Historiskt med ny klimatlag i EU – men målet är otillräckligt

Nu är EU:s nya klimatlag på plats. Lagen slår fast att koldioxidutsläppen ska ner med minst 55 procent till 2030, vilket är ett framsteg – men fortfarande helt otillräckligt för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Beslutet att delvis få räkna in kolsänkor i utsläppsminskningarna riskerar att urholka målet ytterligare. Sveriges regering måste nu trycka på i EU för att höja ambitionen ytterligare i klimatarbetet.

Pressmeddelande 2021-04-21

– Äntligen har vi en klimatlag för hela EU – men än kan vi inte pusta ut. Målet är helt otillräckligt för att vi ska klara av att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Nu måste Sveriges regering trycka på för att genomförandet av lagen ska ge ännu större utsläppsminskningar, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

En historisk överenskommelse nåddes i natt mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. EU-parlamentet har drivit på hårt för minst 60 procents utsläppsminskning till 2030, men överenskommelsen landade i slutändan på minst 55 procent, vilket var EU-kommissionens och Ministerrådets position. Det är en förbättring från tidigare mål (40 procent) men långt ifrån tillräckligt om vi ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål, som hade krävt utsläppsminskningar på minst 65–75 procent. 

Nu i juni ska EU-kommissionen lägga fram lagförslag på hur klimatmålet ska genomföras. Där finns stora möjligheter att göra ytterligare åtgärder som i praktiken kan ge ännu större utsläppsminskningar. 

– Sveriges regering måste nu driva på EU-kommissionen så att utsläppsminskningarna blir ännu större. Till exempel genom åtgärder så att priset på utsläppsrätter höjs rejält, säger Karin Lexén.  

En av de stora knäckfrågorna kring 2030-målet i klimatlagen har varit om upptag av växthusgaser i kolsänkor, till exempel i skog, ska få räknas in i utsläppsminskningarna på 55 procent. Detta skulle riskera att urholka klimatmålet ytterligare. Naturskyddsföreningen hade velat se ett separat mål för kolsänkor som läggs ovanpå målet på 55 procent – men så blev det inte. 

EU landade i stället i en kompromiss där kryphålet bara delvis täpps till. Av de 55 procenten får max omkring 2 procent upptag av växthusgaser i kolsänkor (motsvarande 225 megaton koldioxidutsläpp) tillgodoräknas som utsläppsminskningar. 

– Det innebär att kraven på att göra faktiska utsläppsminskningar sänks. Vi måste både minska utsläppen kraftigt och öka upptaget i kolsänkorna, om vi ska ha en chans att bromsa klimatkrisen, säger Karin Lexén.

Naturskyddsföreningen ser positivt på att ett oberoende vetenskapligt expertråd ska sättas upp – likt Sveriges Klimatpolitiska råd. EU ska också tas fram en så kallad växthusgasbudget som ska sätta ett exakt tak för hur mycket EU får släppa ut varje år. Detta, tillsammans med att det sätts ett delmål till 2040 baserat på växthusgasbudgeten, ökar EU:s möjligheter att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

I morgon den 22 april hålls Joe Bidens digitala klimattoppmöte där 40 världsledare är inbjudna att tala. Bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer att tala och sannolikt presentera den nya klimatlagen.

Presskontakt:
Lisa Persson
Pressekreterare
M +46 (0) 70 916 41 79
lisa.persson@naturskyddsforeningen.se