Skapa publicitet - påverka där du bor!

Energifallet

Skapa publicitet - påverka där du bor!

I den här övningen arbetar eleverna med hur de kan skapa uppmärksamhet kring något som de anser behöver förändras.

Foto:

Ulrica Zwenger

Ämnen: Sh, Ge, Bi, Fy, Ke, Sv, Bl, Hkk, Tk, Mu

I den här övningen får klassen möjlighet att påverka och försöka förändra något i sin omgivning. Tillsammans funderar eleverna ut något de vill påverka och vad de ska göra för att åstadkomma förändring. Samtidigt får de inblick i hur media fungerar och tränar på att förmedla ett budskap.

Målet med Skapa publicitet är att eleverna använder kunskaper om energi och hållbar utveckling för att uttrycka sina åsikter och kommunicera i bilder, tal, skrift och med musik. Övningen syftar också till att skapa förståelse för möjligheten att påverka och förändra sitt lokalsamhälle och samhället i stort genom att skapa publicitet.

Material: Energifallets filmer Att fånga medias intresse och Att lyckas med en kampanj.  Allt material finns i sidopanelen.

Tips! Vill ni arbeta mer med media och påverkan? PR-byrån Westanders publicerar varje år en gratis PR-handbok.

Genomförande

Låt eleverna arbeta i grupper där varje grupp väljer en fråga att arbeta med. Alternativt kan hela klassen tillsammans engagera sig i en och samma fråga.

1. Välj en fråga 


Låt eleverna välja något de skulle vilja förändra för att skapa ett mer hållbart samhälle. Kanske har eleverna under arbetet med Energifallet stött på energitjuvar som de vill utgå från? Eller finns det kanske någon spännande fråga som är aktuell på skolan eller i kommunen?

Förslag på frågor att skapa kampanjer kring

  • Mer vegetarisk och ekologisk mat i skolmatsalen

  • Minska svinnet i skolmatsalen

  • Minska elanvändningen i skolan

  • Källsortera mer på skolan

  • Minska biltrafiken till skolan

  • Minskat pappersslöseri på skolan

2. Arbeta vidare med frågan


När grupperna har bestämt sig för en fråga de vill arbeta med får de svara på följande

  • Varför är frågan viktig?

  • För vem är frågan viktig?

  • Vilken förändring vill vi åstadkomma?

Låt eleverna skriva ner sina synpunkter. Låt gärna grupperna presentera sina synpunkter för klassen, dels för att inspirera andra och dels för att få respons på sitt.

3. Kolla in andra exempel


Titta på de tillhörande filmerna på Energifallet play: Att fånga medias intresse och Att lyckas med en kampanj som handlar om att skapa publicitet.

Låt eleverna diskutera följande frågor

  • Vilka tips ges till den som vill skapa stor uppmärksamhet i exempelvis media?

  • Vilka tips tycker du är bäst?

  • Vilka idéer kan vi själva använda i vår kampanj? Motivera!

4. Hur kan vi sprida vårt budskap?


Här arbetar eleverna med hur de ska göra för att få uppmärksamhet kring sin fråga. Låt dem arbeta fram en strategi för sitt påverkansarbete genom att svara på nedanstående frågor.

  • Vem vill vi berätta för? Varför? (Andra elever och lärare på skolan? Föräldrar? Kompisar? Politiker? De som bestämmer i kommunen? Någon annan?)

  • Hur kan vi nå dem?

  • När ska vi nå dem?

  • Vad ska vi få dem att förstå?

Uppmuntra eleverna att sprida sitt budskap genom exempelvis teater, sång, bildspel, film, affischer, blogg, radioinslag, utställning, insändare eller genom att skriva ett medborgarförslag.

5. Presentationer


Låt alla grupperna presentera sina idéer och berätta om hur de planerar att genomföra sina kampanjer. Uppmuntra de andra eleverna att ställa frågor och diskutera styrkor och svagheter.

6. Genomförande


Nu är det dags att genomföra en eller flera av kampanjerna på riktigt! Låt eleverna tillsammans välja vilken eller vilka kampanjer klassen ska genomföra. Kanske kan ni använda klassrådet för att bestämma er? Och glöm inte att bjuda in den lokala tidningen eller radiostationen om ni gör en föreställning eller utställning av något slag.

Lycka till med genomförandet! Och kom ihåg att friskt vågat är hälften vunnet!

Redovisning och dokumentation

Fotografera processen och dokumentera genom att utvärdera kampanjen, följa upp mål och sammanställ med text och bilder i en blogg eller på skolans Facebooksida. Eleverna kan även välja att göra en film om hur det gick för kampanjen!

> Här kan du läsa om hur klassen kan dela sina kampanjer.

Och glöm inte att höra av er till oss på Energifallet så att vi också kan sprida er kampanj! 

Fakta

> Faktablad: Avfallstrappan

Varför minska matsvinnet och satsa på klimatsmart mat?

Att tillverka mat kräver energi och ger stora utsläpp av växthusgaser. Det är helt onödigt om maten ändå ska slängas och därför är det viktigt att minska matsvinnet. Studier har visat att ungefär en femtedel av skolmaten slängs. Hälften av detta är matsvinn i skolans mathantering och hälften är mat som eleverna lämnar kvar på tallriken och slänger. Det finns alltså stora möjlighetet för både elever och skolpersonal att bidra till att stoppa svinnet! För att minska matens klimatpåverkan är det också smart att skippa köttet ibland. Den storskaliga köttproduktionen är en extrem belastning för klimatet och uppfödningen av slaktdjur står globalt sett för större växthusgasutsläpp än trafiken. Njut av vegetarisk mat istället!

Till sist är det även smart att byta till mer ekologisk mat: då bidrar ni bland annat till friskare vatten, glada djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Ekologisk mat är också energismartare än annan mat, bland annat eftersom det krävs stora mängder energi vid tillverkningen av den konstgödsel som används vid oekologisk matproduktion.

Varför minska biltransporterna till skolan?

Dagens transporter är ett av de största hoten mot vår miljö. Det beror på att många av transporterna, till exempel de med bil eller lastbil, slukar massor av energi och ger stora utsläpp av koldioxid som förstärker växthuseffekten. Transporterna bidrar också till buller, hälsofarlig luft, försurning, övergödning, intrång i värdefull natur, oljespill på land och till sjöss, olyckor och trängsel i städer.

Att färdas med buss eller tåg är betydligt smartare än att åka bil. Bussar och tåg kräver också massor av energi, men de är mycket effektivare än bilar eftersom det får plats så många människor i varje buss eller tåg. En del bussar drivs dessutom med exempelvis biogas eller etanol – förnybara bränslen som är bättre för klimatet. Tågen i Sverige har låg klimatpåverkan, eftersom de drivs med el från framför allt vattenkraft och kärnkraft. Vissa tågbolag har gått ett steg längre och väljer att driva sina tåg med el märkt med Bra Miljöval. Den elen är inte producerad i kärnkraftverk och bidrar därför inte till de problem och risker som kärnkraften för med sig.

Det allra bästa för både klimatet och miljön är att gå eller cykla. Varannan bilresa är faktiskt under fem kilometer - ett avstånd kort nog för att cykla. Dessutom ger promenader och cykling både motion och frisk luft! Och när det ändå är dags att åka bil är det smart att se till att den är full. I varje svensk bil åker i genomsnitt 1,1 person, vilket är slöseri eftersom det går åt ungefär lika mycket bränsle som när bilen är full.

> Faktablad: Att vara energismart

Varför minska slöseriet på skolan?

Sveriges skolor pyser ständigt ut energi i onödan. Priset vi betalar är högt och syns både på el- och värmefakturorna och i vår påverkan på klimatet och miljön. Av all energi som används i Sveriges skolor behövs nästan två tredjedelar till uppvärmning av lokaler och vatten. Den resterande tredjedelen används för att hålla igång belysning, fläktar, datorer, kök och tvättutrustning. Denna energi utgörs av el och de största eltjuvarna är fläktar och belysning: de kräver en tredjedel av elen vardera. Som tur är finns det många möjligheter att minska energislöseriet. Till exempel har Energimyndigheten räknat ut att de svenska skolornas totala energianvändning skulle kunna minska med en femtedel bara genom att belysning och fläktar ses över.

Varför källsortera?

Sorterat skräp kan bli nya prylar om och om igen, och på så vis minskar vi slöseriet på både råvaror och energi. Att göra en konservburk av återvunnet aluminium kräver till exempel bara en tiondel så mycket energi som att göra en konservburk av ny metallråvara. Och gamla mjölkkartonger kan bli som nya flera gånger om, vilket både sparar träd och är energismart.

Läs mer om energianvändning: Faktablad: Energianvändning

 

> Till alla övningar för årskurs 4-6

> Till Miljövänlig skola! för åk F-3
> Till Skapa publicitet i media för åk 7-9