Våra djur dör – så kan vi svenskar rädda dem. Debattörerna: Det är dags för ett krispaket till naturen

Just nu pågår FN:s konferens om biologisk mångfald i Egypten. Hotbilden mot världens arter är tydlig. Förstörelse av livsmiljöer, jakt och överexploatering är de största hoten och vår ständigt ökande konsumtion sätter allt hårdare press på naturresurserna. Idag lever mänskligheten som om vi hade 1,7 jordklot och svenskarna som om vi hade 4 jordklot. Detta skriver vi tillsammans med en rad andra organisationer i en debattartikel i Aftonbladet.

Bastardsvärmare hör till de mer ovanliga arter som det fortfarande saknas en hel del kunskap om.
Debattartikel

Över 26 800 arter är utrotningshotade och mänsklig påverkan anses leda till att arter dör ut 100 till 1 000 gånger snabbare jämfört med tiden före industrialiseringen.

Enligt WWF:s Living Planet Report 2018 har dessutom bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 60 procent sedan 1970. Utvecklingen måste stoppas för att vår planet ska kunna försörja mänskligheten även i framtiden.

Oavsett vad som beslutas under konferensen finns det all anledning att påbörja arbetet redan nu. Naturen och klimatet känner inga landsgränser. Alla länder måste agera och insatser i Sverige kommer ge positiv inverkan även på andra håll i världen.

En metod som visat sig vara effektiv både för att begränsa klimatkrisen och massutrotningen av arter, är att bevara och återskapa natur.

  •     Det gäller till exempel ålgräsängarna – de områden av vattenlevande växter som minskat med upp till 80 procent längs Sveriges västkust. De lagrar inte bara stora mängder kol, de är också viktiga barnkammare för fiskar och kan stoppa erosionen.
  •     Sveriges enorma ytor av hårdklippta gräsmattor, vägrenar och parkytor är ett annat exempel. Att låta dem bli till ängar är en enkel, billig och samtidigt betydelsefull insats för hotade ängsväxter och pollinatörer.
  •     Många av Sveriges mest hotade arter finns i våra jordbruksmarker. Att staten ersätter markägare för att gynna dessa arter borde vara en självklarhet och skulle leda till att vår rödlista med hotade arter krymper.
  •     Även i Sveriges skogar finns många av de mest hotade arterna och en stor del av kollagringen. För att skydda gamla naturskogar behövs en större post i miljöbudgeten och de vanligaste skogsbruksmetoderna måste ses över med hänsyn till den biologiska mångfalden.
  •     Markägare borde även uppmuntras att återskapa våtmarker, exempelvis med statliga bidrag. Det skulle vara en vinst både för klimatet och miljön eftersom våtmarker hyser en imponerande biologisk mångfald, lagrar stora mängder kol, minskar övergödningen, skyddar mot översvämningar och minskar risken för torka.

Vi anses bara ha två år på oss att enas om en väg framåt för att förhindra en framtida ekologisk katastrof. Makthavarnas tystnad är dock lika öronbedövande som olycksbådande. En viktig del av lösningen, förutom att minska konsumtionen och utsläppen, finns framför näsan på oss. Genom att skydda, stärka och återskapa natur kommer vi stå bättre rustade i en allt varmare, stormigare och osäkrare framtid.

Framtida generationer kan komma ihåg dagens makthavare i Sverige för att de inledde det nödvändiga arbetet. Ta den chansen. Det är dags för ett krispaket till naturen.

Alexandre Antonelli, professor, föreståndare för Göteborgs centrum för Globala
Biodiversitetsstudier
Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor Greenpeace
Erik Hansson, Natursidan.se och Biologiska mångfaldens dag-initiativet i Sverige
Johan Lind, ordförande, Naturfotograferna /N
Moa Pettersson, talesperson Biologiska mångfaldens dag-initiativet i
Frode Pleym, chef för Greenpeace i Sverige
Lovisa Roos, vice ordförande, Fältbiologerna
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Linda Strand, ordförande Sveriges Entomologiska förening
David van der Spoel, talesperson Skydda skogen
Peter Westman, biträdande generalsekreterare WWF

> Läs artikeln i Aftonbladet och deltag i debatten