Uranbrytning i Sverige: Regeringen öppnar för gruvor – vad händer nu och vilka blir konsekvenserna?
Efter ett kortvarigt förbud är uranbrytning nu tillåtet i Sverige igen. Regeringen har hävt förbudet som infördes 2018 och öppnar upp för gruvdrift i bland annat Västergötland och Jämtland. Detta väcker starka reaktioner och aktualiserar frågan om kärnkraftens roll i den svenska energimixen.
2018 förbjöds uranbrytning i Sverige av riksdagen efter att Centerpartiet fått med sig Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Innan dess var det i teorin tillåtet och uran behandlades som andra koncessionsmineral i minerallagen. En viktig skillnad var dock att kommunerna hade en stark vetorätt och kunde specifikt stoppa urangruvor. Denna vetorätt var en viktig faktor för att stoppa tidigare planer på uranbrytning och ansågs av många som en garant för lokalt självbestämmande i miljöfrågor.
Denna vetorätt har försvagats och regeringen har tagit bort kommunernas möjlighet att stoppa mindre gruvor, vilket kan leda till att urangruvor etableras mot lokalbefolkningens vilja. Detta har väckt starka protester från bland annat Naturskyddsföreningen och lokala opinioner i de berörda områdena.
Regeringens argument
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har uttalat att det är "hyckleri" att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran. Regeringen argumenterar för att inhemsk uranbrytning skulle kunna bidra till ökad energisäkerhet och minska Sveriges beroende av importerat uran.
Uranbrytning är mest sannolik i de delar av landet där berggrunden består av alunskiffer, som Skåne, delar av Västergötland och Östergötland samt Jämtland. Områdena kring Falbygden och Oviken är särskilt intressanta för gruvbolagen, och flera har redan undersökningstillstånd som kommer att inkludera uran.
Naturskyddsföreningens perspektiv och miljöriskerna
Vi på Naturskyddsföreningen är starkt kritiska till regeringens ändringen. I ett remissvar från mars 2025 motsatte vi oss mot lagändringen som möjliggör uranbrytning i alunskiffer.
Redan 2017 motsatte vi oss möjligheten till kommersiell försäljning av uran som utvinns som biprodukt. Vi betonade även då att uranbrytning är förknippat med betydande miljö- och hälsorisker, då metallen är både radiotoxisk och kemiskt toxisk. Uranbrytning kan leda till skador på mark, vatten och den biologiska mångfalden, samt ha negativa klimateffekter. Vi påpekade också att värdefull jordbruksmark riskerar att tas i anspråk.
Framtiden för uranbrytning i Sverige
En sak är säker: debatten om uranbrytning i Sverige är långt ifrån över och kommer med all sannolikhet att intensifieras under de kommande månaderna. Frågan berör inte bara energipolitik utan också lokal demokrati, miljörisker och Sveriges roll i den globala uranmarknaden.
