Varför är lupiner invasiva?
Hatad och älskad blomma – har du också märkt att många har starka känslor kring blomsterlupiner? Här hittar du svar på några vanliga frågor från både lupinälskare och lupinbekämpare.
Hur länge har lupiner funnits i Sverige?
Blomsterlupinen härstammar från västra Nordamerika och infördes i Sverige runt 1870.
Den har snabbt spritt sig i hela landet och konkurrerar ut inhemska växter. Särskilt längs banvallar och vägrenar där många ängsväxter hittat en livsmiljö, men även ängsmarker och annan natur. Det gör att viktiga livsmiljöer för pollinatörer och andra arter försvinner, särskilt i artrika ängs- och hagmarker.
Hur kan lupiner vara invasiva när de är så vackra?
Arter är inte invasiva för att de är farliga eller fula, utan för att de konkurrerar ut andra arter vilket leder till minskad biologisk mångfald.
Blomsterlupin kan tyckas vara vacker, men risken är att vi bara skulle se lupiner och inga ängsblommor om ingen såg till att få bort dem. Invasiva arter är faktiskt ett av de största hoten mot biologisk mångfald – och bidrar i allra högsta grad till naturkrisen.
Är lupiner bra för fjärilar, bin och humlor?
Många insekter lockas till blomsterlupiner, men när lupiner breder ut sig tränger de undan våra inhemska ängsblommor, som är mycket viktigare för den biologiska mångfalden.
Lupiner innehåller dessutom ingen nektar och blommar bara under en kort period. När blomningen är över kan det bli brist på mat för pollinatörer, eftersom andra växter har konkurrerats bort.
Fördjupat svar
Går det bra att plocka lupiner och sätta i vas inomhus?
Ja, det går bra att plocka buketter av lupiner. Se bara till att de slängs i brännbart och inte sprids vidare i naturen när de kastas. Små mängder kan läggas i hushållssoporna i sluten påse.
Kompostera dem inte eftersom fröna kan eftermogna även efter att växten är avklippt, särskilt om den fått stå i vatten inomhus eller i värme. Det finns alltså en risk att lupiner som kastas på fel plats ändå kan bidra till spridning.
Hur får jag bäst bort lupiner?
Gräv upp hela växten med rötterna eller klipp ner blommorna under flera år:
- Gräv eller dra upp med rötterna: Försök att gräva eller dra upp blomsterlupinen med rötterna innan de blommar och sätter frö.
- Klipp: Klipp ner eller slå blomsterlupinen innan den satt frö. Slå eller klipp gärna flera gånger under samma säsong och upprepa under flera år om den kommer tillbaka.
Oavsett metod: Kom ihåg att rengöra redskapet efter användning och förpackaväxtavfallet i förslutna sopsäckar (gärna dubbla). Kolla med din kommun var du ska lämna det för förbränning. Fråga alltid markägaren om tillstånd, om det inte är din mark, innan du börjar klippa eller gräva.
I den här filmen visar vi hur du kan bekämpa lupiner:
Hur påverkar lupiner marken och jorden?
Lupiner kan förändra markförhållandena på ett sätt som skadar den biologiska mångfalden. Lupiner är kvävefixerande, vilket betyder att de tar kväve från luften och för in det i marken. Det gör att jorden blir mer näringsrik – man kan säga att marken blir gödslad.
Fördjupat svar
Hur ser jag om lupinblommor har satt frö?
När lupinen sätter frön gör den det i form av fruktbaljor, likt andra ärtväxter. Fruktbaljan är mörkbrun/gråaktig och upp till 4 cm lång, täckt med ulliga hår. Det finns 5–9 prickiga frön i varje balja. Man kan ofta se att baljorna börjar bildas under de övre blommorna på stjälken, nerifrån och upp.
En enda planta kan ge upphov till hela 2 500 frön per år!
Från när räknas en art som invasiv?
För att en främmande art ska räknas som invasiv krävs att den både sprider sig i naturen och har en negativ påverkan på inhemska arter, ekosystem eller människors hälsa.
Gemensamt för invasiva arter är att de inte hör naturligt hemma i det ekosystem där de etablerat sig – och att de hotar den biologiska mångfalden. Ofta trivs de extra bra just för att de saknar naturliga fiender som håller dem tillbaka. I värsta fall kan de helt förändra livsmiljöer genom att breda ut sig och konkurrera ut andra arter.
Det går inte att sätta ett visst datum som avgör när en art blir invasiv. Det handlar inte bara om när arten kom hit, utan också om hur den påverkar sin omgivning. Vissa arter som infördes för länge sedan kan bli invasiva först långt senare, när förhållandena förändrats.
Begreppet "invasiv främmande art" används alltså inte utifrån ett exakt tidsmässigt kriterium, utan utifrån artens ursprung, spridning och påverkan.
Har lupinerna blivit mer invasiva de senaste åren?
Lupiner har funnits i Sverige länge, men kunskapen om deras effekter har ökat. Samtidigt har arten fortsatt att sprida sig längs vägar, järnvägar och andra öppna miljöer. På många håll har man först på senare år sett hur stora bestånd kan tränga undan artrika vägkanter och ängsmarker, vilket gjort att frågan fått större uppmärksamhet.
Kan man göra något mer än att försöka bekämpa lupinerna?
Ja, rapportera gärna in var du hittat lupiner och andra invasiva växter till Artportalen via webbplatsen invasivaarter.nu.
Rapporteringen bidrar till bättre överblick över spridningen och kan ligga till grund för framtida beslut och bekämpningsinsatser.
Vad säger Naturvårdsverket om arten blomsterlupin?
Naturvårdsverket betraktar blomsterlupin som en problematisk främmande art som har stor negativ påverkan på biologisk mångfald i Sverige. Sedan 2026 finns blomsterlupin med på Sveriges nationella förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att det är förbjudet att avsiktligt sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut arten i miljön. Arten finns dock inte med på EU:s lista över invasiva främmande arter, och är därför inte reglerad enligt EU-förordningen.
