De kämpar för Indonesiens miljö

Framtiden såg ljus ut för Indonesien med minskad avskogning och fiskebestånd som sakta höll på att återhämta sig. Nu riskerar landet att ta flera steg tillbaka när situationen för Indonesiens miljö och de som skyddar den snabbt förvärrats.

Demonstranter håller upp en banderoll med protest mot en ny lag.
Demonstranter i Indonesien protesterar mot den nya lag som säljer ut landets naturresurser på bekostnad av miljö och mänskliga rättigheter.

Foto / Illustration:

Getty Images

Indonesiens regnskog har en av världens högsta biologiska mångfald. Regnskogen, som är Asiens största och fördelad över landets 17 500 öar, är hem åt många av alla världens kända däggdjur, växter och fåglar. Genom sin placering mitt i den så kallade koralltriangeln hyser även landets kuster och hav en enorm artrikedom. Till exempel återfinns runt 23 procent av världens mangroveskogar i Indonesien och uppemot 2500 fiskarter. 

Indonesien är ett land infekterat av markkonflikter och landets natur har länge utsatts för stora påfrestningar. Efter årtionden av ökad avskogning lyckades den indonesiska regeringen bromsa takten under 2018 och 2019 genom att tillämpa hårda lagar mot anläggning av skogsbränder och markberedning. Även fiskebeståndet i indonesiska vatten har ökat de senaste fem åren – ett resultat av att regeringen förbjöd utländska fiskefartyg på indonesiskt vatten 2014. Men denna positiva trend riskerar nu att brytas.  

Vilka hot finns mot Indonesiens miljö och biologiska mångfald? 

Den femte oktober 2020 antog det indonesiska parlamentet en omnibuslag som godkändes av presidenten en månad senare.  

– Lagen blir som ett stort paraply för beslagtagande av naturresurser, säger Susan H Romica. 

Susan H Romica är generalsekreterare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation KIARA som arbetar för att stärka rättigheterna för småskaliga fiskare och kustsamhällen. Lagen riskerar nu att göra Indonesiens naturresurser till ett smörgåsbord för investerare. Det uttalade syftet med omnibuslagen, som ändrar 79 existerade lagar, är att skapa fler jobb genom att underlätta för investerare att få tillstånd att etablera sig.  

I och med den nya lagen minskar skyddet för Indonesiens skogar kraftigt.

Coronapandemin gjorde att processen med att få lagen godkänd påskyndades rejält. De restriktioner som införts för att kontrollera spridningen av Covid-19 gjorde det också svårt för utomstående att få insyn i processen.  

– Parlamentet utnyttjade Covid 19-situationen och diskuterade lagförslaget bakom stängda dörrar, säger Nur Hidayati, chef på den indonesiska miljöorganisationen WALHI, som samarbetar med Naturskyddsföreningen.

Trots karantäner och nedstängningar i samband med pandemin har det varit landsomfattande demonstrationer mot lagen. 

– Varje protest mot lagen har slutat med att polisen använt våld mot studenter och lokalbor, säger Susan H Romica. 

Indonesiens miljö har länge hotats av klimatförändringar och exploatering av naturresurser, mark och hav.  

  • Skog har fått ge plats åt palmolje- och pappersmasseplantager, gruvor eller infrastrukturprojekt.  
  • 40 procent av Indonesiens mangroveskogar har försvunnit sedan 1980-talet. De har ersatts av räkodlingar, saltodlingar och hotellbyggen. 
  • Längs med Indonesiens kuster breder turistanläggningar ut sig i snabb takt. Det anläggs många artificiella öar som kräver massvis med sand som bland annat hämtas från havsbottnen. Det leder till att bottensubstrat, som är livsviktigt för vattenlevande organismer, försvinner. 

Det är inte alltid som investerare har tilldelats licenser enligt lagbokens regler men med den nya omnibuslagen blir mycket av det som var olagligt istället lagligt. 

Vilka konsekvenser kan Omnibus-lagen få? 

Lagen påverkar flera samhällssektorer. Arbetare riskerar att få sänkta löner och färre rättigheter. Konsekvenserna för naturen kan bli ödesdigra eftersom regeringen får total kontroll över beslutsprocesser som rör investeringar och exploatering av naturresurser. Tidigare krav på miljökonsekvensbeskrivningar har slopats vilket innebär att företags planerade aktiviteter inte behöver granskas innan de får tillstånd att etablera.  

Det här riskerar bland annat att leda till: 

  • Ökad avskogning. Tidigare fanns krav på att minst 30 procent av skogen på öar och i vattendelarområden måste bevaras. Detta krav har nu tagits bort. En lag som förbjuder palmoljeplantage inne i skogen har fått ett tillägg som tillåter det under vissa omständigheter. Regeringen får även rätt att ändra status på ett område utan att rådgöra med parlament eller allmänhet. Ett naturreservat kan till exempel få statusen ”avverkningsområde”. 
  • Ökade föroreningar i havet, rubbningar av det marina ekosystemet och minskat fiskebestånd. Detta till följd av att kust- och havsområdena öppnas upp för mineral- och kolbrytning. Utländska fiskefartyg tillåts åter på indonesiska vatten. Det förs även diskussioner om att tillåta bruket av tidigare förbjudna, skadliga fiskenät. 
  • Stora sociala konsekvenser. Mark som människor bor och försörjer sig på beslagtas eller förstörs. Småskaliga bönder riskerar att mista sin försörjning. Miljontals fattiga indonesier lever på småskaligt fiske. Lagen berövar dem tidigare förmåner och tvingar dem konkurrera med stora inhemska och utländska fiskeflottor på lika villkor.  

Den nya lagen kan få stora sociala kosekvenser, bland annat riskerar den att hota småböndernas försörjning eftersom deras mark kan beslagtas.

Hur ser situationen för miljöförsvarare ut i Indonesien? 

Den 6 oktober 2019 tog miljöadvokaten Golfrid Siregar sitt sista andetag. Tre dagar tidigare hade han hittats med svåra skallskador på en väg på ön Sumatra. Han jobbade för WALHI:s lokala enhet på norra Sumatra och gav juridiska råd till lokalinvånare som var i konflikt med ett palmoljeföretag på ön. 

– Vi misstänker att han blev mördad. Enligt polisen var det en olyckshändelse, men vår egen utredning visade att hans skador inte hade uppkommit i samband med en olycka, säger Nur Hidayati. 

När lokalbefolkningen protesterar mot att deras marker beslagtas eller fiskeresurser utarmas av storskalig verksamhet sätts polis och militär in. Ibland anlitar företag torpeder. Tre indonesiska miljöförsvarare dödades 2019. Ytterligare två miljöförsvarare har dödats under 2020. Minst 17 har arresterats.  

– Jag känner mig rädd ibland, men det ger styrka att se hur lokalbefolkningen försvarar sina marker och sitt ”Moder Hav”. De konfronteras dagligen med polisen, säger Susan H Romica. 

Rädslan är dock en ständig följeslagare även bland småskaliga fiskare och deras familjer. 

– Det har hänt att fiskarkvinnor ringer mig klockan tolv på natten och gråter av rädsla för att polisen ska gripa deras män, säger Susan H Romica. 

Trots att många större demonstrationer mot omnibuslagen har ägt rum har pandemin och dess restriktioner gjort det svårt att ta sig mellan olika regioner. 

– Samtidigt som rörelsefriheten varit begränsad har investerarna fortsatt med sina projekt och kunnat expandera dem. Dessutom har det blivit svårare för oss att jobba på fältet eftersom vi inte vill föra med oss virus från städerna till byarna, säger Nur Hidayati. 

KIARA och WALHI har därför flyttat många av sina aktiviteter online.  

– Men nu utsätts vi även för digitala hot. Våra webbsidor och andra kommunikationsmedel blir hackade, säger Nur Hidayati. 

Susan H Romica berättar att även KIARA:s mobiler och datorer troligen är hackade. Organisationens kontor är under övervakning. 

Både KIARA och WALHI försöker mobilisera folk mot omnibuslagen som organisationerna menar är illegitim och ett konstitutionsbrott. De får dock välja sina ord med omsorg. En mångtydig lag från 2018 förbjuder nämligen förolämpningar av parlamentet. 

– Hoten riktas alltså inte enbart mot vår fysiska hälsa, utan även mot vår yttrandefrihet. Vi måste vara väldigt försiktiga i våra uttalanden och kritik mot regeringen. Risken finns att vi åtalas, säger Nur Hidayati. 

> Läs mer: Miljöförsvarare mer hotade än någonsin

Tänd ett ljus för miljöförsvararna!

Den 10 december uppmärksammar vi miljöförsvarares utsatta situation. #Light4Defenders