Biologisk mångfald – en överlevnadsfråga

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Fungerande ekosystem skyddar mot katastrofer, ger friska hav, växtpollinering och bidrar till stabilt klimat. Men vår överlevnad hotas – i det sjätte massutdöendet av arter måste vi växla om till hållbar utveckling. 

Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt över hela världen. Djur- och växtlivet hotas av föroreningar, bekämpningsmedel, skogsavverkning, utfiskning och klimatförändringar som rubbar känsliga ekosystem. Enligt forskningen är vår överkonsumtion, särskilt i den rika världen, den huvudsakliga orsaken till den snabba  förlusten av arter. 

Vi är inne i vad som kallas det sjätte massutdöendet av arter – tre fjärdedelar av alla arter på jorden riskerar att försvinna under de närmaste århundradena. 

Det senaste massutdöendet inträffade för 65 miljoner år sedan när dinosaurierna dog ut.  Förstörelsen av ekosystem, livsmiljöer och överexploatering är idag globala problem som gör att arter försvinner i allt snabbare takt världen över. 

I Sverige klassificeras 4 746 arter som rödlistade, varav 2 249 som hotade, enligt Artdatabankens rödlista för 2020. De främsta hoten mot deras existens är skogsavverkning, minskad hävd och igenväxning. Det intensiva skogsbruket med kalhyggen som dominerande metod och igenväxning av det öppna landskapets med ängar och hagar på grund av minskad hävd, innebär att många arter får allt svårare att klara sig.  

Ödelagda livsmiljöer, ett hot mot många arter 

Naturskogar sjuder av liv. Här växer ofta olika sorters träd sida vid sida och döda träd får finnas kvar – träd som är en förutsättning för att många svampar, lavar, mossor, insekter och fåglar ska leva. När skogen avverkas och ersätts av trädplanteringar, där i princip endast ett sorts träd gynnas, är det många växt- och djurarter som trycks undan.  

Det intensiva skogsbruket är ett hot mot den biologiska mångfalden i Sverige och andra delar av världen. 

Få miljöer har ett så rikt växt- och djurliv som ett varierande odlingslandskap. Betande djur håller landskapet öppet och olika grödor odlas växelvis på åkrarna. Åkerholmar, stenmurar och våtmarker är boplats åt en mångfald av insekter och andra djur. Men det industriella jordbruket tar över allt mer. Jordar utarmas och biologisk mångfald minskar när endast en typ av gröda odlas och kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel används. 

Urbaniseringen bidrar också till att växter och djur trängs undan och att den biologiska mångfalden minskar. 

Människan och tamdjur har tagit över planeten  

Åkrar, vallar och betesmarker täcker i dag 40 procent av jordens landyta. En stor del av det som odlas blir foder till djur som föds upp för att ge oss kött och mjölk. Om vi istället odlade sådant vi kunde äta direkt skulle maten räcka till fler, dessutom skulle marken kunna användas till grödor som ger biobränsle och fibrer. Av världens alla däggdjur utgör människan 36 procent och vår boskap 60 procent. Människan och våra tamdjur utgör alltså 96 procent av världens däggdjur. Vilda djur som älgar, lejon och pingviner står endast för fyra procent idag. 

Industrifisket har gjort att haven är utfiskade. En stor del av världens fiskbestånd har kollapsat. 

Dessutom förstör fiskebåtarnas bottentrålar allt i dess väg och lämnar sargade havsbottnar efter sig.  

Under historiens gång har många arter också drabbats av oreglerad jakt. Arter som den nordliga trubbnoshörningen och bajudelfinen har utrotats av människan och andra som amurleoparden är akut utrotningshotade. 

Går det att vända till en hållbar utveckling? 

Utrotningen av arter kommer att få allvarliga konsekvenser för oss människor och allt liv på planeten. 

Vi är beroende av friska, välfungerande ekosystem för vår överlevnad. Från dem får vi ekosystemtjänster som pollinering av växter, vattenrening och kontroll av skadedjur. Förlusten av arter är ett hot mot vår livsmedelsförsörjning och tillgång till mediciner (50 000–70 000 växtarter används i traditionell och modern medicin).

Vi kan fortfarande vända trenden – men tiden börjar rinna ut. För att kunna stoppa massutrotningen måste en mycket större del av världens natur skyddas. Vi måste ställa om till ett jord- och skogsbruk som värnar den biologiska mångfalden och stoppa utfiskningen av våra hav. För att lyckas måste vi få stopp på överkonsumtionen och ställa om till en mer hållbar livsstil. 

Det är ingen överdrift att säga att artförlusten är en av vår tids stora ödesfrågor. 

Politiker och andra makthavare måste agera nu. Förlusten av biologisk mångfald är lika akut som klimatfrågan. Vi vill se insatser som värnar våra skogar, hav och öppna landskap. Vi vill se insatser som bromsar artförlusten nu. 

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Gillas av 4