Handväskor räddar regnskog

År 2013 hjälpte Naturskyddsföreningens samarbetsorgansation NTFP-EP till att skapa extrainkomster på totalt sju miljoner kronor till lokala byar i Kambodja, Indien, Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Modern design och traditionellt kunnande vävs ihop till eftertraktade produkter från regnskogen.

När regnskogen trängs undan av oljepalmsplantager och gruvor visar JT från Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation NTFP-EP på nya hållbara alternativ.

Foto / Illustration:

Agneta Nilsson
Artikel

Det prisbelönta varumärket Borneo Chic kombinerar modern design med traditionellt vävande från Dayakfolket, samlingsnamn för flera urfolksgrupper på Borneo. Resultatet blir handväskor som passar väl in i livet i storstaden. Väskorna vävs i rotting från regnskogen med traditionella mönster och med läderdetaljer. De har blivit uppskattade även på den internationella marknaden och säljs förutom i Indonesien också i Filippinerna, Japan, Singapore och Indien.

– Vi kombinerar modern design och tillgång till nya marknader med traditionella material och hantverkskunnande, förklarar JT eller Jusuptan Tarigan som han egentligen heter, ledare för den indonesiska delen av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Non-Timber Forest Products Exchange Programme (NTFP-EP).

Rottingodling räddar regnskog

Rottingen som används till väskorna växer naturligt i regnskogen, och återplanteras även för att trygga bestånden för framtiden och höja värdet på regnskogen. Att odla den blir ett sätt att bevara regnskogen, som ständigt hotas av plantager och gruvnäring. Arbetet ger byborna inkomster som gör det möjligt för hantverkarna att försörja sina familjer och ge sina barn en utbildning och en bättre framtid.

Traditionellt hantverk i Indonesien

– Också folk i städerna uppskattar regnskogen mer och mer. Det ger oss tillgång till nya och ständigt större marknader för våra produkter, förklarar JT.

År 2013 hjälpte NTFP-EP till att skapa extrainkomster på totalt sju miljoner kronor till 40 000 människor i byar i Kambodja, Indien, Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Men det är inte bara handväskor som tillverkas. NTFP-EP hjälper lokalbefolkningen att utveckla hållbara produkter som inte är timmer eller kräver att man hugger ner regnskogen. Och det finns goda förutsättningar. Regnskogen är rik på hantverksmaterial, frukter, bär, kakao, gummi, kanel, honung, medicinalväxter och mycket annat användbart. Det är ett framgångsrikt koncept och JT är en eftertraktad man.

– Det finns ett stort intresse för NTFP-EP i Indonesien och vi får många förfrågningar från lokala organisationer som vill samarbeta med oss, berättar han.

Honung, juice och vildsvinskött

Biodling för honung är en av NTFP-EPs succéhistorier. Det indonesiska nätverket för skogshonung arbetar för att skydda skogen som bina behöver, bevara lokala traditioner och skörda ekologisk honung av hög kvalitet för försäljning. Juice av den plommonlika jamunfrukten är en annan produkt som är väldigt populär i Asien och betraktas som en hälsokälla. Indonesiens president dricker ett glas jamunjuice varje dag, enligt JT.

– Förr var det lättare att leva i regnskogen, allt man behövde fanns där. Man kunde gå ned till floden och enkelt fiska upp sin middag, berättar JT. Vattnet var rent och klart och floderna rika på fisk. Om man kastade i lite småsten lockades fiskarna fram, på ett par minuter kunde man fiska upp sin middag. Numera tar det snarare två, tre timmar innan man kan få ihop tillräckligt med fisk för en måltid.

JT:s egen favorit från regnskogen är vildsvinskött, en indonesisk delikatess. Men goda vildsvin har blivit allt sällsyntare, förklarar han.

– Det ska vara vildsvin från riktig regnskog, inte från områden med oljepalmsplantager, då smakar de bara illa av alla bekämpningsmedel och andra kemikalier.

 Vad gör Naturskyddsföreningen?

  • Vi stödjer NTFP-EP:s regionala organisation för att genom NTFP-EP Indonesia bygga upp kunskap och kapacitet hos lokalsamhällen för att man framöver ska kunna producera rottingmaterial. Det handlar om allt från beredning av rotting till kvalitet på hantverk och färgning. Stöd kanaliseras också till arbetet i Sarawak där rätten till skogsmark är en central fråga för byarna för att de i framtiden ska kunna producera Non-Timber Forest Products, allt för att både höja värdet av skogarna i förhållande till skogs- och plantagebolagens påtryckningar men också för att lokalsamhällen ska få en starkare ekonomisk ställning genom att kunna ersätta plastmaterial med naturmaterial i många av de korgar och behållare som i dag görs av plast.
  • Vi stödjer ett tiotal miljöorganisationer i Syd som arbetar för att urfolk och lokalsamhällen ska kunna fortsätta bruka och bevara tropiska skogar.
  • Vi arbetar för att användningen av storskaligt producerad palmolja ska minska och att producenterna ska ta fullt ansvar för att palmoljeproduktionen tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
  • Vi arbetar för att lokal förvaltning ska få ett erkännande på policynivå. Enligt forskning och erfarenhet skulle det vara oerhört värdefullt för både biologisk och kulturell mångfald.