Undersökning: Köp och släng? – Om kläders värde i en tid av ultra fast fashion
Hur påverkas vår relation till kläder av pris, normer, vanor och de system som omger oss? Och hur formas vår syn på kläders värde i en tid av ultra fast fashion?
Sammanfattning
Många nyproducerade kläder används bara ett fåtal gånger, trots klädernas stora miljöpåverkan. Var femte person har under de tre senaste månaderna köpt kläder som de redan från början anar att de bara kommer att använda vid ett fåtal tillfällen. Nästan fyra av tio köper nyproducerade plagg minst var tredje månad eller oftare. Det visar en undersökning om drivkrafterna bakom klädkonsumtion som Naturskyddsföreningen tagit fram med hjälp av Beteendelabbet och Verian. Samtidigt visar nya siffror att textilkonsumtionen i Sverige ökar.
Länge leve kläderna
För bara några generationer sedan var kläder värdefulla tillgångar som användes länge och togs om hand. I dag lever vi i ett samhälle där nya plagg kan kosta mindre än en lunch, där Sveriges textilkonsumtion ökar med 12 procent på bara ett år och där många kläder används allt kortare tid.
Den kortare användningen drivs på av rekordsnabba trendcykler och en klädindustri som premierar överproduktion framför kläder som ska leva länge. Även människors syn på våra kläder påverkar.
Resultatet i siffror
något enstaka tillfälle.
- Nästan 1 av 5 har under de senaste tre månaderna köpt
ett nyproducerat plagg som de redan vid köptillfället
anade att de bara skulle använda vid ett fåtal eller vid
något enstaka tillfälle. - 37 % köper nyproducerade kläder (undantaget strumpor, skor och underkläder) minst var tredje månad, 42 % några gånger per år och 20 % mer sällan eller aldrig.
- Bland dem som gjort ett förutsett låganvänt köp (köpt ett nyproducerat plagg de anade bara skulle användas vid ett fåtal tillfällen), köpte 46 % ett plagg tänkt för fest eller högtid. Bland unga var fest/högtid ännu vanligare: 66 %.
- Ett högre pris ökar viljan att investera i plaggets fortsatta användning. 28 % skulle mycket sannolikt eller sannolikt laga en tröja som kostat 149 kr. 61 % skulle mycket sannolikt eller sannolikt laga samma tröja om den kostat 1 499 kr.
- Majoriteten tror inte att max fem nyproducerade plagg per person och år skulle göra någon skillnad för stil, ekonomi eller välbefinnande.
Ohållbara garderober
När vi öppnar vår garderob ser vi ofta bara kläder. Men varje plagg bär på naturresurser, energi, råvaror, kunskap, tid och människors arbete. Ett plagg behöver i genomsnitt användas 270 gånger för att motsvara deras fulla värde inom naturens gränser. Men idag kan vi nästan kalla en del kläder för engångsplagg.
Det är inte bara behovet av plagget som driver köpet – utan vad köpet förväntas ge
Köpviljan finns inte alltid före köpsituationen – den kan skapas i den
Priset påverkar inte bara köpet – utan också vad som känns som tillräcklig användning
Vi fattar ett köpbeslut i taget- det är i summan av dem som konsumtionen uppstår
Krävs både system- och beteendeförändringar
Resultaten i undersökningen visar att våra klädval formas av både individuella och strukturella faktorer. Pris, normer, marknadsföring, tillgänglighet och de sammanhang vi rör oss i påverkar både vad vi köper och hur länge vi använder våra kläder.
För att minska textilkonsumtionens miljö- och klimatpåverkan krävs både systemförändringar och beteendeförändringar. Omställningen handlar om att skapa ett textilsystem som bygger på lång livslängd, hög användningsgrad och att värde bevaras över tid. Men i dag är det ofta enklare att köpa nytt än att reparera, återbruka, hyra eller använda det som redan finns.
Till politiker och företag
Till konsumenter
Om undersökningen
På uppdrag av Naturskyddsföreningen har Beteendelabbet genomfört en beteendevetenskaplig undersökning av människors klädkonsumtion inom ramen för kampanjen Max 5. Målet är att öka förståelsen för vad som påverkar människors klädköp – och varför plagg ibland köps trots att de förväntas användas få gånger. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkät, slumpmässigt rekryterad, bland den svenska allmänheten 18-84 år (gjord av Verian) samt analys och kvalitativa intervjuer med deltagare i Naturskyddsföreningens klädutmaning Max 5 (gjord av Beteendelabbet).
