Slutreplik: Lyft blicken och sluta förenkla

Ett genomgående drag i både Timbros och Svenskt Näringslivs utspel är att man överdriver eller förenklar bilden av vilka fördelar för klimatet en del projekt har. Nackdelarna för miljön nämns inte alls, skriver Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen och Oscar Alarik, chefsjurist Naturskyddsföreningen i en slutreplik på Dagens Industris debattsida.

I en replik till Naturskyddsföreningens debattartikel menar Svenskt Näringsliv att den relativt höga miljöanpassningen av den svenska industrin inte är ett resultat av miljölagstiftningens krav, utan att lagstiftningen alltid legat steget efter. Det är ett märkligt påstående. 

Miljöanpassningen berodde i stor utsträckning på att Sverige hade en av Europas första integrerade miljöskyddslagar som ställde höga miljökrav och successivt banade vägen för modern teknik – vilket gynnade både miljön och företagen.

Det är lagstiftningen och EU:s klimatregelverk som driver på tung industri med stora koldioxidutsläpp till utveckling och innovation. Även om många inom näringslivet vill vara en del av klimatomställningen och innovatörer kan visa vägen, så behövs lagstöd för att äldre fossilberoende verksamhet ska avvecklas och inte konkurrera bort de som vill ligga i framkant.

Ett genomgående drag i både Timbros och Svenskt Näringslivs utspel är att man överdriver eller förenklar bilden av vilka fördelar för klimatet en del projekt har. Nackdelarna för miljön nämns inte alls. Sedan pekar man på miljölagarna som ett hinder för utvecklingen.

fredagens replik visar Timbro ett alldeles utmärkt exempel på en sådan skev verklighetsbeskrivning. I repliken skriver Timbro miljöinstitut att miljölagstiftningen är ett dysfunktionellt system. Som exempel nämner man Naturskyddsföreningens framgång när det gällde en gigantisk kalkstenstäkt i en planerad nationalpark i Ojnareskogen på norra Gotland för några år sedan. Konsekvenserna enligt Timbro blev att Sveriges självförsörjning av kalk har ersatts av import, längre transporter och högre utsläpp.

I själva verket är Sverige så gott som självförsörjande av kalkstensprodukter och cement. Exporten av cementklinker har ökat kraftigt sedan Bungetäkten stoppades 2018, enligt SCB. Istället för en täkt som skulle ha tömts ut på 25 år ser det ut som om nationalparken nu äntligen kommer att förverkligas, till fromma för Ojnareskogens nattskärror, kungsörnar och unika flora.

Det hör också till saken att det var EU:s lagstiftning som stoppade täkten, inte den svenska miljöbalken. Om Sverige vill ha tillgång till den gemensamma marknaden i Europa, måste också de gemensamma reglerna följas.

Den här ensidiga och ibland direkt felaktiga återgivningen av miljöprocesser återspeglar Timbros och Svenskt Näringslivs beskrivning av de nuvarande miljölagarna. Via utvalda exempel, där prövningarna tagit tid och varit komplicerade, skapar organisationerna en ensidig berättelse om hur miljölagarna fungerar - vilket ger en felaktig bild av hur det ser ut i verkligheten. Tyvärr har de lyckats övertyga regeringspartierna om att dagens miljölagar är ett hinder – och inte en garanti för ett långsiktigt effektivt klimat- och miljöarbetet och viktiga deltagandeprocesser.

I en rapport häromåret granskade Naturskyddsföreningen hur den negativa bilden av miljölagstiftningen och myndigheternas miljöarbete byggts upp genom en rad missvisande rapporter och utspel. Det gemensamma är att de bygger på enstaka anekdotiska exempel på när det tagit lång tid att få miljötillstånd

I själva verket motsäger Domstolsverkets statistik bilden om att det tar lång tid att få miljötillstånd, för det mesta tar det inte mer än något år eller två. Att många projekt skulle stoppas är som Dagens industri beskrev saken i en artikel en ”skev bild”. Bara cirka 2,5 procent får avslag.

Vi har naturligtvis ingenting emot effektiva tillståndsprocesser. Miljötillståndsutredningen har lyckats lösa flera viktiga EU-rättsliga knutar. Men andra av utredningens förslag kommer också att innebära lägre miljökrav. Att exempelvis ta bort tillståndsplikten för 60 procent av de verksamheter som i dag måste söka tillstånd kommer att få konsekvenser för miljön. Fler ärenden kommer att avgöras utan ordentliga kunskapsunderlag. Med sämre fakta på bordet blir klimat, natur och medborgarnas livsmiljö alltid lidande.

Det vore önskvärt om Svenskt Näringsliv och Timbro kunde lyfta blicken en smula och se värdet i rättvisa prövningar där oroade grannar kan komma till tals och tid finns att lösa de problem för miljön som exempelvis nya industriprojekt och gruvor medför. Nyckeln till effektiva processer är att tidigt samla alla intressenter och tillförsäkra fullgoda underlag. Men för detta krävs resurser, vilket går snabbt att åstadkomma i regeringens nästa budget, bara den politiska viljan finns.

Miljöfrågorna kan framstå som enkla. Men om inte dessa hanteras med klokhet, kunskap och deltagande från alla berörda, finns inte bara risk för ökade klimatutsläpp, fler instängslade badplatser, ökade skogsavverkningar, och fler industriella anläggningar tätt inpå vardagslivet utan också för att vanligt folk kommer i kläm.

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Oscar Alarik, chefsjurist Naturskyddsföreningen

skog,vatten,höst,träd,grön,gul,blå

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Bli månadsgivare
Gillas av 1

Relaterat innehåll