Därför är bistånd så viktigt för miljön och klimatet

Spelar det verkligen någon roll för miljön och klimatet om biståndet minskar? JA, det gör det! I den natur- och klimatkris vi befinner oss i behövs Sveriges bistånd mer än någonsin.

Hur hänger bistånd och miljö ihop?

Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald påverkar oss alla. Men fattiga människor i låg- och medelinkomstländer som bidragit minst till miljöförstörelsen och klimatförändringarna drabbas hårdast. Samtidigt har de också minst resurser för att hantera ett förändrat klimat och negativ påverkan på miljön.

Rika länder, som Sverige, har ett stort ansvar att hjälpa fattigare länder att hantera klimatförändringarna och bromsa förlusten av biologisk mångfald. Förutom att drastiskt minska sina egna utsläpp och negativa miljöpåverkan måste rika länder bidra med resurser för omställning och klimatanpassning i låg- och medelinkomstländer. Det här är något som slagits fast i Parisavtalet och diskuteras ofta när ett globalt ramverk för biologisk mångfald ska tas fram.

Låter det orättvist? Kanske det, men det är också väldigt rättvist. Med hjälp av fossila bränslen och exploatering av naturresurser har rika länder, däribland Sverige, haft ekonomisk tillväxt och höjt sina medborgares livskvalitet. Men samma resa är inte möjlig för låg- och medelinkomstländer om världen ska undvika katastrofala följder av klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald. Därför behöver rikare länder hjälpa fattigare länder att förbättra sina levnadsvillkor med hjälp av utbyggnad av förnybara energikällor och metoder som är skonsamma mot naturen.

Behovet av ett starkt och effektivt klimat- och miljöbistånd har aldrig varit större. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, talar sitt tydliga språk: Vi har bara några få år på oss tills de globala utsläppen måste ha nått sin topp, så vi måste agera nu. 2019 larmade FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) om att en miljon djur- och växtarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Det är alltså läge för att öka ansträngningarna i det globala klimat- och miljöarbetet – inte backa och skära ned.

Vad har demokrati med miljö och klimat att göra?

Just nu ser vi en utveckling i världen där auktoritära stater blir fler medan de demokratiskt styrda blir färre. Ryssland, Kina, Brasilien och Filippinerna är bara några exempel på detta. I auktoritära stater krymper civilsamhällets utrymme vilket har gjort det svårt och farligt att organisera sig. Vi hör allt oftare om mördade journalister, fängslade oppositionspolitiker och nedstängda människorättsorganisationer. Miljöförsvarare, särskilt de som är aktiva i urfolks-, jordbruks- och kvinnoorganisationer, utsätts allt oftare för hot och våld när de organiserar sig för att skydda naturresurser från exploatering.

Ett förändrat klimat och förlust av biologisk mångfald resulterar i att grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till mat och vatten hotas men även rätten till en ren och hälsosam miljö. Det i sin tur kan bidra ytterligare till social oro och utgöra ett hot mot demokratin.

Bistånd ger människor de förutsättningar de behöver för att förbättra sina levnadsvillkor. Personer och organisationer som verkar på plats är de som skapar förändringen i de auktoritära staterna. Genom att stärka dem, stärka demokratin och försvara mänskliga rättigheter kan Sveriges bistånd göra stor skillnad – även för klimat och miljö.

Vad spelar det för roll för miljön och klimatet om Sverige minskar biståndet?

Du kanske har hört vid olika tillfällen att partier vill minska biståndet för att finansiera andra saker? Det här är oerhört problematiskt. Speciellt när klimatkrisen, naturkrisen, pandemin, demokratiutvecklingen, krig och hungern i dess spår gjort att biståndsbehoven ökat i snabb takt.

Det pratas ofta om att sänkningen av biståndet är tillfällig och nödvändig för att lösa andra mer akuta problemen. Kruxet är att stora delar av biståndet är en långsiktig investering. Det finns två olika typer av bistånd: Humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Medan humanitärt bistånd är till för nödlägen ska utvecklingssamarbetet stötta andra länders utveckling på lång sikt. Krig och kriser gör att de humanitära behoven ökar – men det krävs också långsiktiga insatser för att förebygga konflikter, stärka samhällen och värna miljön. Om vi inte gör det långsiktiga arbetet skapas en grogrund för oro, krig och konflikter vilket gör att fler människor tvingas fly, fattigdomen ökar och viktiga ekosystem förstörs.

Trots att det långsiktiga utvecklingssamarbetet är viktigt för att för att förebygga framtida kriser är det ofta härifrån som nedskärningarna i biståndsbudgeten görs. De som får betala det högsta priset vid den här typen av plötsliga omprioriteringar är redan utsatta människor. Miljontals människor blir utan livsviktiga resurser och klimat- och miljöinsatser i andra länder som är viktiga för oss alla påverkas av biståndsminskningarna. Nedskärningarna gör också att Sveriges anseende som samarbetsland försämras.

Regeringen vill minska stödet

I april 2022 släppte regeringen sin vårbudget. Stora delar av de ökade kostnaderna för att ta emot flyktingar från Ukraina kommer att tas från årets biståndsbudget. Det första beskedet från regeringen var att 9,2 miljarder kronor skulle tas från biståndet. I juni meddelade regeringen att 1,3 miljarder ska återföras till biståndet. Det är positivt att regeringen lägger tillbaka en del av pengarna men neddragningen är fortfarande på hela 7,9 miljarder.

Det är självklart att Sverige ska stötta ukrainska flyktingar – men det får inte ske på bekostnad av redan utsatta människor eller miljön.

Finansiering för klimat och miljö är ett av de områden som kraftigt nedprioriteras i regeringens vårbudget – trots löften om ökad internationell klimatfinansiering.

Nu arbetar vi aktivt för att regeringen ska ändra sitt beslut. Här fyller vi på med aktuell information:

Varför är bistånd en viktig fråga för Naturskyddsföreningen?

I den globaliserade värld som vi lever i kan inget land lösa sina miljöproblem på egen hand. För att miljökampen i Sverige ska bli så stark som möjligt är det nödvändigt att arbeta tillsammans med människor i andra länder eftersom våra samhällen är så nära kopplade och vi alla måste rymmas inom planetens gränser.

Naturskyddsföreningen är en del av den globala miljörörelsen och har i över 30 år samarbetat med miljöorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer bedriver vi opinions- och påverkansarbete i Sverige, EU och internationellt kring frågor som påverkar miljö och människors livsförutsättningar i låg- och medelinkomstländer, men också oss i Sverige.

Det här gör skillnad för personer i de länder där våra samarbetsorganisationer finns. De får en tryggare närmiljö, verktyg för att utkräva rättigheter och kan skydda sin natur. Men effekten av våra samarbetsorganisationers arbete sträcker sig långt över deras landsgränser. Deras arbete med att få koldioxidutsläppen att minska och bromsa förlusten av biologisk mångfald i sina länder är positivt även för dig som bor här i Sverige.

Ett exempel på detta hittar vi i Sydafrika. Efter flera års kamp vann våra samarbetsorganisationer CER och groundWork tillsammans med lokala aktivister i mars 2022 ett viktigt rättsfall som tvingar Sydafrikas regering att vidta åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i regionen Highveld, öster om Johannesburg. Området är hem till flertalet kolkraftverk som förorenar luften och gör att människor drabbas av olika typer av sjukdomar. För lokalbefolkningen kan domslutet leda till förbättrad luftkvalité, att deras rättigheter respekteras och bättre levnadsvillkor. För världen i stort kan domslutet leda till minskade koldioxidutsläpp och en viktig signal att hållbara alternativ till kol är enda vägen framåt.

Vårt internationella arbete finansieras till största delen av Sida. Naturskyddsföreningen är en av Sidas cirka 15 strategiska partnerorganisationer (SPO). Det innebär att Sida sluter fleråriga samarbetsavtal med Naturskyddsföreningen, som i sin tur genom att bland annat vidareförmedla pengar till 45 samarbetsorganisationer, åtar sig att stärka den globala miljörörelsen och det civila samhället i de aktuella samarbetsländerna.

Rädda biståndet – skriv under vårt upprop!

Sverige ska inte vara ett land som vänder världen ryggen.

Skriv under!
Bli först att gilla!

Relaterade inlägg