Oekologisk ananasodling i Kenya

Vår samarbetsorganisation PELUM har gjort undersökningen från Kenya på uppdrag av Naturskyddsföreningen. Här följer en sammanfattning.

Arbete på en av de stora ananasplantagerna i Kenya.

Foto:

PELUM Kenya.

Undersökningen har utgått ifrån intervjuer med anställda och före detta anställda på två stora ananasplantager. Två fokusgruppsdiskussioner har också genomförts: den ena med tre personer som bor nedströms ett vattendrag som rinner i anslutning till en av odlingarna. Den andra en diskussion med tre personer uppströms samma vattendrag. Miljölagstiftningar har också studerats och en intervju med en representant från hälsocentret i området har genomförts. Syftet med rapporten är att ge en bild av hur den oekologiska ananasodlingen kan gå till och hur den kan påverka miljö och människor. 

Kenya står för ca 30 procent av all ananasproduktion i Afrika. I Sverige importerar vi framförallt konserverad ananas från Kenya. Produktionen av ananas för  lokala, regionala och globala markander i Kenya utförs till 90 procent av företagen Del Monte, Kakuzi och Ndemo. 99  procent av Del Montes frukt exporteras, medan all Kakuzis frukt säljs inom landet. Ndemo säljer både för export och inom landet. 

Odling av oekologisk ananas

När ananas ska odlas på redan odlad mark rycks de gamla plantorna upp och hackas i småbitar (alternativt röjs den nya platsen från träd, buskar och stenar). Därefter plöjs marken och restmaterialet bränns. Själva planteringen sker manuellt med planteringsjärn. Under tiden ananasen växer gödslas den med konstgödsel och besprutats med ett antal olika kemiska bekämpningsmedel.

Den första skörden sker efter ungefär 20 månader. En andra skörd kommer av sidoskotten i månad 30 till 32. Efter skörd tvättas och packas frukten, alternativt delas och konserveras. Marken bereds och får vila i 8 till 12 månader innan ny plantering. 

Anställda berättar att de får träning i hur de ska skörda frukten och utbildning om säkerhet och hälsa. De säger också att de får säkerhetsutrustning som stövlar, handskar och regnjackor och berättar att varje arbetare förväntas skörda 60 frukter i timmen. 

Besprutning med kemiska bekämpningsmedel

När jorden är beredd sprutas det första kemiska ogräsbekämpningsmedlet, parakvat. Det är ett giftigt växtdödande medel som har varit förbjudet inom EU sedan 1983. Efter det gasas fälten med dichloropene (finns i preparat som Telone ll eller DD95). Det ska bekämpa rundmaskar men används även som ogräsbekämpningsmedel och är extremt giftigt, potentiellt cancerframkallande och förbjudet inom EU sedan 2007. Medlet är även farligt för fiskar och andra marina organismer.

De växtdelar som ska användas vid plantering doppas i ett kemikaliebad bestående av bekämpningsmedel mot skadegörare och svamp. Mot skadegörare används till exempel Dursban med den aktiva substansen chlorpyrifos. Dursban dödar skadedjur genom inverkan på deras nervsystem. Som svampmedel  används Vydate  med den  aktiva substanserna oxamyl. Vydate är också ett insektsmedel som dödar ett brett spektrum av insekter. Det är även mycket skadligt och dödligt för fåglar och bin. Även människor kan påverkas av en rad symptom.

Efter planteringen börjar man bespruta. Medlen består av ogräsbekämpningsmedel, insektsmedel, svampmedel och maskbekämpningsmedel.  Besprutningen kan ske under både dag och natt. Direkt efter planteringen sprutas plantagen med ogräsbekämpningsmedel. Hyvar, med aktiva substansen bromacil,  är det medel som oftast används. Hyvar är förbjudet inom EU och används för att ta död på olika gräs och är ett mycket flyktigt medel som även är giftigt för vattenlevande organismer. Hyvar är potentiellt cancerframkallande hos människor och kan ge en rad symptom och skador. 

Efter två månader besprutas odlingarna mot skadedjur och svamp. Främst används medlen Dursban och Vydate. I sjätte månaden sprutar man igen, då med bekämpningsmedlet diazinon. Diazinon är ett insektsmedel som blockerar ett visst enzym i nervsystemet hos insekten. Även diazinon är förbjudet inom EU och är mycket skadligt för människor. Medlet är även mycket farligt för fåglar, bin och de flesta andra insekter. I åttonde månden sprutar man på nytt med Dursban.

Ananasen skördas

Skörden sker antingen för hand eller maskinellt. Direkt efter skörd besprutas den kvarvarande plantan med insektsmedelet Dursban för att få bort alla insekter som kan ha tillkommit.

När första frukten är skördad gödslar  man med järn, kväve och zink för att plantan ska kunna bära ännu en frukt. Inget av de ovan nämnda ämnen är direkt giftiga men när de används i stora mängder kan de rubba balansen i marken och läcka ut i närliggande vattendrag. Överskott av kväve kan till exempel orsaka övergödning. 

Påverkan på kringliggande samhällen och miljön

De anställda som intervjuats i rapporten berättar om en fungerande avfallshantering. Avfallsvattnet från de olika stationerna där ananasen för- och efterbehandlas leds till olika bassänger där det passerar genom olika sediment och bearbetas av mikroorganismer för ytterligare rening. Vattnet pumpas sedan till plantagen där det används för bevattning. Det mesta av vattnet återanvänds medan det farliga avfallet bränns.

En annan bild ges av människor från samhällen nedströms den flod som rinner förbi en av plantagerna. Bybor pekar på försämringen av vattenkvaliten i floden och berättar om kemiska föroreningar, organiska avlagringar och påbyggnad av sediment, sjunkande vattennivåer och minskat marint liv. De vittnar även om minskad  biologisk mångfald.

De anställda och deras rättigheter

I intervjuerna med anställda och före detta anställda framkom inga tecken på diskriminering utifrån kön, etnicitet, politisk åsikt eller religion. De berättar att regler mot tvångsarbete och barnarbete följs och att regler kring säkerheten på arbetsplatsen – till exempel skyddskläder – följs och underhålls. Under intervjun med representanten för hälsocentret blev det tydligt att frågan om kemialiehanteringen och de anställdas hälsotillstånd var en känslig fråga.

Slutsats

Undersökningen stärker bilden av en omfattande användning av kemiska bekämpningsmedel i den oekologiska ananasproduktionen i Kenya. Trots att de medel som används är tillåtna i Kenya, med undantag för Telone ll som endast får användas av Del Monte enligt ett specialtillstånd, klassas de flesta som mycket farliga och skadliga för både människor och natur. Minst fyra av dem är förbjudna inom EU. 

Kemikalier som används

  • Diazinon. Förbjudet inom EU sedan 2007. Kan orsaka skador på nervsystemet som aptitlöshet, hosta, diarré, magont och kräkningar. Vid större exponering kan man drabbas av svåra skakningar, spasmer, stelhet, svaghet i musklerna, hjärtklappning, svårt att andas, koma, anfall, kramper. Kemikalinen är även mycket skadlig för bin och andra insekter liksom för fåglar (PAN UK, 2000).
  • Dursban (aktiv substans chlorpyrifos). Används under växtperioden. Angriper nervsystemet hos insekter (Dow Agroscience, 2010:1). Kan hos människor orsaka huvudvärk, trötthet, yrsel, illamående, magsmärtor, kräkningar, diarré, tryck över bröstet, ångest, dimsyn, muskelryckningar, kramper och koma  (Dow Agrosceince 2010:2).
  • Hyvar (aktiv substans bromacil). Förbjudet inom EU sedan 2002. Potentiellt cancerframkallande. Kan hos människor orsaka handnöd, hosta, skador på lungorna samt förändrade blodvärden (Dupont, 2010).
  • Parakvat (aktiv substans parakvat). Förbjudet inom EU sedan 1983. Kan den orsaka hjärtstopp, njursvikt, leversvikt och ärrbildningar och skador på lungorna (PAN UK, 1996).
  • Telone ll (aktiv substans dichloropropene). Förbjudet inom EU sedan 2002 (EU, 2011). Sprider sig lätt då den omvandlas till gas vid applicering. Mycket giftig för människor, fisk och andra vattenlevande organismer. Potentiellt cancerframkallade. Det kan även vara farligt för fåglar och har ozonförtunnande egenskaper (Dow Agroscience LLC, 2010).
  • Vydate (aktiv substans oxamyl). Giftigt vid förtäring och inandning. Kan angripa nervsystemet och ge upphov till huvudvärk, svettningar, illamående, och skakningar. Det är också skadligt vattenleveande organismer och pollinerare (Dupont, 2006).

Referenser

PAN UK (1996) Pesticides News, 32: 20-21 [Hämtat: 2015-01-14, http://www.pan-uk.org/pestnews/Actives/paraquat.htm]

EU(2011) Form for notification of final regulatory action to ban or severely restrict a chemical, Official Journal of European Union, L18: 42.[Hämtat: 2015-01-14, http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.grou...

Dow Agroscience LLC (2010) Material Safety Sheet for Telone ll Soil Fumigant, Dow Chemical Company. [Hämtat: 2015-01-14, http://www.cdms.net/ldat/mp02E011.pdf]

Dow Agroscience (2010:1) Safety Data Sheet, Dow AgroSciences Limited Safety Data Sheet according to Reg. (EC) N. 453/2010, United Kingdom: Hitchin.[Hämtat: 2015-01-14, http://uk.dowagro.com/wp-content/uploads/2014/02/Dursban-WG-Insecticide-...

Dow Agroscience (2010:2)DURSBAN* 480 EC/2010-07-05 [Hämtat: 2015-01-14, Hämtat: 2015-01-14, http://msdssearch.dow.com/PublishedLiteratureDAS/dh_08ec/0901b803808ecfd...

Dupont (2006) Vydate SL Safety Data Sheet According to (EC) No. 1907/2006. [Hämtat: 2015-01-14, http://www.dupont.co.za/content/dam/assets/industries/agriculture/assets...

Dupont (2010)Material Safety Data Sheet Hyvar X Herbicide. [http://www.cdms.net/ldat/mp913010.pdf]

Bayer Environmental science (2010) Material Safety Data Sheet for Bayleton.  [Hämtat: 2015-01-14, http://www.cdms.net/ldat/mp6M1003.pdf]

PAN UK (2000) Pesticide News, 49:20. [Hämtat: 2015-01-14, http://www.pan-uk.org/pestnews/Actives/diazinon.htm]

 

Gillar du också ekologiskt? Bli medlem!

Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna. Var med och förändra för 24 kr/mån.