Allt du behöver veta om hormonstörande ämnen

Vissa kemikalier kan påverka hormonsystemet och kallas därför hormonstörande ämnen. Dessa ämnen förekommer i vardagsvaror och misstänks vara en av anledningarna till ökningen av några av de vanligaste folksjukdomarna i vårt samhälle.

De flesta vet att våra hormonsystem styr flera av kroppens funktioner. Allt från ämnesomsättningen, tillväxten, stress- och belöningssystemen till fortplantningen regleras av hormoner.

Det färre vet är att det tyvärr finns flera olika industrikemikalier som när de kommer in i kroppen kan påverka våra hormonsystem. De kallas därför för hormonstörande ämnen.

Var finns hormonstörande ämnen?

Ämnen som misstänks vara hormonstörande ämnen finns i vanliga vardagsprodukter som plastflaskor, leksaker, matbehållare, elektroniska apparater, kosmetika, bekämpningsmedel och rengöringsmedel.

Så här fungerar hormonstörande ämnen:

Hormonstörande ämnen fungerar annorlunda än många andra miljögifter. Andra miljögifter blir giftigare ju mer man får i sig. Därför kan man bestämma gränsvärden för hur mycket av dem  man kan tillåta.

Men så är det inte för hormonstörande ämnen. Här kan låga halter av ämnen påverka kroppen, medan högre halter inte behöver göra det. Det går alltså inte att säkert säga när de blir farliga för oss. Därför vill vi få bort de industrikemikalier som anses vara hormonstörande ur våra konsumentprodukter.   

Forskningen har hittat kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, svårighet att få barn och hjärnans utveckling. De kanske allra värsta effekterna dessa ämnen kan ge är bröst-, testikel- och sköldkörtelcancer. 

Hormonstörande ämnen anses därför av många forskare vara en bidragande faktor till några av de vanligaste folksjukdomarna i vårt samhälle. Det gör dem även till ett samhällsekonomiskt problem.

Hormonstörande ämnen är en stor kostnad för samhället  

330 miljoner kronor per år i de nordiska länderna. Det är kostnaden för fyra sjukdomar kopplade till hormonstörande ämnen som påverkar den manliga fortplantningsförmågan, enligt Nordiska ministerrådet.

Tusen gånger så mycket, 300 miljarder kronor per år i EU. Det är kostnaden för nio olika negativa hälsoeffekter kopplade till hormonstörande ämnen, enligt hälsoorganisationen Health and Environment Alliance.

Och det är inte bara människor som påverkas, utan även djur och i förlängningen vårt ekosystem.  Det låter superläskigt, men det finns saker vi kan göra för att minska vår utsatthet för de hormonstörande ämnena. 

Det här kan du göra:

  • Ät ekologiskt. Du slipper då rester av hormonstörande kemiska bekämpningsmedel i din mat.
  • Skrota konserverna. Ytbehandlingen på metall som kommer i direktkontakt med mat och dryck kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A. När det går, välj glasburkar, BPA-fria konserver,  kartongförpackningar eller fryst istället!
  • Gamla mjuka plastleksaker ska inte ärvas utan slängas, eftersom de kan innehålla ftalater. Till exempel gamla dockor, däck till leksaksbilar och plastdjur. Med gammal menar vi här äldre än  år 2007. Läs mer här.

Vad gör Naturskyddsföreningen?

I dag är hormonstörande ämnen inte reglerade alls i konsumentprodukter. Vi jobbar aktivt för att få med hormonstörande ämnen i lagstiftningen, så att de kan börja förbjudas.

Vi har fått till ett förbud mot bisfenol A i barnmatsförpackningar och nappflaskor. Vi har fått till förbud mot nonylfenoletoxilater och vårt Kemikalienätverk har fått till en kraftig minskning av triklosan – som tidigare var vanligt i tandkräm - i den svenska handeln.

Vi tycker att skadliga kemikalier ska bära sina miljökostnader. Därför är vi för en skatt på farliga kemikalier.

Vi tycker att försiktighetsprincipen, som finns med i EU:s kemikalielagstiftning och den svenska miljöbalken, ska följas. Det betyder att bara ämnen som har visats vara ofarliga får användas. Tyvärr struntar man allt som oftast i den.

Hjälp oss att avgifta vardagen!

Med din gåva bidrar du till arbetet för att förbjuda farliga kemikalier och miljögifter.

Ge en gåva
Bli först att gilla!