DEBATT: Ansvarslöst att tillåta fast fashion

Textilindustrin är en av världens mest resurs- och miljöpåverkande sektorer. Produktionen av textilier orsakar stora utsläpp av växthusgaser, ger omfattande vatten- och kemikalieanvändning, betydande avfallsproblem och sprider mikroplaster Samtidigt visar nya siffror att textilkonsumtionen i Sverige ökar.

De billiga kläderna och stora volymerna av plagg skulle inte vara möjlig utan de globala leverantörskedjorna som kännetecknas av ojämna maktförhållanden, där både miljökrav och arbetsvillkor successivt försvagas längs produktionskedjan. 
Konsumtionen av kläder drivs av snabba trendcykler, intensiv marknadsföring, låga priser och dålig kvalitet på plaggen. Affärsmodellerna fast fashion och ultra fast fashion bygger på plagg med kort användningstid och en ständig nyproduktion, vilket bidrar till överkonsumtion och ett snabbt värdetapp för redan producerade plagg. 

I en beteendeanalys som Naturskyddsföreningen låtit göra framkommer att var femte person – omkring en miljon vuxna människor – de senaste tre månaderna har köpt kläder som de redan vid köpet anar att de bara kommer att använda vid ett fåtal tillfällen. Enligt analysen uppstår ofta köpimpulsen av ett klädesplagg här och nu, vilket gör att nyttan av plagget i dag väger tyngre än hur mycket vi faktiskt kommer att använda det. 
Undersökningen visar också att nästan fyra av tio köper nyproducerade plagg minst en gång var tredje månad eller oftare. Enligt beteendeanalysen fattas ofta beslut om inköp av kläder ett i taget, och det är då svårt att hålla den samlade konsumtionen i huvudet. Inför ett särskilt tillfälle kan tanken skifta från ”har jag kläder?” till ”har jag något som känns rätt för just detta?”. Den befintliga garderoben kan då upplevas som otillräcklig. 

Beteendeanalysen visar att branschen utnyttjar människans sårbarhet för behov som uppstår i stunden. De digitala köpmiljöerna med ständiga köptriggers skapar hela tiden nya behov, och den sida hos människan som reflekterar hela tiden måste kämpa mot en konkret belöning som känns bra här och nu.

Det räcker inte med att modebranschen hanterar avfallet bättre. Mängden kläder som produceras måste minska och branschen måste göra rätt från början. Hela idén med fast fashion behöver överges. Framtidens affärsmodeller behöver i stället bygga på plagg som håller länge, kan repareras och fortsätta skapa värde genom second hand och återbruk.

För den nödvändiga omställningen av stora delar av klädindustrin krävs producentansvar och ekodesignkrav med hela klädcykeln i fokus. Det krävs konsumentskydd som reglerar den aggressiva marknadsföringen, där köptriggers driver överkonsumtion.
Det krävs ekonomiska styrmedel som premierar lång livslängd, återbruk och reparation, samtidigt som de motverkar affärsmodeller som bygger på hög omsättning av kortlivade plagg. Exempel är sänkt moms på second hand och riktade reparationsstöd.

Samtidigt behövs systemförändringar som ger cirkulära entreprenörer långsiktiga och stabila förutsättningar att etableras och växa. 

Det är ansvarslöst att tillåta en affärsmodell att bidra till så stora miljöproblem som fast fashion gör. De kläder som vi bär måste få sitt rätta värde och sin rätta livslängd. Ett systemskifte är nödvändigt. Länge leve kläderna.

Av Beatrice Rindevall
ordförande Naturskyddsföreningen