Betande djur ger rik natur
Betande djur i hagmarker gör landskapet rikt på värdefulla växter, insekter och fåglar. Det är värdefullt i sig, men bidrar även till viktiga funktioner som gör naturen mer robust. Det är en viktig faktor för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar som extremare väder. En betad hage kan innehålla så mycket som 40 olika arter per kvadratmeter.
Betande djur i naturbetesmarker är helt avgörande för att hålla stora delar av vårt landskap öppet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av naturbetesmarkerna och lever där i ett samspel med varandra.
Variationen av arter i landskapet kallas biologisk mångfald och ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Utrotningen av arter är idag en av mänsklighetens stora hot.
Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete. Och om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap finns ett behov av att öka betandet på obrukade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler betesdjur, utan att de djur vi har ska beta i större utsträckning, och på rätt ställe. Eftersom vi importerar mycket kött och långt ifrån alla betesdjur betar på naturbetesmarker, betyder det att merparten av köttet som konsumeras inte alls bidrar till miljömålet.
Låt inte landskapen tystna
Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Enligt Artdatabanken är 4273 svenska arter rödlistade, vilket motsvarar 20 procent av de bedömda arterna. I Sverige är igenvuxna landskap och avverkning av värdefull skog de största hoten mot dessa arter.
Bland kärlväxter så som blomväxter, gräs, buskar och träd sker den mest negativa utvecklingen hos arter knutna till naturbetesmarker det gäller även vissa arter av fjärilar och svampar.
> Läs mer om artdatabankens rödlista för Sverige här
> Läs mer om riksdagens miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap
Därför klarar vi oss inte utan biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Dessutom utnyttjar vi idag bara en bråkdel av alla jordens arter för mat, råvaror eller medicin. Rimligen finns tusentals arter som vi skulle kunna ha direkt nytta av, men vars betydelse eller existens vi ännu inte känner till.
En hög artrikedom har dessutom visat sig göra ekosystemen mindre sårbara vilket ökar deras förmåga att klara av plötsliga förändringar i miljön. Det är en viktig faktor för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar med extremare väder.
Så arbetar Naturskyddsföreningen för att bevara våra öppna landskap
- Vi kämpar för att Sverige ska behålla vår unika beteslagstiftning.
Läs artikeln Ska svenska kor också sluta beta? - Våra medlemmar arragerar lokala aktiviteter som Hagens och Ängens dag med syftet att värna öppna landskap.
Läs mer om aktiviteter hos mat- och jordbruksnätverket
Läs mer om föreningens arbete med ängar - Vi arbetar för att stödet i EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska gå till att bevara de svenska naturbetesmarkerna.
Läs mer om arbetet för att rädda de svenska hagarna - Vi informerar konsumenter om nyttan med att välja ekologiskt och svenskt naturbeteskött.
Läs artikeln Låt maten klimatmaxa
Naturbetesmarker – ogödslade, oplöjda marker med lång historia av att betas, har en rik biologisk mångfald. För att mångfalden på dessa marker ska kunna bevaras är det nödvändigt med betande djur.
Slåtterängar – ogödslade, oplöjda marker har en lång historia av att producera vinterfoder till djuren. Idag finns få ängar kvar och vissa av slåtterängarnas arter klarar sig bra även i naturbetesmarker.
Antalet naturbetesmarker och slåtterängar har minskat markant de senaste hundra åren. Att djuren betar markerna är en förutsättning för att naturvärden knutna till jordbrukslandskapet ska kunna bevaras.
Bli medlem för ett hållbart jordbruk
Trivs du också bäst i öppna landskap? Gör som 226 000 andra ekokämpar. Bli medlem för 24 kr i månaden.
Den stora delen av matens klimatpåverkan kommer från köttet. Som tur är kan du enkelt få ner utsläppen från maten, utan att det behöver vara krångligt eller dyrt.
Vill du dra dit strå till stacken för klimatet? Då är maten enkel att börja med.
