omvandlas till en farlig variant: krom 6. Krom 6 är cancerogent, allergiframkallande och farligt för miljön. Kromgarvning behöver därför ske under kontrollerade former, så att ämnet inte släpps ut till omgivande miljö eller påverkar de som arbetar i produktionen.
Se vår video inifrån garverierna i Bangladesh. Fotograf: Troy Enekvist
Från hud till läder
Omvandlingen av djurhudar till läder kan delas in i tre stadier:
- Under förbehandlingen förbereds hudarna. Hårrester och smuts tas bort, hudarna avfettas och blötläggs.
- Under själva garvningen bearbetas hudarna för att lädret ska bli flexibelt och slitstarkt. 90 procent av allt läder i världen garvas med tungmetallen krom. Många garverier använder stora trummor där hudarna roterar med vatten och kemikalier under garvningen. De blöta djurhudarna kallas för ”wet blue” – det är kromet som ger dem den blå färgtonen.
- Under efterbehandlingen färgas och behandlas lädret för att få vissa egenskaper, utseenden och ytor.
En stor mängd kemikalier används i varje del i processen. Biocider kan användas vid behandling av råhudarna för att förhindra dem från att ruttna eller mögla under transport och förvaring. Biocider är bakteriedödande, mögelhämmande och till sin natur giftiga. Formaldehyd kan användas vid garvningen, men även som fixermedel vid färgning av lädret. Formaldehyd är cancerframkallande och kan framkalla allergier och astma.
Förutom krom kan även andra tungmetaller ingå i garvningsprocessen eller i färgerna som används i senare steg. Flyktiga organiska ämnen (VOC) kan avges från lösningsmedel som används i läderproduktionen. Allergena och cancerogena färgämnen kan användas för att färga läder. PFAS-ämnen kan ingå i impregneringen av lädret.
Lungcancer vanligare hos garveriarbetare
Det mesta av det läder som finns i skor, väskor och andra skinnprodukter som säljs i Sverige är garvat utomlands. I länder utanför EU kan lagar som reglerar miljöskydd och arbetsmiljö vara bristfälliga. De lagar som finns följs heller inte alltid.
Vid beredning av läder används en rad ämnen, utöver krom, som kan ha miljö- eller hälsofarliga egenskaper. Trots det hanterar många personer som arbetar på fabriker och garverier kemikalier som kan vara cancerogena, allergiframkallande och hormonstörande utan skyddsutrustning, något som kan skada deras hälsa allvarligt. Det har visat sig att lungcancer är vanligare hos garveriarbetare än hos befolkningen i stort.
En del fabriker och garverier struntar också i att rena sitt avloppsvatten innan de släpper ut det, vilket betyder att krom och andra problematiska ämnen från tillverkningen hamnar i intilliggande vattendrag. Avloppsvattnet förorenar då miljön och kan skada livet i omgivande floder och sjöar.
Avfall från tillverkningen av läder
Vid garvning skapas det avfall som skinnrester och slam från garveriernas avlopp. En del av skinnresterna och slammet bränns upp, vilket kan orsaka en omvandling av krom 3 till krom 6, som då hamnar i den omgivande miljön och kan påverka djur, människor och vattenlevande organismer negativt.
Skinnrester som blivit över i beredningen av läder används ibland som protein i djurfoder. Om skinnresterna garvats med krom, kan de djur som äter av fodret få förhöjda halter av krom i kroppen.
Läs Sveriges Naturs artikel "Tickande miljöbomb eller hållbart för livet – så gör du smarta läderval"
Som konsument kan du påverka tillverkningen
- Köp skor av bra kvalitet som håller länge, gärna begagnade.
- Vårda och laga skor, väskor och läderjackor om de går sönder, så håller de längre. Vår webbsida Fixa grejen har massor med tips & tricks.
- Om du köper nytt: Välj naturgarvat läder eller miljömärkta skor.
- Kräv en schysstare skoproduktion! Organisationen Fair Action har ett formulär på sin webb där du kan maila din skobutik
