”Obegripligt av M och KD om nyckelbiotoper”

Det är en mycket olycklig utveckling som M och KD nu främjar när partierna stoppar nyckelbiotopsinventeringen. Det skriver Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattartikel

Sveriges nya statsbudget, som röstades fram av Moderaterna och Kristdemokraterna med hjälp av Sverigedemokraterna, innebär ett dråpslag mot miljöpolitiken och naturvården. Beslutet innebär 2 miljarder kronor mindre till miljö och klimat, vilket resulterar i att 40 procent av Naturvårdsverkets samlade resurser försvinner 2019. Resurserna till skydd och skötsel av värdefull skog halveras. Detta är ett mycket kraftigt slag mot den biologiska mångfalden. Det är också mycket bekymmersamt att partiföreträdare motiverar delar av denna neddragning med påståenden som är direkt felaktiga i sak.

Nyckelbiotoper är skogsområden med avgörande betydelse för skogens hotade arter. De utgör några få procent av skogslandskapet och endast ungefär hälften av dem är i dag kända. Eftersom kunskapen om nyckelbiotoper är avgörande för det svenska naturvårdsarbetet i skogen, beslutades under förra mandatperioden att de okända nyckelbiotoperna skulle kartläggas genom en landsomfattande nyckelbiotopsinventering. Kunskapen om var de mest skyddsvärda skogarna finns skulle ge såväl myndigheter som markägare ett gediget planeringsunderlag för att kunna fatta kloka beslut och inte riskera att skyddsvärd skog avverkas.

Nu stoppas denna kunskapsuppbyggnad av M/KD-budgeten. Moderaternas miljöpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard har motiverat detta med att inventeringen är rättsosäker eftersom den försvårar för många skogsägare att bruka sin skog utan garantier för ersättning. M och KD säger att de vill stoppa inventeringen till dess att den kan ske på ett rättssäkert sätt.

Men påståendet om rättsosäkerhet är helt felaktigt. Begreppet nyckelbiotop har ingen juridisk innebörd och det finns inget förbud i lagstiftningen att avverka skogar med nyckelbiotoper. En inventering och registrering av naturvärden i skogen har alltså inga, som Malmer Stenergard påstår, rättsverkningar. Däremot kan certifierade markägare inte sälja virke från nyckelbiotoper, eftersom den frivilliga skogscertifieringen FSC, och i viss mån PEFC, förbjuder avverkning av nyckelbiotoper. Dessa krav har skogsbruket själva varit med att ta fram och det är helt frivilligt att ansluta sig till certifieringen.

Certifierat virke ger högre intäkter och marknaden förväntar sig att råvaran inte kommer från de mest skyddsvärda skogsområdena vi har i Sverige. För att systemet ska fungera behövs underlag och kunskap om var nyckelbiotoperna finns. I dag ser vi tyvärr att systemet brister. Vi har otaliga exempel på certifierade skogsägare som planerar att avverka okända nyckelbiotoper i direkt strid mot sin certifiering.

Det certifierade skogsbruket har lovat marknaden att inte avverka och sälja råvara från skyddsvärda skogar. Det innebär att det kan vara svårt även för icke certifierade markägare att avverka eller sälja virke från nyckelbiotoper. Att detta upplevs som ett osäkert läge för dessa markägare kan vi förstå – men det har inget med rättsosäkerhet att göra. Vi förväntar oss att våra politiker kan skilja på frivilliga åtaganden och det svenska rättssystemet. Hur M och KD, påhejade av skogsägarrörelsen, får en inventering och registrering av naturvärden i skogen till att bli rättsosäkert är för oss obegripligt. Nyckelbiotoperna finns ju fortfarande i skogen och det certifierade skogsbruket har fortsatt lovat att inte avverka dem, oavsett om de inventeras eller inte.

Den nu stoppade nyckelbiotopsinventeringen innebär att ett mycket stort ansvar skjuts över på både skogsägare och virkesköpare. Många markägare saknar egna resurser eller tillräcklig kunskap för att bedöma om en skog är nyckelbiotop eller inte. Seriösa inspektorer och virkesköpare kommer återigen att hitta de där skyddsvärda skogarna strax innan avverkningar, och då vägra köpa virket med hänvisning till sina egna policyer. Eftersom M/KD-budgeten kraftigt har strypt anslagen för skydd av skog så slår partierna även undan benen för de privata skogsägarna eftersom det heller inte finns medel att ersätta markägare för att formellt skydda sina nyckelbiotoper. Det försvårar även för myndigheterna att kunna arbeta kostnadseffektivt med formellt skydd av skog i linje med den nationella strategin, vilken säger att markägare med nyckelbiotopsrika fastigheter ska prioriteras.

Riksdagens partier talar ofta om att de gröna näringarna är nyckeln till en hållbar utveckling. Det är i grunden positivt med ett certifierat skogsbruk och att marknaden efterfrågar certifierat virke. Men för att systemet ska fungera behövs kunskap om var den skyddsvärda skogen finns. Annars kommer marknaden att bli lurad, fler skyddsvärda skogar att avverkas och råvaran ändå säljas som certifierad. Detta är en mycket olycklig utveckling som M/KD nu främjar.

Även Centerpartiet har uttalat att de ställer sig bakom stoppet av nyckelbiotopsinventeringen. Liberalerna vill, precis som Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att inventeringen ska vara kvar.

Vi förutsätter att de fortsatta regeringsförhandlingarna nu hanterar denna fråga ansvarsfullt så att statens arbete med att bevara den biologiska mångfalden baseras på kunskap och långsiktighet.

Johanna Sandahl,
ordförande Naturskyddsföreningen

> Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet här