Upp till bevis för S i biståndsfrågan
Inom kort presenterar Socialdemokraterna en ny biståndspolitik som formulerar hur internationell solidaritet ser ut för partiet år 2026 och framåt. Givet omvärldsläget har vi har inte råd att tänka kortsiktigt. Partiet måste försvara biståndets integritet och visa hur åtagandet om att avsätta en procent av Sveriges välstånd till bistånd ska realiseras under nästa mandatperiod, skriver Naturskyddsföreningen tillsammans med bland annat Diakonia, Oxfam Sverige och We Effect på Aktuellt i Politikens debattsida.
Socialdemokraterna har en lång tradition av att stå upp för internationell solidaritet. Några månader efter förra riksdagsvalet slog partiet fast att ”för oss socialdemokrater är enprocentsmålet en moralisk fråga” och i dag skräder partiföreträdare inte orden i sin kritik av regeringens nedskärningar.
Det finns skäl för kritiken. Stödet till biståndsstrategier för Afrika, Asien och Latinamerika har nästan halverats mellan 2021 och 2025. Bistånd har villkorats med krav om återvändande och många demokratiaktivister och människorättsförsvarare har förlorat sitt stöd från Sverige. Nio av tio barn som lever i extrem fattigdom finns i Afrika söder om Sahara eller Södra Asien, två regioner som drabbats särskilt hårt av regeringens nedskärningar.
Om Socialdemokraterna inte omsätter kritiken i handling riskeras partiets trovärdighet.
Om Socialdemokraterna inte omsätter kritiken i handling riskeras partiets trovärdighet. I de politiska riktlinjer som antogs vid årets kongress, uttrycker partiet att dess “principiella inställning” är att biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) och att man successivt vill öka biståndet. Men bara några veckor senare presenterades en skuggbudget där biståndet i stället minskar i både kronor och i procent. För 2026 föreslås 54 miljarder kronor, motsvarande 0,75 procent av BNI, och för 2027 och 2028 0,73 procent. Det placerar partiet närmast regeringens nivåer.
Inför valet, och inte minst vid ett eventuellt regeringsskifte, får Socialdemokraternas ambitioner för biståndet stor betydelse. Därför är det oroande att partiet inte lever upp till kongressens målsättning. En förklaring som partiföreträdare angett är att det blir svårt att uppnå enprocentsåtagandet under nästa mandatperiod eftersom gapet från dagens låga nivåer är för stort. Men argumentationen haltar.
Både Centerpartiet och Miljöpartiet budgeterar redan för ett bistånd motsvarande en procent av BNI. Centerpartiet når en procent genom att inrätta en separat fond för Ukraina med finansiering utanför det vanliga budgetramverket, på samma sätt som görs med det militära stödet. Även EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget hanterar det civila stödet till Ukraina utanför den ordinarie budgeten. Vi välkomnar en sådan lösning. Då kommer inte Ukrainastödet tränga undan biståndet till världens fattigaste länder så som sker i dag.
Kommer en trovärdig plan för hur enprocentsmålet ska uppnås under nästa mandatperiod?
Att genomföra rejäla förstärkningar av biståndet på kort tid har gjorts förr. Vissa inom partiet hävdar att det efter 90-talskrisen tog flera mandatperioder att återgå enprocentsnivån. Men i september 2004, när biståndet låg på 0,87 procent av BNI, enades Socialdemokraterna med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att återställa biståndet till en procent år 2006, vilket också gjordes. Principen upprätthölls sedan i 16 år, oavsett regering, fram till att Tidöregeringen tillträdde.
Utöver omfattande nedskärningar har Tidöregeringen använt stora delar av biståndet till migrationsinsatser, åtgärder som utgår helt från svenska behov. Detta strider mot OECD:s biståndskommitté DAC:s regelverk som slår fast att insatser ska styras av behoven hos människor som lever i fattigdom och under förtryck. Samma urholkning av reglerna ser vi i regeringens användning av bistånd för att gynna svensk export, något som enligt OECD-DAC inte heller kan klassas som bistånd.
Socialdemokraterna har tidigare gjort stora avräkningar för flyktingmottagande och visat intresse för att villkora biståndet för återvändande. När partiet nu kritiserar den rådande politiken och snart lanserar en ny biståndspolitik är det upp till bevis. Kommer en trovärdig plan för hur enprocentsmålet ska uppnås under nästa mandatperiod? Ska biståndet utgå från mottagarnas behov och prioriteringar, eller svenska intressen? Blir rättighetsperspektivet styrande, och regelverket följt? Kommer biståndet integreras i en ambitiös och långsiktig utrikespolitik, och placeras stödet till Ukraina i en separat budget så att det inte tränger ut annat livsviktigt bistånd?
Förhoppningen är att Socialdemokraterna visar i handling att Sverige åter blir en solidarisk röst i världen, som står upp för demokrati, människors rättigheter och global rättvisa. Vid ett regeringsskifte blir partiets prioriteringar för 2027 och framåt helt avgörande.
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
Christina Carlsson, tf generalsekreterare Plan International Sverige
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Göran Holmqvist, generalsekreterare ForumCiv
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige
Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen
