Vad har klimatförändringar med jämställdhet att göra?

Mycket faktiskt. Både i Sverige och i resten av världen. När klimatförändringarna förändrar levnadsvillkoren slår det hårt mot både män och kvinnor. Allra hårdast slår klimatförändringarna mot kvinnor som lever i fattigdom.

Män och kvinnor bidrar olika mycket till utsläpp av växthusgaser genom olika konsumtionsmönster och livsstilsval.  

På grund av könsroller drabbas dessutom män och kvinnor olika hårt av klimatförändringar – och de har inte heller samma möjlighet till att anpassa sig till dess effekter. Dessutom drabbas de fattiga hårdast, och en stor majoritet av världens fattigaste är faktiskt kvinnor.  

Kvinnor är i större utsträckning än män direkt beroende av naturresurser från skogen och jordbruket, medan männen oftare lönearbetar. När vädret blir torrare och regnen kommer allt mer oregelbundet och oförutsägbart drabbas alla, men kvinnorna drabbas hårdast. 

Varför är det här så viktigt? Jo, man har sett att länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling, eftersom allas röster kommer till uttryck och allas behov tillgodoses. Jämställdhet är en förutsättning för en demokratisk och hållbar utveckling – och så är det förstås ett mål i sig. 

Kvinnor är ansvariga för hushållen 

I många fattiga länder har kvinnor och flickor ofta i uppgift att hämta ved och vatten till familjens hushåll. När torkan kommer blir det svårare, och de måste gå längre och längre bort för att kunna hitta tillräckligt med vatten och ved, och kanske också stå i kö för att vänta på sin tur framför vattenkranen.  

Torkan gör att det tar mer tid och mer kraft i anspråk att ved och hämta vatten, ibland mycket mer. Så mycket att det påverkar flickors möjlighet att gå i skolan och kvinnors möjligheter att få en utbildning och engagera sig i sociala och politiska aktiviteter utanför hushållet. 

På så sätt förstärks ojämlikheten mellan könen. Enligt UN Women Watch lägger kvinnor i låginkomstländer 2-20 timmar eller mer i veckan på den mödosamma uppgiften att samla ved för att täcka hushållets behov. 

Kvinnor är viktiga matproducenter 

Kvinnor runt om i världen är viktiga matproducenter. Kvinnorna står för en stor del av jordbruksarbetet, och för 45-80 procent av matproduktionen i låginkomstländer. 

Trots att kvinnorna dominerar som arbetskraft i jordbruket, äger de inte land i lika stor utsträckning som männen. Det gör dem mer sårbara och begränsar deras möjligheter att anpassa sig till ett alltmer oförutsägbart klimat. 

Kvinnor är bevarare av biologisk mångfald 

Kvinnor dominerar inom många sysslor, som insamlare av vilda växter, trädgårdsodlare och örtmedicinare. Sysslor som kräver specifik kunskap om naturen. Inte minst kvinnor från urfolk har viktig traditionell kunskap om djur och växter i sin närhet.  

Därför behöver kvinnor spela en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald och värdefulla naturresurser, inte minst när hoten ökar på grund av klimatförändringar. Bevarandet av till exempel skogar är viktigt för att inte ytterligare spä på klimatförändringarna. 

Kvinnor drabbas hårdare av extremväder 

När män och kvinnor lever relativt jämställda i samhället är det ingen skillnad på hur de drabbas av naturkatastrofer. Men när kvinnorna inte har samma sociala och ekonomiska rättigheter som män finns det många exempel på att dödligheten bland kvinnor är större i klimatkatastrofer och extremväder som orkaner och värmeböljor. 

Det beror bland annat på att kvinnor har färre tillgångar som pengar och land som behövs för att starta om efter katastrofen. De har också sämre tillgång till information och nyhetskanaler som varnar om kommande katastrofer, de har mindre rörlighet i samhället och är dessutom mer begränsade av att ta hand om familjen.  

Många kvinnor riskerar sina egna liv för att hjälpa sina familjemedlemmar vid katastrofer. Kvinnor i fattigdom och i ojämlika samhällen drabbas hårdast. 

Även i Europa finns exempel på att dödligheten i extrem hetta är betydligt högre för kvinnor. 

Men i Sverige är det väl ingen skillnad? 

Men i Sverige då, här är det väl ingen skillnad mellan könen kanske du tänker? Jo, mäns och kvinnors livsstil, beteende och konsumtionsmönster ser olika ut och de ger också olika stor påverkan på miljön.  

Ta till exempel transporter. I Sverige släpper mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter.  

Dessutom äter män mer kött än kvinnor, vilket också bidrar till växthuseffekten. Globalt står transporter för cirka 20 procent av de globala utsläppen av koldioxid och matproduktionen för 26 procent, där köttproduktionen är den största bidragande orsaken till denna höga siffra.  

Kvinnor måste finnas med när besluten fattas 

Det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter att bestämma över resurser och anpassa sig till klimatförändringarna. I dag missgynnas kvinnor ofta när det handlar om tillgång till mark, naturresurser, krediter, information och beslutfattande.  

För uppnå en mer rättvis resursfördelning och minska skillnaderna mellan män och kvinnor är de viktigt att se till att kvinnor finns med när besluten fattas.  

Kvinnorna är sämre representerade i politiken och beslutsfattande sammanhang, men de får allt mer att säga till om. Andelen kvinnor bland världens parlamentariker har ökat från 13,2 procent år 2000 till 23,4 procent år 2017. Störst andel kvinnor i parlamentet i februari 2019 hade faktiskt Rwanda, följt av Kuba, Bolivia, Mexiko och på en femteplats Sverige. 

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Bli först att gilla!