Svenskt fiske blir ännu bättre med utflyttad trålgräns

Trots att Sverige ligger i framkant med selektiva redskap har bottentrålningen alltid stor påverkan. En utökad trålgräns skulle ge utrymme för att de fiskare som använder sig av skonsamma och klimatvänliga fiskemetoder kan växla upp sin verksamhet, skriver Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen.

Debattartikel

Vi vill därför framhålla att även om svenskt fiske ligger i framkant gällande selektivitet är bottentrålningens påverkan ofta stor trots dessa förbättringar. Inom ramen för ett regeringsuppdrag genomförde SLU:s havsfiskelaboratorium nyligen en genomgång av EU-projektet BENTHIS, det mest omfattande arbete som gjorts om bottentrålningens effekter. En viktig slutsats är att en genomsnittlig passage av en bottentrål penetrerar 2,4 cm av havsbottnen och dödar 6 procent av organismerna. Återhämtningstiden är ofta lång. Fastsittande, långsamväxande arter är särskilt drabbade. Mängden organismer minskar inte alltid, men det sker ett skifte mot enskilda arter.

För både miljön och andra delar av fiskeflottan än SFPO:s kustgående trålare skulle vinsterna med en utflyttad trålgräns vara stora, exempelvis för lokala garn- och burfiskare, som då ges utrymme att växla upp sin verksamhet med skonsamma redskap. Ett exempel på sådant fiske är burfångad havskräfta, som är mer skonsamt för havsmiljön, fiskbestånden och dessutom mer klimatsmart. Bottentrålad havskräfta är på grund av den stora bränsleförbrukningen ett av våra mest klimatpåverkande livsmedel, där koldioxidutsläppen per kilo kött beräknats till fem gånger högre jämfört med burfångad kräfta.

Slutligen. Vi må ha olika åsikter och perspektiv, men det är angeläget att vår diskussion är respektfull och sakligt grundad. Det är därför beklagligt att SFPO i sin replik gör flera grundlösa utspel mot sportfisket.

Sten Frohm
Generalsekreterare Sportfiskarna

Karin Lexén
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Du kan även läsa denna replik på GP Debatt.