Regnskogen i Amazonas – varför ska vi bry oss om den?

Amazonas biologiska mångfald är helt unik. Regnskogen är hem för jaguarer och giftpilsgrodor, skära floddelfiner och en myriad av insekter, ja, hela 10 procent av världens arter. Den rika växtligheten binder enorma mängder kol som skulle hota jordens klimat om det kom ut i atmosfären.

Foto:

Getty Images

Du har säkert hört talas om hur artrik regnskogen är. De tropiska regnskogarna är hem för hälften av världens arter, trots att de bara täcker sju procent av jordens yta. Och det största och artrikaste regnskogsområdet i hela världen är just Amazonas.

1. Hur unik är Amazonas artrikedom?

Den biologiska mångfalden i Amazonas regnskog är helt unik. Hela 10 procent av världens arter har sitt hem i Amazonas. Det är den mest artrika regnskogen som existerar. Många arter är dessutom endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen. Om regnskogen försvinner, så dör de ut för alltid!

 

Ingen vet hur många insektsarter det finns i Amazonas, för så många är ännu inte upptäckta.  Fjärilar av släktet Morpho tillhör de största fjärilarna i världen, med ett vingspann på upp till 20 cm. Foto: Getty Images.

Nu när utrotningen av arter sker i snabbare takt än någonsin tidigare i mänsklighetens historia, har vi inte råd att förlora Amazonas! Globalt är 1 miljon växt- och djurarter hotade av utrotning, en skatt som aldrig går att ersätta. Till följd av det är också flera viktiga ekosystemtjänster som behövs för vår överlevnad hotade. Regnskogen har till exempel ett enormt värde för nederbörden och vattnets kretslopp. Amazonas genererar stora mängder regn både till regnskogen och till områdena runt omkring, många stora floder startar i Amazonas.

De flesta växter i Amazonas regnskog kan bara pollineras av en specifik insekt, som i sin tur är beroende av att hitta rätt växt. Detta ömsesidiga beroende mellan växter och insekter har bidragit till att skapa den stora biologiska mångfalden.

De djur och växtarter som lever i Amazonas har utvecklats i ett nära samspel under tiotals miljoner år. Regnskogen är minst 55 miljoner år gammal, kanske fanns den redan när det gick dinosaurier på jorden. Om den huggs ner kan den inte bara växa upp igen, utan är borta för alltid.

2. Hur viktig är Amazonas för jordens klimat?

Regnskogen binder enorma mängder kol i träd och annan växtlighet. Om Amazonas skulle avskogas eller brinna skulle enorma mängder kol släppas ut i atmosfären i form av koldioxid, som är en växthusgas som bidrar till global uppvärmning. Det skulle få förödande effekter för jordens klimat, och för vår välfärd här på jorden.

Varje år absorberar regnskogen Amazonas ungefär 430 miljoner ton kol, vilket motsvarar åtta gånger så mycket som Sveriges utsläpp. Dessutom finns enorma mängder kol lagrade i ved och annan växtlighet, kol som ombildas till koldioxid och släpps ut till atmosfären som växthusgas om skogen brinner eller huggs ner.

Trädens ved och annan växtlighet innehåller enorma mängder kol, som lagrats under årens lopp.

För att nå klimatmålen behöver vi inte bara minska utsläppen av växthusgaser radikalt, vi behöver även binda kol i mark och växlighet. Att stoppa skogsavverkning är lika viktigt för klimatet som att stoppa utsläpp av växthusgaser.

3. Vad finns det för hot mot Amazonas?

Globala konsumtionsmönster driver på avskogningen av Amazonas. Regnskogen skövlas och bränns ner för att ge plats åt sojaodlingar och betesmarker. Brasilien är en stor exportör av soja och nötkött. År 2016 kom 40 procent av EU:s totala import av nötkött från just Brasilien, hela 141 000 ton!

Brasilianskt kött finns även i svenska charkdiskar. Foto: Getty Images

Den ofta extremt storskaliga produktionen av soja ödelägger stora områden och tränger undan småbrukare som försörjt sig på marken utan att skövla regnskog. Ägandet av mark koncentreras till ett fåtal personer och lokalbefolkningen trängs undan, köps ut eller tvångsförflyttas.

Enorma mängder bekämpningsmedel och genmodifierad soja används i sojaodlingarna och sprider sig till intilliggande marker. Flera av de miljögifter som är förbjudna inom EU används fortfarande i Brasilien.

Brasiliens President Bolsonaro har konsekvent gynnat gruvindustri och storsakligt jordbruk framför att bevara regnskogen. Bygge av nya vägar öppnar upp för skövlingen av skogen. Nya hamnanläggningar för att skeppa ut sojan driver på utvecklingen. Enorma dammbyggen lägger stora arealer skog under vatten.

Regeringens politik att öppna upp Amazonas för exploatering hotar även reservaten. En del av Amazonas är skyddad för kollektivt hållbart bruk, och gummitappare och andra som använder regnskogen utan att förstöra den kämpar nu för att reservaten ska finnas kvar.

Många grodarter hotas av utrotning när Amazonas huggs ner, för de är så känsliga för förändringar i sin livsmiljö. Foto: Getty Images

Många urfolk och miljöaktivister som protesterat har råkat illa ut när de skyddat regnskogen. Brasilien har under flera år rankats som världens farligaste land för miljöaktivister. Området Amazonas är den farligaste platsen i hela landet – nio av tio miljöförsvarare som mördas dör här. Vi har tidigare skrivit om miljöförsvararen Dilma Ferreira Silva, som blev mördad i sitt hem av fem män. Ferreira Silva kämpade för att de som drabbats av Brasiliens dammbyggen skulle få sina rättigheter tillgodosedda, sedan hon själv förlorat sitt hem på grund av ett dammbygge.

4. Varför är läget så allvarligt nu? Vad menas med att Amazonas kan nå en ”tipping point”?

Amazonas genererar mycket av sin egen nederbörd genom att vatten avdunstar från träden och sedan faller ner som regn. Om träden huggs ner minskar därför också nederbörden. Forskare är oroliga för att Amazonas snart kommer att nå sin så kallade ”tipping point”. Då har avskogningen gått så långt att nederbörden minskar drastiskt och en torr savann tar över stora delar av den fuktiga regnskogen.

Amazonfloden är den största floden i världen, i vattenvolym räknat. Regnskogen i Amazonas skapar sitt eget regn och försörjer även intilliggande områden med vatten. Foto: Getty Images

Exakt när det kritiska läget inträffar vet ingen. Forskare tror att det kommer när ungefär 25 procent av Amazonas är avverkad, men en del forskare tror att det inträffar tidigare, vid 22-23 prcents avverkning. I nuläget räknar man med att 15-20 procent av Amazonas är avverkad.

5. Vad kan du göra för att skydda Amazonas?

Tycker du att Amazonas är värt att bevara? Då kan du göra skillnad! Eftersom det är globala konsumtionsmönster som driver på avverkningen i Amazonas, finns det också möjlighet att påverka!

Kanske du tror att dina sparpengar vilar snällt på ditt konto, medan de i själva verket bidrar till att skövla regnskog? Och faktum är att det dyker upp tropiskt trä även i svensk handel.

Lugn, vi hjälper dig! Så här undviker du att bidra till skövlingen av Amazonas

  

Läs vår debattartikel

Här kan du läsa mer om kött och miljöpåverkan

 

 

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.