Klimatförändringarna i Sverige

Att klimatet förändras har många olika effekter och påverkar allt liv på jorden. Och den globala uppvärmningen är inte en fråga som bara berör framtida generationer eller människor i andra länder. Den påverkar också oss i Sverige på hemmaplan – och effekterna märks redan nu.

Klimatförändringarna märks på flera sätt i Sverige. Några av de förändringar som vi ser i dag är: 

Det har blivit varmare

Globalt sett är det omkring 1 grad varmare i världen jämfört med förindustriell tid. Men det är en genomsnittlig förändring. Uppvärmningen blir större ju närmare polerna man kommer, och i norra Sverige är det omkring 2 grader varmare än det var kring 1860. Den mesta uppvärmningen har skett de senaste tre decennierna. Jämfört med perioden 1961-1990 har det i genomsnitt blivit 1,5 grader varmare i Sverige. Det här är en tid som används som så kallad normalperiod för jämförelse, just för att kartlägga förändringar 

Också värmeböljor, det vill säga antalet dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 grader, har blivit vanligare i Sverige. I Stockholmstrakten har värmeböljorna ökat med ett par dagar per år jämfört med 1961 – 1990. I framtiden kan det bli ännu vanligare med värmeböljor. 

Genomsnittlig årsmedeltemperatur för svenska mätstationer 1860-2016. Källa: SMHI

 Genomsnittlig årsmedeltemperatur för svenska mätstationer 1860-2016. Källa: SMHI

Stigande hav

Havsytan längs Sveriges kuster har i genomsnitt ökat med omkring 20 centimeter sedan år 1890 (detta korrigerat för den pågående landhöjningen sedan istiden).  Södra Sverige, där landhöjningen är minst, påverkas mest av havsytehöjningen.

 Genomsnittlig havsytehöjning i Sverige sedan 1886. Källa: SMHI.

Genomsnittlig havsytehöjning i Sverige sedan 1886. Källa: SMHI.

Mer regn

Det är blötare i Sverige i dag jämfört med hur det var innan industrialiseringen. Regn- och snömängden har ökat med omkring tio procent. Nederbördsökningen är störst på vintrarna. Samtidigt har det blivit färre dagar med snö i Sverige, vilket märks allra mest i de södra delarna av landet. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter som hittills kommer vintrarna i Syd- och Mellansverige att bli så gott som snöfria.

Genomsnittlig årsnederbörd för svenska mätstationer 1860-2016. Källa: SMHI.

Genomsnittlig årsnederbörd för svenska mätstationer 1860-2016. Källa: SMHI.

Tidigare vårar

I norra Sverige har vegetationsperioden, alltså den tid när växterna växer, ökat med två veckor under de senaste 40 åren. I södra Sverige har perioden blivit omkring en vecka längre. Vårtecken som björkens lövsprickning eller vitsippornas blomning kommer nu kring två veckor tidigare än för 100 år sedan i stora delar av landet. Det här kan göra att olika arter hamnar i obalans med varandra.

Mer extremt väder med torka och bränder som följd

Forskarna kan slå fast att den extrema hetta och torka vi såg i Sverige sommaren 2018 beror på klimatförändringarna. Vädret här på norra halvklotet styrs till stor del av de så kallade jetströmmarna, starka vindar som rör sig i en cirkel runt jorden cirka 10 kilometer upp i atmosfären. Jetströmmarna bildas när kall luft från Arktis och varm luft från ekvatorn möts, vilket de gör ovanför vår del av jordklotet.

Den globala uppvärmningen sker just nu snabbare i Arktis än någon annanstans på jorden, vilket gör att luften över Arktis är mycket varmare än den brukade vara. Temperaturskillnaden mellan luften från Arktis och luften från ekvatorn är därför inte lika stor längre. Detta har fått jetströmmen att sakta ner. Det i sig gjorde att ett högtryck blev ”fast” över halva jordklotet i princip hela sommaren 2018, och gav oss extrem hetta och torka och bränder som följd. 

Mer om det här kan du läsa här.

Ju allvarligare klimatförändringarna blir, desto mer kan vi förvänta oss att den här typen av extremväder kommer drabba Sverige. 

Klimatet behöver dig!

Det är svårt att ensam lägga tågräls, bygga cykelbanor och stifta nya lagar. Tillsammans kan vi sätta press på politikerna.