Utvärdering av Sveriges miljömål 2023

Enligt Naturvårdsverkets utvärdering av de nationella miljömålen har Sverige bara nått ett av de 16 målen, fyra av målen går utvecklingen åt fel håll och enbart två har en positiv utveckling. Med den politik som regeringen driver riskerar en klar majoritet av målen att inte nås alls till 2030. Här kan du läsa Naturskyddsföreningens analys av utvärderingen.

Sveriges miljömål togs fram 1999 som ett riktmärke för miljöarbetet i Sverige. Nu är det bara sju år kvar tills miljömålen ska vara uppnådda. Från början var det tänk att Sverige skulle nå målen till 2020, men det sköts upp till 2030. Med den miljöpolitik som regeringen för kommer en klar majoritet av miljömålen kommer inte att nås.    

Naturvårdsverket utvärderar miljömålen varje år och var fjärde år gör de en mer djupdykande rapport, senaste djupdykningen släpptes den 17 januari 2023.  I rapporten konstaterar de att insatser för miljön faktiskt gör skillnad, men att takten behöver öka avsevärt om vi ska nå miljömålen till 2030. Därför behöver politiken prioritera klimat och biologisk mångfald om vi ska nå miljömålen till 2030. 

Eftersom vi bara når eller är nära att nå fyra av sexton miljökvalitetsmål når vi inte heller det övergripande generationsmålet – att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.” skriver Naturvårdsverket på sin hemsida. 

Kommer vi hinna nå miljömålen till 2030? 

Utvärderingen slår fast att målen inte kommer nås med befintliga och beslutade styrmedel trots ”omfattande insatser från samhället”. För de miljökvalitetsmål som vi når eller är nära att nå finns styrmedel och åtgärder på plats som gör att det finns förutsättningar att helt eller delvis nå målen till 2030. Det visar att insatser för miljön, både nationellt och genom överenskommelser inom EU och internationellt samarbete, ger resultat. Det är en viktig lärdom att ha med i det fortsatta miljöarbetet.   

Under hösten 2022 la Regeringen ner miljödepartementet och aviserade att de avser att minska miljöbudgeten med 60 procent under mandatperioden. Nu måste regeringen ta till sig denna rapport som en larmklocka och agera för att vända utvecklingen.   

Når Sverige miljömålen? 

Teckenförklaring

Begränsad klimatpåverkan: nej ↘️
Frisk luft: nära ↗️
Bara naturlig försurning: nej ↗️
Giftfri miljö: nära 
Skyddande ozonskikt: ja 
Säker strålmiljö: nära 
Ingen övergödning: nej 
Levande sjöar och vattendrag: nej 
Grundvatten av god kvalitet: nej 
Hav i balans samt levande kust och skärgård: nej 
Myllrande våtmarker: nej 
Levande skogar: nej ↘️
Ett rikt odlingslandskap: nej
Storslagen fjällmiljö: nej ↘️
God bebyggd miljö: nej 
Ett rikt växt- och djurliv: nej ↘️

Varför nås inte miljömålen?  

Haven är ur balans, bland annat på grund av överfiske och övergödning, och fler åtgärder behövs för att kunna uppnå målet i framtiden. I skogen är det största problemet att skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas, vilket har en förödande effekt för den biologiska mångfalden. Att skydda dessa skogar är därför mest brådskande. Därtill behöver skogsbruket ställa om från ett trakthyggesbruk till ett naturnära skogsbruk. Inom jordbruket får miljön och den biologiska mångfalden stå tillbaka när ökad produktion och storleksutveckling fortsatt står i fokus. För att vända trenden behövs en politik som värnar en mångfald av jordbruk och naturtyper i odlingslandskapet, samtidigt som värdefulla miljöer behöver restaureras. 

Idag saknas ofta kunskap om naturvärden i landskapet vilket är helt avgörande för att kunna säkerställa såväl skydd av de skyddsvärda områdena, som en hållbar markanvändning i de brukade landskapen inom de olika sektorerna. 

Naturskyddsföreningens förslag på hur Sverige ska kunna nå miljömålen till 2030 

  • Regeringen måste säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för att skydda den skyddsvärda skogen från avverkning och införa incitament och styrmedel för att stötta skogsbruket i omställningen från trakthyggesbruk till naturnära skogsbruk. 
  • Dagens svenska skogspolitik- och lagstiftning gör det svårt att leva upp till rådande EU-lagstiftning, därför behöver politik och lagstiftning reformeras så att den är i linje med EU:s miljö- och klimatpolitik. 
  • För att kunna säkerställa ett effektivt skydd och hållbar markanvändning behövs ökad kunskap om höga naturvärden. Regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att genomföra en nationell inventering av skyddsvärda skogar. 
  • Jordbrukspolitiken behöver balansera marknaden så att det blir ekonomiskt lönsamt för bonden att främja biologiska mångfald både på åkern och utanför och täcka kostnaderna för miljöåtgärder som till exempel naturbetesmarker.  
  • Det behövs en livsmedelsstrategi som flyttar fokus från ökad produktion till en mångfald av livskraftiga lantbruksföretag i hela landet.   
  • Tydliga satsningar på ekologisk produktion och konsumtion i linje med EU:s livsmedelsstrategi Farm-to-Fork eftersom det främjar biologisk mångfald och långsiktigt hållbar matproduktion. 
  • Sverige behöver följa EU:s initiativ för biologisk mångfald, växtskydd, växtnäring och ekologisk produktion och konsumtion. 
  • För att våra fiskbestånd och havsmiljöer ska få en chans till återhämtning måste trålgränsen flyttas från dagens fyra sjömil till 12 sjömil. Fiskekvoterna måste minska och bottentrålningen måste upphöra. 
  • Vi behöver fler skyddade havsområden för att nå upp till globala mål, men också starkare skydd med verkliga åtgärder som relaterar tydligt till de listade bevarandevärdena.   
  • Regeringen behöver göra mer för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark ut i sjöar, vattendrag och hav. 
  • Reningsverken behöver bli effektivare så de kan förhindra att bekämpningsmedel och andra miljögifter hamnar i miljön. 

Bli medlem i Sveriges största miljöorganisation

Var med i kampen för en friskare natur och starkare miljöpolitik och få den prisbelönta tidningen Sveriges Natur fem gånger om året.

Bli medlem idag
Gillas av 2

Relaterat innehåll