Vad menas med cirkulär ekonomi?

"Cirkulär ekonomi” är ett uttryck som hörs allt oftare. Men vad betyder det? Dessvärre finns ingen riktigt etablerad definition, vilket innebär att begreppet riskerar att användas för brett och mest handla om avfallshantering, när det i själva verket är betydligt större än så.

Begreppet cirkulär ekonomi kan kanske enklast förstås i kontrast till den linjära ekonomi som präglat samhället sedan industrialiseringen tog fart. Förenklat handlar den linjära ekonomin om att utvinna naturresurser, producera, konsumera och sedan så småningom bli kvitt avfallet. Ett mer utbrett uttryck för samma sak är ”slit-och-släng-samhället.” 

En cirkulär ekonomi är raka motsatsen till den linjära. Istället för att tillverka, köpa och kassera sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är helt enkelt ett modernare ord för kretslopp. 

Ett bättre nyttjande av utvunna resurser 

Ett problem med den linjära ekonomin är det stora uttaget av naturresurser. Men det som händer är inte i första hand att ändliga naturresurser ”tar slut”, som det ibland kan uppfattas. Det grundläggande problemet är snarare att allt det material som hanteras i den linjära ekonomin med tiden tenderar att blandas och spädas ut, vilket gör att det ekonomiska värdet försvinner. Det är också vanligt att det sprider sig och hamnar på fel ställen i samhället och i naturen där det förstör viktiga ekosystem.  

Andra resurser, som kostat mycket i utvinning,  blir bara liggande till absolut ingen nytta. Till exempel har vi enormt mycket gammal elektronik liggande hemma som skulle kunna komma till mycket bättre användning. Och under våra städer döljer sig miljontals ton oanvända och bortglömda kablar och rör. Det rör sig om ett så stort samlat innehåll av värdefulla och redan utvunna metaller att begreppet ”urban mining” uppstått. 

En designfråga som inte handlar om utseende 

Första steget är en cirkulär design vid tillverkning av nya produkter, vilket innebär att de går enkelt att laga, byta ut delar, uppgradera och inte tillverkas för att gå sönder efter en viss tid, så kallat planerat åldrande. 

Det måste löna sig att reparera 

Av 100 kronor av de svenska hushållens utlägg för inköp och reparationer av konsumentprodukter går under en krona till reparationer. Utgifterna för hyra eller köp av begagnade konsumentprodukter är också mycket små. För att ändra denna utveckling behövs nya och utvecklade styrmedel. Det viktigaste hindret är prisrelationerna. Det är i många fall dyrare att reparera en vara än att köpa en likadan, fast ny.  

Hinder att övervinna 

Att det många gånger är billigare att köpa nytt är ett hinder som måste övervinnas. Men det finns fler. Att reparationer, hyra av produkter och leta begagnat är tidskrävande för konsumenten är några exempel. Att marknaderna för begagnade varor och reparationstjänster har svårt att bli ekonomiskt bärkraftiga är ett annat. Här behövs ekonomiska styrmedel som kan påverka människors beteende över tid.  

Koll på kemikalierna 

Ett annat hinder för återvinning är bristen på system för deklaration av giftiga kemikalier. Eftersom det saknas idag är den mängd material som kan återvinnas än så länge lägre än önskvärt. Därför behöver information om kemikalier i materialet finnas tillgänglig under produktens hela livscykel. 

Dags för en fokusförflyttning 

För att nå visionen om det cirkulära samhället är det viktigt att det politiska fokuset, i alla fall delvis, flyttats olika sätt att hantera avfall på. Istället behöver vägen beredas för en cirkulär ekonomi, där värdet på produkterna bibehålls så länge som möjligt. 

En övergång är nödvändig – och på gång 

En övergång till en cirkulär ekonomi är helt nödvändig för att rädda klimatet och minska överutnyttjandet av jordens resurser som skog, metaller och olja. 

På många håll i världen pågår förberedelser för övergång till en cirkulär ekonomi. Vårt grannland Finland har till exempel presenterat ett program för sin omställning till cirkulär ekonomi – med tydliga, mätbara mål. Det finns också länder som har utfört så kallad GAP-analyser för att uppskatta hur pass cirkulär landets ekonomi är. Till exempel är Norges ekonomi cirkulär till dryga 2 %, medan Nederländernas är ca 25 % cirkulär.* 

Även Sverige har presenterat en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Det är ett viktigt steg framåt, men tyvärr saknar handlingsplanen mätbara mål. Med mätbara mål blir det möjligt att mäta att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll. Och det är viktigt, för även om ekonomin måste bli cirkulär duger det inte att fortsätta gå runt i cirklar.  

Allt kan inte bli cirkulärt 

Det är långt ifrån alla materialströmmar som kan bli cirkulära. Fossila bränslen är tex inte cirkulära. Men när övergång till sker till förnyelsebara energikällor som sol och vind så ökar ett samhällets cirkularitet, som en följd av att den fossila resursen försvinner från balansräkningen. Material som är inbyggda i infrastruktur under årtionden är under den tiden inte heller tillgängliga för att cirkuleras. Ett annat exempel är biomassa, som blir föda, och inte heller blir ett cirkulärt flöde då avloppsslam inte lämpar sig att sprida på åkrar. 

*Källa: The Circularity Gap Report, Norway, The Netherlands 

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Bli först att gilla!