Miljölagarna måste bli tuffare

Naturskyddsföreningen anser att lagarna och hur de används är en avgörande fråga för miljön. En bra miljölagstiftning kan styra de miljontals små och stora beslut som vi tar i samhället varje dag mot en bättre miljö – bort från handlingsmönster som förstör natur, luft och vatten. Vi tycker att miljölagarna idag inte klarar av den uppgiften. Miljölagstiftningen måste helt enkelt bli tuffare.

Ibland kan man undra hur det kommer sig att miljön fortsätter att förstöras – borde det inte vara olagligt? Borde det inte finnas lagar som helt enkelt förbjuder miljögifter, klimatförstöring och utarmningen av naturen? Varför ställs inte de ansvariga till svars?

I själva verket är det inte riktigt så enkelt. Mycket av miljöförstöringen sker av okunskap – eller i så små steg att det är svårt att hålla någon skyldig. Ett exempel är klimathotet, som vi alla bidrar med i olika utsträckning på hundratals olika sätt; om man förbjöd all bilåkning skulle samhället i stora delar av landet kollapsa. Och att sätta någon i fängelse för att ha åkt på en charterresa vore ju absurt. I vissa andra fall – som på kemikalieområdet – finns det hinder inom EU-rätten mot långtgående förbud.

Ändå är det en giltig fråga hur miljölagstiftningen år för år tillåter miljöförstöringen att fortgå. Enligt vår mening finns det fullt av dålig lagstiftning som behöver moderniseras. Det finns mycket att göra; dels kan vi se till att den lagstiftning som faktiskt finns fungerar bättre, dels skärpa centrala delar av flera olika regelverk för att säkra en bättre styrning mot en bättre miljö.

När miljölagstiftningen inte fungerar bidrar det till ineffektivitet i miljöarbetet och ibland till allvarliga bakslag i strävandena efter en bättre miljö. Dyra reservat och fridlysning räcker inte när skogsbruket bryter mot reglerna om hänsyn vid avverkningar – hotade djur och växter i skogen blir då alltmer sällsynta. Subventioner och skatterabatter på miljöbilar kostar skattebetalarna miljarder, men luften blir ändå inte så ren som den borde i städerna när utsläppsmätningarna manipuleras när bilmodellerna miljöklassas. Decennier av byggande enligt strandskyddets regler kan bli värdelöst när ett enda svartbygge skär av den enda framkomliga stigen till en lång kuststräcka utmed en udde eller en sjö. Listan kan göras lång.

Läget för miljölagstiftningen i Sverige är allvarligt, Naturskyddsföreningen har i flera år varnat för att regelverket försvagats så mycket att bärande delar i till exempel skyddsregler för artskydd, vattenmiljö och luftkvalitet inte fungerar som det var tänkt. Ställt tillsammans med eftersläpningen när det gäller EU:s miljöregler börjar vi nå en punkt där den svenska miljölagstiftningen blir så svag att effekterna av miljösatsningar på andra områden försvåras eller omintetgörs.

Exempel på regler vi vill ändra för att förbättra miljön:

• Skogsbruket bidrar till en utarmning av våra största ekosystem. Skogsvårdslagens hänsynsregler behöver därför skärpas liksom sanktionsmöjligheterna mot företag som återkommande slarvar med att följa dem. Det behöver också införas en möjlighet att få till stånd rättsliga prövningar i domstol av de storskaliga avverkningar som idag inte kan överklagas till domstol.

• Miljöbalkens regler om vatten måste moderniseras på flera sätt. EU:s miljökvalitetsnormer för vatten måste få genomslag, och vi måste rätta till problemet med den extremt stora andelen av vattenkraftverk och dammar som saknar moderna tillstånd och fiskvandringsvägar.

• Många städer har hälsofarliga halter av föroreningar i luften. Reglerna i miljöbalken om ren luft, de så kallade miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, måste förbättras. Följderna för de kommuner som inte följer reglerna måste skärpas, men också de verktyg som kommunerna förfogar över.

• Strandskyddet i miljöbalken behöver skärpas, vi förlorar alltför många värdefulla stränder som fungerar som rastplats för flyttande fåglar, yngelkammare för fisk och inte minst utflyktsmål för friluftslivet.

• Minerallagens regelverk måste moderniseras och göra det svårare för oseriösa projekt att starta. Särreglerna som avviker från markägarnas rättigheter och riksintressebedömningen måste tas bort.

• Licensjakt efter varg och andra hotade arter måste stoppas så länge bestånden inte är livskraftiga. Besluten måste kunna överklagas till domstol av miljöorganisationer.

• De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel måste arbetas om. Reglerna som var tänkta att gynna förnybara energikällor och den så kallade produktvalsprincipen om kemikalier fungerar inte som avsett. En ny allmän hänsynsregel om biologisk mångfald och ekosystemtjänster behövs.

 

Trött på sömnig lagstiftning? Bli medlem!

Vi är 226 000 som vill ha tuffare kemikaliepolitik. Gör vår röst ännu starkare.