Så tillverkas läder

Många i Sverige känner inte till den påverkan som tillverkningen av läder har på människor och miljö, främst i de länder där lädret tillverkas. Läderindustrin använder mängder av kemikalier i lädertillverkningen. Flera av dem är miljö- och hälsofarliga, och kan orsaka cancer och allergier.

Bild inifrån ett garveri i Dhaka, Bangladesh. Djurhudarna bearbetas inne i den stora trumman. Den blå tonen kommer från tungmetallen krom.

Foto:

Troy Enekvist

Djurhudar som ska användas till skor, väskor och andra läderprodukter måste bearbetas för att förvandlas till mjukt och tåligt läder. Beredningen av djurhudarna sker stegvis – de konserveras, garvas, färgas, återfettas och ytbehandlas för att till slut sys ihop till färdiga produkter. Varje steg i tillverkningen av läder kräver en mängd kemikalier. 

Metoder för att garva skinn

Djurhudar kan garvas på olika sätt. Den mest miljövänliga och hållbara metoden är naturgarvning, en vegetabilisk garvning som sker med bark. Det vanligaste och billigaste sättet att garva djurhudar är dock med hjälp av tungmetallen krom – hela 90 procent av allt läder i världen kromgarvas.

Vid kromgarvning används en ofarlig typ av krom som kallas krom 3. Om kromet hanteras fel, kan det omvandlas till en farlig variant: krom 6. Krom 6 är cancerogent, allergiframkallande och farligt för miljön. Kromgarvning behöver därför ske under kontrollerade former, så att ämnet inte släpps ut till omgivande miljö eller påverkar de som arbetar i produktionen.

 Se vår video inifrån garverierna i Bangladesh. Fotograf: Troy Enekvist

Från hud till läder

Omvandlingen av djurhudar till läder kan delas in i tre stadier:

  • Under förbehandlingen förbereds hudarna. Hårrester och smuts tas bort, hudarna avfettas och blötläggs. 
  • Under själva garvningen bearbetas hudarna för att lädret ska bli flexibelt och slitstarkt. 90 procent av allt läder i världen garvas med tungmetallen krom. Många garverier använder stora trummor där hudarna roterar med vatten och kemikalier under garvningen. De blöta djurhudarna kallas för ”wet blue” – det är kromet som ger dem den blå färgtonen. 
  • Under efterbehandlingen färgas och behandlas lädret för att få vissa egenskaper, utseenden och ytor. 

En stor mängd kemikalier används i varje del i processen. Biocider kan användas vid behandling av råhudarna för att förhindra dem från att ruttna eller mögla under transport och förvaring. Biocider är bakteriedödande, mögelhämmande och till sin natur giftiga. Formaldehyd kan användas vid garvningen, men även som fixermedel vid färgning av lädret. Formaldehyd är cancerframkallande och kan framkalla allergier och astma. Förutom krom kan även andra tungmetaller ingå i garvningsprocessen eller i färgerna som används i senare steg. Flyktiga organiska ämnen (VOC) kan avges från lösningsmedel som används i läderproduktionen. Allergena och cancerogena färgämnen kan användas för att färga läder. PFAS-ämnen kan ingå i impregneringen av lädret. 

Arbetare på ett garveri, Dhaka, Bangladesh. Foto: Troy Enekvist
Bild inifrån ett garveri i Dhaka, Bangladesh. Foto: Troy Enekvist 

Lungcancer vanligare hos garveriarbetare

Det mesta av det läder som finns i skor, väskor och andra skinnprodukter som säljs i Sverige är garvat utomlands. I länder utanför EU kan lagar som reglerar miljöskydd och arbetsmiljö vara bristfälliga. De lagar som finns följs heller inte alltid. 

Arbetare på ett garveri sprayar på läderEn person som arbetar på ett garveri i Dhaka sprayar läder för att ge det en blank yta. Foto: Troy Enekvist

Vid beredning av läder används en rad ämnen, utöver krom, som kan ha miljö- eller hälsofarliga egenskaper. Trots det hanterar många personer som arbetar på fabriker och garverier kemikalier som kan vara cancerogena, allergiframkallande och hormonstörande utan skyddsutrustning, något som kan skada deras hälsa allvarligt. Det har visat sig att lungcancer är vanligare hos garveriarbetare än hos befolkningen i stort.

Utan stövlar, handskar eller skyddande kläder bearbetar arbetarna på ett garveri i Dhaka djurhudar. Foto: Troy Enekvist

En del fabriker och garverier struntar också i att rena sitt avloppsvatten innan de släpper ut det, vilket betyder att krom och andra problematiska ämnen från tillverkningen hamnar i intillliggande vattendrag. Avloppsvattnet förorenar då miljön och kan skada livet i omgivande floder och sjöar.

Avfall från tillverkningen av skinn

Vid garvning skapas det avfall som skinnrester och slam från garveriernas avlopp. En del av skinnresterna och slammet bränns upp, vilket kan orsaka en omvandling av krom 3 till krom 6, som då hamnar i den omgivande miljön och kan påverka djur, människor och vattenlevande organismer negativt.

Avfall från garverier
En del av avfallet från garverierna i Dhaka, Bangladesh. Foto: Troy Enekvist

Skinnrester som blivit över i beredningen av läder används ibland som protein i djurfoder. Om skinnresterna garvats med krom, kan de djur som äter av fodret få förhöjda halter av krom i kroppen.  

> Läs Sveriges Naturs artikel "Tickande miljöbomb eller hållbart för livet – Så gör du smarta läderval"

Läderprodukter håller länge

Trots en i många fall problematisk tillverkning, har läder som material flera positiva egenskaper jämfört med andra material som plast eller tyg. Om läderprodukter sköts rätt kan de hålla länge. Det går också ofta bättre att laga läderprylar, till exempel skor.  

År 2014 importerade vi i Sverige läderskor och läderväskor för 4,5 miljarder kronor.  Men enligt en undersökning av Fair Action har bara 7 procent av svenskarna någon gång frågat efter miljövänliga läderskor i butik.

Det vill vi ändra på!

Som konsument kan du påverka tillverkningen