Sveriges klimatlag – så funkar den!

Danmark har en, Storbritannien har en, och sedan 1 januari 2018 har även Sverige en. En klimatlag alltså, som ser till att våra politiker inte får strunta i klimatet när nya beslut fattas. Men hur funkar den?

Vad ger du dina käraste i julklapp? Välj en hållbar julklapp i år! Ett fint gåvokort medföljer din julgåva.

Våren 2017 lade regeringen fram ett förslag till Sveriges första klimatlag. Eller ja, ett klimatpolitiskt ramverk om vi ska vara korrekta, där klimatlagen är en av tre delar. De andra två delarna är nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd som ska se till att våra politiker tydligt redovisar hur arbetet går. Upplägget liknar hur vårt finanspolitiska ramverk styr finanspolitiken.

Ramverket baseras på en överenskommelse inom den så kallade Miljömålsberedningen, där representanter från sju av våra riksdagspartier ingår. I juni 2017 röstades ramverket igenom i riksdagen och i januari 2018 trädde det i kraft. Från och med dess är alltså klimatarbetet lagstadgat i Sverige.  Men vad innebär det här i praktiken då? Jo, de tre benen i ramverket funkar så här:

Klimatlagen

• Klimatlagen ska se till att regeringens politik utgår ifrån klimatmålen. Den bestämmer i grova drag hur klimatarbetet ska bedrivas, men går inte in i detalj på vilka styrmedel som ska finnas.

• Enligt klimatlagen ska regeringen ta fram en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år. Handlingsplanen ska bland annat redovisa hur klimatmålen ska uppnås och vad som ytterligare behöver göras om målen inte ser ut att kunna nås.

• Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i statsbudgeten.

Klimatmålen

• Senast år 2045 ska Sverige inte ha några ”nettoutsläpp ” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ”. Rent konkret betyder det att utsläppen från verksamheter inom Sverige senast år 2045 ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att klara de återstående 15 procenten får kompletterande åtgärder räknas in. Det kan till exempel vara ökade upptag av koldioxid i skog och mark eller investeringar i förnybart i andra länder. Efter 2045 ska utsläppen vara "negativa", alltså att de kompletterande åtgärderna ska leda till större upptag och minskningar än de svenska utsläppen.

• Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Inrikes flyg räknas dock inte in i detta mål eftersom de utsläppen regleras i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.

• Utsläppen i Sverige som inte omfattas av EU ETS ska senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990 och senast år 2040 vara minst 75 procent lägre. För att nå målen till år 2030 och 2040 får högst 8 respektive 2 procentenheter av utsläppsminskningarna ske genom kompletterande åtgärder.

Klimatpolitiska rådet

• Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med uppgift att ge regeringen en oberoende utvärdering av hur deras politik stämmer överens med klimatmålen.

• Varje år ska rådet lämna en rapport om hur klimatarbetet går och lämna rekommendationer om vilka ytterligare åtgärder regeringen behöver ta för att klimatmålen ska kunna nås.

• Rådet ska granska regeringens samlade politik, alltså inte bara klimatpolitiken. 

 Räcker det här?

Klimatlagen är toppen, eftersom den förbinder alla kommande regeringar till att prioritera klimatet. Men en klimatlag i sig minskar inte några utsläpp. Vi behöver fortfarande modiga politiker som fattar nödvändiga beslut. Klimatlagen är ett stöd, men gör inte jobbet åt dem. 

I mars 2019 lämnade det klimatpolitiska rådet sin första rapport om hur väl politiken ligger i linje med de svenska klimatmålen. Svaret var tyvärr: inte alls. Rådet rekommenderade bland annat att Sverige inför ett sluddatum för försäljning av fossila bränslen, att klimatskadliga subventioner snarast måste fasas ut, att alla sektorer måste få tydliga mål om att minska utsläppen till noll och att all lagstiftning ses över så att den styr mot klimatmålen. 

För att leva upp till Parisavtalet som slöts 2015 kommer också målen behöva skärpas till ordentligt. Sverige skulle behöva nå nära noll i utsläpp redan 2030.

Här kan du läsa mer om Parisavtalet och vad som egentligen lovats i de

Ge en julgåva för klimatet!

välj att ge bort en julklapp till klimatet i år! Din gåva behövs mer än nånsin. Ett fint julgåvokort ingår!