Allt fler miljökämpar mördas

Varannan dag, året runt. Varje år mördas närmare 200 miljökämpar världen över. Det är tre gånger så många som antalet mördade journalister. Och våldet fortsätter.
– Det handlar om starka ekonomiska intressen som inte respekterar lagen och mänskliga rättigheter. Allra mest utsatta är personer som tillhör olika urfolk, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Claudelice dos Santos storebror José Cláudio Ribeiro da Silva och hans fru, Maria do Espírito Santo da Silva mördades när de försökte stoppa skövlingen av Amazonas.

Foto:

Douglas Engle
Artikel

De flesta tror nog att det framför allt är personer som kämpar för yttrandefrihet och politisk frihet som riskerar att mördas för sina åsikter. Men idag är hoten också stora mot dem som kämpar för att få behålla sin mark, skydda regnskogen mot plundrare, eller för att det lokala fisket ska bevaras. Och för varje människoliv som går förlorat finns det många fler som hotas eller misshandlas – och ännu fler som tvingas bort från sina hem. Samtidigt tystas många organisationer och hindras från att arbeta.

– Den som kämpar för att skydda natur och miljö utmanar ofta mäktiga ekonomiska intressen. Gruvor, byggandet av vattenkraftverk och skogsavverkning är tre områden där hoten och morden varit många, säger Karin Lexén.

Mord för att skrämma

Bakom övergrepp står ofta korrupta regeringar, stora företag eller enskilda markägare. I demokratiska länder sker övergreppen ofta i områden där staten har en liten kontroll. De ökade övergreppen hänger också ihop med en försämrad situation när det gäller de mänskliga rättigheterna i många länder. Utvecklingen leder till ett minskat utrymme för miljöorganisationer som inte lägre kan verka fritt: möten kan inte hållas, organisationerna övervakas, oskyldiga ställs inför rätta, medlemmar och aktiva fängslas och mördas.

Värst utsatta är ofta människor som kämpar för rätten till det land de brukat eller ägt i flera decennier, och som själva tillhör urfolk i länder som Brasilien. Värst är våldet i Brasilien där minst 45 miljökämpar mördades under 2017, enligt Global Witness och the Guardian. Ofta syftar morden till att skrämma anhöriga till tystnad och tvinga bort människor som bor i områden företag vill exploatera. Många mord har inträffat när människor protesterat mot byggandet av stora vattenkraftverk som hotat hela deras närmiljö.

Urfolket samerna drabbas

Men det är inte bara i länder långt borta som exploateringen av naturresurser inverkar negativt på urfolk och deras livsstil. I Sverige har etableringen av nya gruvor på traditionellt samiska områden lett till omfattande problem:

– Här hemma ser vi tydligt hur det samiska urfolket drabbas. Därför har vi inlett ett samarbete med det samiska samhället och organisationen Civil Rights Defenders (CRD) om hur samernas rättigheter ska kunna stärkas, fortsätter Karin Lexén.

Naturskyddsföreningen kommer att arbeta tillsammans med samiska företrädare och CRD med att stärka samiska rättigheter överlag och bland annat lyfta fram Laver-projektet i Älvsbyn. Här planeras Sveriges största gruva någonsin, vilket innebär ett gigantiskt avfallsupplag för hundratals miljoner ton svavelhaltig gruvsand mitt i ett sjölandskap som är både Natura 2000-klassat och viktigt för samisk kultur och näringar.

Ökat tryck på världens resurser

Den snabba ekonomiska utvecklingen i stora delar av världen med ökad konsumtion som har de senaste åren lett till ett allt hårdare tryck på världens naturresurser. Men är det då inte rimligt att också människor i Afrika, Asien och Latinamerika får det bättre? Jo, menar Karin Lexén. Men då måste användning av naturresurser ske på ett hållbart sätt, i enlighet med de lagar som gäller och följa de konventioner som världens länder skrivit under.

– De ”brott” som många miljökämpar gjort sig skyldiga till är ofta att de krävt att företag och stater ska följa de lagar och internationella konventioner som finns.

Vi som lever i Sverige har också ett ansvar för det som sker. Vårt behov av nya produkter som till exempel mobiltelefoner är starkt pådrivande för utvinningen av det som kallas konfliktmineraler. Flera svenska företag är engagerade i gruvverksamhet och många pensionsfonder har pengar investerade i företag som bidrar till exploateringen. Ett sätt att minska risken för övergrepp mot miljökämpar är därför att öka återvinningen av den metall som redan utvunnits – och att vara en medveten konsument, till exempel genom att inte byta mobil lika ofta.

Vårt stöd kan rädda liv

Men går det då att göra något för att skydda de miljökämpar som förföljs? Ja, menar Karin Lexén:

– Nyligen uppmärksammade vi ett fall i Gabon i Afrika  där regnskog avverkades för att ge plats åt oljepalmsplantager mot bybornas vilja. Avslöjandet ledde till att Sverige satte press på Afrikanska Utvecklingsbanken som nu prioriterar miljö och sociala frågor högre. Vi kommer också att förstärka vårt arbete för att kunna ge ett snabbt stöd till människor som är utsatta för direkta hot. Sen är det viktigt att vi engagerar oss för dem som är utsatta. Genom att visa vårt stöd kan vi rädda liv – och viktiga resurser för framtiden!

 

Läs alla artiklar i serien om hotade miijökämpar:

Brasilien: Hot om våld tvingar bort familjer

Gambia: fiskmjölsfabrikerna konkurrerar ut lokala fiskare

Brasilien: Miljöaktivister under allvarligt hot

Sydafrika: Folket mot gruvan - en kamp på liv och död

 

Läs mer i Sveriges Naturs artikel "Jag saknar regnskogen så att det gör ont"

Bli medlem - För en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.