Sydafrika: Skepp med fossil gas hotar miljöförsvarare och havets liv

Delfiners, fåglars och fiskars existens hotas om gasskeppen tillåts i Richards Bays hamn. När Sydafrikas politiker försökte tvinga på invånarna mer fossila bränslen fick de nog. Organisationer, advokater och miljöförsvarare har vunnit första ronden, men än är kampen inte över. Med ökade hot mot miljön i Sydafrika, ökar hoten mot de som försvarar den.

Richards Bays hamn är den största i Sydafrika med 80 miljoner lassade och lossade ton om året. Härifrån går exporten av kol till resten av världen. Trots den massiva trafiken är det som en gång var Mhlathuzesflodens mynning, fortfarande ett paradis för delfiner, fiskar och fåglar. Här finns stora mangroveträsk som fungerar som barnkammare för Indiska Oceanens fiskar och skaldjur. Mangroven är även väldigt viktig för Sydafrikas fågelliv. Här finns också en sandö där även svenska flyttfåglar vilar och söker föda. I hamnen jagar delfiner bytesfiskar och uppfostrar sina kalvar.

I byarna runt Richards Bays gruvor har ett tiotal miljöförsvarare mördats sedan början av 2000-talet. Även de som försvarar miljön mot gasskeppen befinner sig i en utsatt situation och riskerar att utsättas för hot och våld.

Nu vill Sydafrikas energidepartement lägga flera bullrande turkiska Karpowership i Richards Bays hamn. Skepp som ska bränna metangas till elektricitet i 23 generatorer.

Så påverkar gasskeppen miljön i Richards Bay

För drygt 20 år sen intervjuade David Savides några marinbiologer från Johannesburg som är specialister på puckeldelfiner. De behövde någon på plats som kunde kartlägga delfinerna . Sedan dess har David Savides spenderat tio till tjugo timmar per vecka med kameran i högsta hugg.

Till vardags är han chefredaktör för tidningen Zululand Observer. Med väderbitet ansikte spanar han ut över vattnet. Oftast dyker delfinerna upp när det är grumligt för då jagar de som bäst, med avancerad och känslig hörsel och med sonarteknik som skickar ut ljud som studsar tillbaka när den träffar ett fiskstim.

-Delfinerna identifieras med hjälp av mina bilder av fenorna och sedan matchas de på en databas. Jag har lärt känna ganska många av dem och alla delfiner har fått namn. Jag är ingen vetenskapsman, utan jag är vad de kallar en medborgarforskare.

Men delfinernas beskyddare är bekymrad.

-Vi är mycket oroade över delfinerna. De lever ju inne i hamnen, där gasförbränningsskeppen kommer att finnas. Jag tvivlar inte på att det kommer vara skadligt för dem. Bullret, vibrationerna, vattentemperaturen. De är Sydafrikas mest hotade marina däggdjur.

För några dagar sedan filmade Davids vän delfiner som parade sig precis utanför hamninloppet.

Shanan Atkins är marinbiologen som introducerade puckeldelfiner till David Savides. Hon uppskattar att det finns maximalt 150 delfiner i det större området runt Richards Bay.

-Det är nog en överskattning. Med den senaste studien vi gjorde för hela landet så tror vi att det inte finns fler än 500 puckeldelfiner i Sydafrika. Vi tror att på tre generationer har beståndet gått ner med 75 procent.

Delfin, puckeldelfin, deltadelfin, Sydafrika, Afrika, groundWork, CER, Karpowerships, Richards Bay, hotad, klimat, klimatförändringar, kol, energi
De sällsynta puckeldelfinerna som lever i området hotas av planerna på gasskeppen.

Om buller döljer bytesfiskens ljud kan de inte hitta sin föda.

-Karpowerships kommer vara ankrade och bullra hela tiden, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och djur- och fisklivet i hamnen kommer inte att kunna överleva, det kan kollapsa.

Under många år ledde professor Digby Cyrus avdelningen för zoologi och kustforskning vid Zululands Universitet. Nu är han pensionerad men har gjort en miljöutredning för ett annat ”gas till elektricitetsprojekt” i Richards Bays hamn.

Professor Cyrus är oroad över vad som kan komma att hända med en stor halvmåneformad sandö i hamnen. Karpowerskeppen kommer ligga väldigt nära denna sandö, som är mycket rik på ryggradslösa djur som blir till föda åt flyttfåglarna som kommer från Europa. Sandlöpare, spovsnäppa och myrspov, samt ett stort antal tärnor använder denna sandö för att finna mat, men också för övernattning och vila mellan måltiderna. Sandön liksom hela hamnen är skyddat område och man måste ha tillstånd för att gå iland på ön.

Området i hamnen i Richards Bay är den tredje viktigaste livsmiljön för migrerande vadare i KwaZulu-Natal. Sydafrika har undertecknat Bonnkonventionen för skydd av flyttande vilda djurarter, deras livsmiljöer och flyttvägar och därför har man skyldighet att skydda sådana livsmiljöer.

-Vi har faktiskt haft återfynd av skandinaviska ringmärkta fåglar här i Richards Bay. De måste lägga på sig nästan över 35 procent av kroppsvikten innan de lämnar för Europa.

-Problemet med Karpowership är att de två fartygen kommer att producera över 70 decibel och bullret skulle täcka ungefär två tredjedelar av sandön.

När han såg resultatet av fågelstudierna från Karpowerships insåg han att de hade missat att ta med sandön helt. De hade inga uppgifter därifrån.

-Min känsla är att de ignorerade det. Situationen är att om du har en hel massa fåglar på en ö och om du börjar producera för mycket buller kommer de att lämna. Fåglarna kan dö omedelbart eftersom de inte får tillräckligt med mat.

Miljölagar kringgås i processen runt gasskeppen

Avena Jacklin är kampanjledare för rättvist klimat och energi hos Naturskyddsföreningens sydafrikanska samarbetsorganisation groundWork. Hon leder groundWorks arbete kring Karpowerships. Förutom direkta risker för delfiner, fiskar och fåglar nämner hon explosionsrisken.

Sydafrika är den 14:e största utsläpparen av kvävedioxid i världen, och det statliga elbolaget Eskom är världens största enskilda utsläppare av svaveldioxid.

När Karpowership redovisade vilken nivå deras utsläpp av växthusgaser skulle resultera i under en 20-årsperiod presenterades siffran 50 miljoner ton kvävedioxid.

-Detta är bara inom Sydafrikanska kuster. Om man ser ackumulativt blir det tre gånger så mycket, 150 miljoner ton av kvävedioxid.

Sydafrika har en stark konstitution, som Avena beskriver som en av de bästa i världen eftersom den tar upp ojämlikhet, genomsyras av öppenhet och transparens. Men när det kommer till upphandling av elektricitet så undermineras ofta lagarna. Allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön undergrävs.

Avena Jacklin, miljöförsvarare, Sydafrika, Afrika, groundWork, CER, Karpowerships, Richards Bay, hotad, klimat, klimatförändringar, kol, energi
Avena Jacklin ser hur trycket på Sydafrikas miljöförsvarare ökar, och har själv mottagit hot.

Ett exempel var när energiministeriet la ett lagförslag för petroleumhanteringen på självaste julafton 2019 - när alla tagit sommarledigt i Sydafrika. Invändningar mot lagförslaget skulle skickas in medan semestrarna fortfarande pågick och enda möjligheten att delta i en offentlig utfrågning var genom att ta sig till ett möte i huvudstaden Pretoria.

Precis som många andra länder gjorde pandemin att restriktioner infördes i Sydafrika under 2020, vilket bland annat medförde att det inte heller gick att få ut fysiska dokument.

En lokal organisation i Richards Bay upptäckte att en chef på miljödepartementet utfärdat ett katastroftillstånd för att Karpowerships skulle få grönt ljus. Men informationen i tillståndet stämde inte: det var fel departement, det var fel slags lagstiftning och nödvändiga tillstånd fanns inte.

GroundWork skrev ett brev till miljöministern och bad henne att återkalla beslutet vilket också skedde. Katastroftillståndet och pandemin skulle ha använts för att driva igenom Karpowership. Nu pågår utredningar mot de som försökte få igenom tillståndet.

När groundWork tittade närmre på upphandlingsprocessen fann de att den gynnade användning av gas. Förnybara energikällor med lagringskapacitet uteslöts automatiskt, eftersom det inte räckte att den kunde förse kraftnätet med elektricitet under 16 timmar.
Elektriciteten var tvungen att produceras 16 timmar per dygn.

-Förnybar energi hade uteslutits från processen, så allt verkar ha varit till förmån för gas och fossila bränslen, och i synnerhet för Karpowerships.

Men Karpowership verkar bara ha varit en liten del i politikernas planer, eftersom andra fossila bränslen gynnades i samma veva: Ny lagstiftning för exploatering och produktion av petroleum, mer gas, fracking (hydraulisk spräckning för att komma åt naturgas och olja flera hundra meter ner i berggrunden) och nya kolgruvor.

Resultat av myndigheternas fossiloffensiv blev att organisationer förenade sig i ett motstånd som aldrig förr setts från civilsamhället. Samtidigt ser Avena Jacklin hur förhållandena har försämrats för landets miljöförsvarare.

-Det har skett en ökning av hot och våld i samband med att opponera sig mot de många fossilbränsleutbyggnaderna, i fredags fick jag till exempel ett anonymt samtal som sa: "Du är damen som motsätter dig Karpowerships!” Rösten började skratta och sen bröts samtalet.

Så påverkas miljöförsvarare i Sydafrika

Desmond D’Sa tilldelades Goldmanpriset 2014, han hade då i många år kämpat för miljön och social rättvisa. Något som nästan har kostat honom livet.

-Det var 2008 efter midnatt som de bensinbombade mitt hem. Min fru och mina barn blev traumatiserade. Jag blev delvis bränd, men är en överlevare.

Pristagaren kämpar fortfarande för miljön, och försöker nu aktivt att stoppa Karpowership. Han sitter i sitt enkla kontor i södra Durban och förbereder nästa dags demonstration mot kemijätten UPL, ett annat av hans miljöförsvarsprojekt.

Desmond D’Sa sammanfattar fem anledningar till att Karpowership är en dålig idé:

  • Det låser Sydafrika i en skuld i 20 år
  • Det skapar inte några jobb.
  • Det kommer öka kostnaderna för el och redan idag har majoriteten av befolkningen i provinsen inte tillgång till elektricitet.
  • Det kommer att förstöra den marina miljön.
  • Fattigdomen kommer att öka. 25 000 människor fiskar vid kustlinjen, tjänar sitt levebröd och tar fisken för att sätta mat på bordet. Detta kommer att försvåras om Karpowership släpps in i hamnarna.

Just provinsen KwaZulu-Natal är hårdast drabbat av mord på miljöförsvarare. Desmond D’Sa berättar att bara i Richards Bayområdet har minst tio miljöförsvarare mördats.

-De närliggande industrierna och gruvorna är hänsynslösa, det finns många kontraktsmördare som kan köpas där. Ett beställningsmord kan gå på mellan 5 000 och 10 000 rand (3 000–6 000 kronor).

-Det är vad vi försöker skydda så att det inte händer. Om Karpowerships kommer in i vårt vatten i Sydafrika, kan det leda till fler dödsfall för vårt folk.

Men allt är inte nattsvart enligt Desmond D’Sa. Han menar att konstitutionen ger andrum åt det sydafrikanska folket. Att 1952 års strandlagar ger skydd.

-Vi kommer att utmana Karpowership-avtalet som är mycket korrumperat och energiministern Gwede Mantashe är väldigt involverad. Hans familj sägs vara medägare i Karpowerships sydafrikanska bolag.

Sätt ljuset på miljöförsvararna!

Ingen ska behöva hotas eller dödas för att de skyddar miljön. Nu kräver vi lagar som skyddar miljöförsvarare!

Jag skriver under!
Bli först att gilla!