4 anledningar att inte vara Trumpen

Det är lätt att drabbas av klimatdepp när Donald Trump tillträder som USA:s president. Men trots en stor oro kring den amerikanska klimatpolitiken finns det starka motkrafter. Vi har listat fyra anledningar att inte tappa hoppet.

Foto:

Gage Skidmore from Peoria, AZ, United States of America - Donald Trump, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=51043915
Artikel

1. Gröna klimatinitiativ på delstatsnivå

Amerikansk klimat- och energipolitik beslutas ofta på delstatsnivå. Delstaterna har stort självbestämmande och driver många gånger en progressiv klimatpolitik. Ett exempel är Kalifornien, världens sjätte största ekonomi, som ligger långt fram i klimat- och miljöarbetet. Delstaten är ledande på solenergi och har målsättningen att hälften av deras energi ska genereras från förnybara energikällor senast 2030.

Kaliforniens guvernör, Jerry Brown, utmanade tidigt Trumps klimatpolitik genom ett uttalade i The New York Times:

– Kalifornien kan bidra stort till bekämpningen av klimatförändringar, oavsett vad som pågår i Washington, sade Brown till tidningen.

Även andra delstater satsar också stort på förnybar energi. Colorado har exempelvis satt målet att uppnå 30 procent solenergi till 2020 och i oljestaten Texas pågår en grön energirevolution med stora satsningar på vindkraft. Idag producerar delstaten mest vindkraft av alla amerikanska delstater.

Ur detta perspektiv har vi svårt att se hur Trump kan genomföra en regressiv klimatpolitik på federal nivå utan att möta motstånd från landets delstater.

2. Klimatavtalet påskrivet och ratificerat av USA

Världens länder har, i Paris 2015, enats om ett globalt klimatavtal. Parisavtalet slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till väl under två grader och att de globala utsläppen ska minska.

Inför G20-toppmötet i september 2016 meddelade USA:s president Barack Obama att USA ratificerar, slutgiltigt godkänner, Parisavtalet. Samtidigt meddelande också Kina, landet med störst andel av de globala utsläppen, att man ratificerat klimatavtalet.

Under valkampanjen meddelade Trump att han som president kommer att riva upp Parisavtalet och stoppa alla bidrag till FN:s arbete med global uppvärmning.

Vill Trump säga upp klimatavtalet måste han vänta i minst tre år. Det beror på att länder som ratificerat är bundna att stanna under en treårsperiod innan de kan ansöka om utträde. Efter en sådan ansökan tar det ytterligare ett år innan utträdet är klart. Det skulle med andra ord ta Trump hela mandatperioden att genomföra ett utträde ur Parisavtalet.

För att påskynda processen finns möjligheten för Trump helt att gå ur FN:s klimatkonvention, vilket innebär att USA inte längre är förbundet till Parisavtalet. På det sättet skulle Trump kunna lämna avtalet inom ett år. Men att lämna ett FN-avtal är ett mycket drastiskt beslut och det är oklart om Trump verkligen överväger detta.

194 av världens länder har skrivit under Parisavtalet och av dess har 123 ratificerat. Vi kan därför utgå avtalet fortsätter att utvecklas oavsett vilka beslut som tas i USA.

Det antagandet stärks av ett uttalande från den kinesiska deligationen i samband med klimatmötet i Marrakech, där Gou Haibo meddelade att Kina inte har några planer på att lämna avtalet.

– Kina kommer inte att ändra sin ståndpunkt om klimatförändringar, sa Gou Haibo som svar på frågor om Trumps uttalanden.

3. Marknaden vill ha fossilfritt

Fler än 630 amerikanska företag och investerare har nyligen i ett gemensamt uttalande vädjat till Trump och den republikanska kongressen att ompröva sin klimatpolitik. Via webbsidan http://www.lowcarbonusa.org/ betonar man vikten av fortsatta satsningar på låga koldioxidutsläpp.

Ledande företag som Johnson & Johnson, General Mills, Kellogg’s och Unilever säger i uttalandet att den amerikanska marknaden måste vara energieffektiv och domineras av låga koldioxidutsläpp. Företagen menar att rätt åtgärder skulle skapa arbetstillfällen och öka USA:s konkurrenskraft, medan en annan utveckling istället skulle riskera den amerikanska ekonomin.

Idag ser vi att den explosiva globala marknaden för förnybara energikällor ger människor och företag smartare, billigare och mer effektiva lösningar. Att satsa på kolkraft är redan nu en sämre investering jämför med förnybar energi.

4. Stark amerikansk miljörörelse

Med Donald Trump som president ser vi att det civila samhällets roll, inte minst de amerikanska miljöorganisationernas, är ännu viktigare för att begränsa klimatförändringarna och de globala miljöhoten.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter har klimataktivister och miljörättsorganisationer i USA redan rustat för politisk strid. I artikeln beskrivs de strategier som används för att motarbeta Trumps agenda. För att påverka klimatpolitiken planeras juridiska processer, mobilisering av stora protester och gräsrotsaktivism samt lobbykampanjer mot kongressen för att sätta stopp för Trumps initiativ.

Miljörörelsen har tidigare lyckats påverkat politiska beslut i rätt riktning. När ett antal oljebolag tillsammans med representanter från republikanerna arbetade för oljeborrning i Arktis möttes planerna av massiva protester, bland annat från Greenpeace. Barack Obama försvarade till en början beslutet att låta Shell borra i området men beslöt sig i slutet av 2016 för att förbjuda oljeborrning i Arktis under minst fem år.

En stark miljörörelse kommer även i framtiden kunna påverka den amerikanska klimat- och miljöpolitiken i en positiv riktning.

Läs också: Fem amerikanska miljöfrågor som påverkar globala klimat- och miljömål

Bli medlem - rädda klimatet

Vi är 226 000 medlemmar som pushar på för en tuffare klimatpolitik. Du kan göra oss ännu starkare för 24 kr/mån.