5 politiska förändringar som klimatpanelens nya markanvändningsrapport måste leda till 

FN:s klimatpanel IPCC:s nya specialrapport om världens markanvändning visar tydligt att jord- och skogsbruk ger stora klimatutsläpp som driver på klimatförändringarna. Naturskyddsföreningen listar de fem viktigaste politiska förändringar som behövs för att vända på utvecklingen. 

FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti 2019 en specialrapport som heter "Climate Change and Land." Den utvärderar hur jordens marker ska användas för att klimatmålen ska kunna nås och för att vi ska klara anpassningen till ett föränderligt klimat. Rapporten är en uppföljare till den uppmärksammade 1,5-gradersrapporten och släpps vid klimatpanelens möte i Genève i Schweiz.  

Markens funktioner är livsviktiga för mänskligheten och de hotas av klimatkrisen. Därför måste utsläppen ned. Rapporten gör tydligt att markanvändning som jord- och skogsbruk ger stora klimatutsläpp och att det driver på klimatförändringarna. För att klara av klimatkrisens alla utmaningar behöver vi skydda och återställa fler ekosystem. 

Rapporten betonar också att den isfria markytan globalt är en knapp tillgång som måste förvaltas och brukas aktsamt. Ekosystem kan binda och lagra kol bort från atmosfären och det finns metoder som gör att till exempel matsäkerhet, klimatarbete och biologisk mångfald gynnas samtidigt, och dessa bör få större genomslag. Däremot varnar rapporten att storskalig produktion av kött och bioenergi behöver stora markarealer globalt vilket gör att de riskerar att motverka hållbar utveckling.  

Naturskyddsföreningen listar fem politiska förändringar som vi hoppas att rapporten leder till – utifrån rapportens slutsatser:

1. Den globala avskogningen måste avta 

Viktiga ekosystem med stora kolförråd skövlas fortfarande på många håll i världen. Till exempel har avskogningen ökat på ett oroväckande sätt i Brasilien under president Jair Bolsonaro. Utvecklingen leder till att klimatmålen blir allt svårare att nå. Istället för att förstöras bör naturliga ekosystem skyddas och återställas om vi ska nå klimatmålen. 

IPCC noterar att viktiga marker nu måste skyddas bättre även för att klara av klimatutmaningen. Naturskogar binder upp till 40 gånger mer kol än skogsplantager vilket visar på värdet av att skydda och återställa just naturskogar. IPCC:s landrapport för med sig att EU måste förstärka sitt arbete mot tropiska avskogning, så att europeisk konsumtion av skogs- och jordbruksprodukter inte ökar trycket på hotade skogsekosystem. 

Läs mer:  IPCC-rapporten Special Report on Climate Change and Land är en stabil grund att stå på för att analysera de negativa utsläppens synergier och målkonflikter. 

2. Dags för negativa utsläpp 

Utsläppen av växthusgaser har det senaste århundrandet varit så stora att även om radikala utsläppsminskningar gjordes i dag så kommer planeten antagligen att värmas upp med minst 1,5 grader. Att bara minska utsläppen räcker alltså inte. För att ha en chans att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader, behövs så kallade ”negativa utsläpp”, vilket IPCC uppmärksammade redan för ett år sedan i sin 1,5-gradersrapport och nu fördjupar. 

Med negativa utsläpp menas sätt att binda och lagra koldioxid. De enklaste metoderna är så kallade naturliga klimatlösningar, vilket innebär att öka kolinlagringen i ekosystem genom att återställa eller skydda dem. IPCC utgår i de allra flesta av sina scenarier från att vi måste klara att ha två tankar i huvudet inom det närmaste årtiondet – minska de fossila utsläppen kraftigt och samtidigt skydda och öka naturliga kolsänkor. IPCC:s landrapport stärker och konkretiserar det budskapet och visar hur naturskogar, våtmarker och hållbart jordbruk hjälper till att skydda klimatet.  

Att bevara den biologiska mångfalden är därför en nödvändig dellösning på klimatkrisen. Den skyddar och ökar ekosystemens årliga kolinlagring och det totala kollagret. Arbetet för hyggesfritt skogsbruk, skydd av skogar och våtmarker samt hållbart jordbruk – vilka alla kan bevara och öka kolförråd – kan alltså få ny kraft av IPCC-rapporten. 

Klimatpolitiken i Sverige och andra länder kan få mer fart när man också beaktar de möjligheter som kopplas till hållbar markanvändning.   

Läs mer:  Naturskyddsföreningen har publicerat en rapport om hur Sveriges skogar kan bidra med mer kolinlagring.   

3. Prioritera naturliga klimatlösningar 

Om vi ska kunna nå negativa utsläpp finns det olika sätt att gå tillväga – det finns så kallade naturliga klimatlösningar och teknologiska lösningar. Nu är det viktigt att vi, förutom att radikalt minska de fossila utsläppen, prioriterar de naturliga klimatlösningarna eftersom det är det enklaste och tryggaste sättet att binda och lagra koldioxid. 

Den mest pålitliga metoden för negativa utsläpp är fotosyntesen. När en skog växer ökar den sitt kolförråd i mark och träd år för år och då ökar kolinlagringen i hela skogslandskapet. Om man minskar avverkningen från skogen något och låter träden bli lite äldre kan kollagren bli betydligt större, vilket också gynnar den biologiska mångfalden. Träd och mark binder och lagrar koldioxid och därför kan även återbeskogning eller återställning av skogslandskap ge stor klimatnytta. Naturliga klimatlösningar har en betydande potential att bidra till både till klimatanpassning och till att stärka arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Till exempel kan ökad lövinblandning i de svenska skogarna öka ekosystemens förmåga att motstå torka och andra klimatförändringar. 

De teknologiska lösningarna bär med sig stora frågetecken kring genomförbarhet och kostnader. Det planeras just nu stora satsningar på till exempel bio-CCS (bioenergi med Carbon, Capture and Storage), som innebär att bioenergin förbränns, koldioxiden fångas in och lagras i geologiska lager. IPCC noterar att storskalig bio-CCS kräver väldigt stora markarealer för biomassaproduktion, vilket kan hota matsäkerhet och FN:s övriga hållbarhetsmål. I stor skala är de teknologiska lösningarna både dyra och riskfyllda.

De naturliga klimatlösningarna kan träffsäkert nå de negativa utsläpp som behövs för att nå 1,5-gradersmålet, om de kombineras med stora utsläppsminskningar. Men om vi skjuter upp de ambitiösa klimatåtgärderna stängs detta fönster snart. 

Läs mer: Ett antal internationella miljöorganisationer har gemensamt tagit fram en rapport om de naturliga lösningarnas stora potential. 

4. Utsläppsminskningar ska prioriteras framför kompensation 

Klimatkompensation är till stor del markbaserat, som exempelvis plantering av skog. Enligt de flesta av IPCC:s klimatscenarier i 1,5-gradersrapporten måste inlagringen av kol i ekosystemen öka redan från år 2020 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. Målet i klimatarbetet är alltså inte längre nettonollutsläpp, utan en snabb utfasning av fossila utsläpp i kombination med betydande långvarig bindning och inlagring av kol. 

Detta betyder att nettonollutsläpp endast är ett stopp på vägen mot nettonegativa utsläpp inom en nära framtid. Klimatkompensation har hittills utgått från att kompensationen kan ersätta utsläpp, men i framtiden behövs alltså de negativa utsläppen för att nå själva klimatmålen. Fossila utsläpp kan därför knappast kompenseras i fortsättningen. 

Utrymmet för nya utsläpp i atmosfären från överkonsumtion är helt enkelt slut och konsumtion kan därför inte rättfärdigas med klimatkompensation. Detta betyder att flygbranschens nya system för klimatkompensation, Corsia, inte är ett trovärdigt klimatsvar.

Ekosystemens kolsänkor och kollager kommer att behövas för att nå utsläppsmål med negativa utsläpp och de måste få stöd av politikens styrmedel. Klimatkompensation behöver ersättas av utsläppsminskningar.  

5. Köttproduktionen måste minska kraftigt 

IPCC:s landrapport visar tydligt att produktionen och konsumtionen av kött måste minska betydligt. Köttproduktion kräver stora markarealer och är därför ett relativt ineffektivt sätt att producera mat. Därtill orsakar framför allt nötkreatur stora metanutsläpp, och foderproduktionen ger upphov till stora utsläpp av starkt klimatpåverkande lustgas. Eftersom köttkonsumtionen fortfarande driver på skogsskövling på många håll i världen är minskad köttkonsumtion ett första nödvändigt steg. 

Köttproduktionens stora markanspråk hindrar på många håll även återställandet av rika skogs- och våtmarker. I den svenska debatten ställs ibland vegetariskt och ekologiska animaliska produkter emot varandra. Samtidigt visar forskningen att ekologisk produktion kopplat till vallodling och bete kan ge en betydlig kolinlagring i landskapet, som på sikt i ett mångsidigt jordbruk även kan minska behovet av fossila gödningsmedel. Detta kräver dock en omprioritering av köttproduktionen där permanenta vallar och naturbete ska dominera. Det positiva är att detta även ger bättre livskvalitet åt djuren och är viktigt för biologisk mångfald. Ekologisk animalieproduktion och mer vegetarisk kost behövs för alltså för välmående marker, vilket är viktigt både för klimatanpassningen och kolinlagringen.  

Sammanfattningsvis måste alltså köttproduktionen i världen minska kraftigt – samtidigt som den köttproduktion som finns måste ställa om till ekologisk produktion. Antalet nötkreatur måste minska globalt. Det skulle innebära en satsning på kvalitet istället för kvantitet inom kött- och mjölkproduktion. En minskning av matsvinnet skulle också bidra till klimatarbetet.  

 

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Gillas av 1