Fossilgas, naturgas eller biogas – vad är vad?

Biogas påverkar växthuseffekten minst jämfört med fossila bränslen, eftersom biogas är förnybar och koldioxidneutral, medan fossilgas/naturgas ökar klimatpåverkan då förbränning av fossilgas frigör växthusgaser som varit lagrade i jordskorpan i miljontals år.

Naturgas är en produkt från växt- och djurriket som under mycket lång tid bildats på ungefär samma sätt som olja. Det är med andra ord ett fossilt bränsle som inte är förnybart. Ordet naturgas användes redan på 1800-talet som epitet för gas som bildas naturligt på jorden. Eftersom gasen utvinns ur fickor i jordskorpan kallades den ibland även för jordgas. 

Naturgas började användas i Sverige 1985 och på senare år har det uppstått ett ökat behov i allmänspråkliga sammanhang att skilja naturgas från biogas. Främst för att förtydliga vad som är ett fossilt respektive icke-fossilt bränsle. Därför rekommenderar Naturskyddsföreningen, liksom Institutet för språk och folkminnen, att termen fossilgas används i stället för naturgas. Fossilgas, naturgas och jordgas är annars olika benämningar på samma gas. 

Fossilgas kan bildas på två sätt: Dels när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö, till exempel i sumpmarker. Dels längre ner i jordskorpan då höga temperaturer och tryck omvandlar förmultnat organiskt material till naturgas. Innehållsmässigt består den av flera olika gaser men nästan 90 procent utgörs av metan. Eftersom gasen är osynlig och luktfri, tillsätter man som säkerhetsåtgärd i händelse av gasläckor ett luktämne innan den levereras till förbrukarna. 

Fossilgas lyfts ibland fram som ett miljömässigt bättre alternativ till andra fossila bränslen. Det stämmer att utsläppen av koldioxid är något mindre än vid förbränning av kol och olja. Men fossilgas orsakar inte desto mindre stora utsläpp av fossil koldioxid. Dessutom består fossilgas av metan. Metan har en negativ klimatpåverkan som är cirka 80 gånger högre än koldioxid räknat på ett 20 års-perspektiv. Och räknat över 100 år är metan ungefär 28 gånger starkare i växthuseffekt än koldioxid. Då det är svårt att helt undvika läckage i processen från utvinning till användning, kan de relativa “fördelarna” i utsläppsmängd med fossilgas minska i jämförelse med andra fossila bränslen. Och fossilgasen är ändå ett fossilt bränsle som bör fasas ut. Läckage kan till exempel uppstå i gasnätet och i fordon.  

Fossilgas används inom industrin och vid produktion av el och fjärrvärme. Den brukas också som fartygs- och fordonsbränsle samt i vissa delar av landet till uppvärmning och matlagning i hemmet. I vårt närområde är det främst Danmark, Norge och Ryssland som har de största fyndigheterna. Världens naturgasreserver uppskattas till flera tusen miljarder kubikmeter som beräknas räcka under minst 60 år. Den gasen kan dock inte förbrännas om vi ska klara FN:s klimatmål. 

Biogas är en förnybar energikälla som ofta produceras under kontrollerade former via rötning. Det sker vanligtvis i speciella produktionsanläggningar där organiskt material som gödsel, matavfall, växter och annat källsorterat hushållsavfall bryts ner av bakterier i en sluten syrefri miljö. 

Biogas består, precis som fossilgas, till största delen av metan som vid förbränning frigör koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Den stora skillnaden mellan gaserna är dock inte mängden utsläpp av växthusgas vid förbränningen utan hur de har framställts. När fossila bränslen förbrukas frigörs koldioxid som innehåller kol som lagrats i växter och annan levande biomassa för miljontals år sedan. Då ökar koldioxidhalten i atmosfären i snabbare takt än vad växtligheten på jorden klarar att ta upp, vilket leder till att jorden blir varmare. 

Biogas är däremot en förnybar energikälla om den har producerats med hållbara råvaror. Samma mängd koldioxid som släpps ut vid förbränning har bundits upp från atmosfären i växter och annan förnybar biomassa. På så sätt blir det ett kretslopp där kol frisätts för att sedan bindas upp och lagras på nytt i biologisk materia. Det sker med andra ord inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären när biogas förbränns och därför bedöms den som koldioxidneutral. Men faktum kvarstår att växthusgaser frigörs när den förbränns. 

När stallgödsel används vid framställning av biogas gör den dubbel klimatnytta. Orötad gödsel läcker metan och lustgas när den sprids på åkrar, men genom rötning till biogas som förbränns till koldioxid minskar klimatpåverkan. Dels för att läckaget försvinner, dels för att man får ett bränsle som kan ersätta fossil energi. 

Biogas har något lägre halt av metan än fossilgas men de kan ofta ersätta varandra inom de flesta användningsområden. Biogas behöver dock förädlas när den ska användas till fordonsgas eller levereras i samma gasnät som naturgas. Andra namn på biogas som ibland används är rötgas och sumpgas.

Biogas har fördelen att den är förnybar och kan minska utsläppen av växthusgaser när den produceras av avfall och restprodukter. Den kan dessutom ersätta fossila bränslen och i vissa fall ge extra klimatnytta, till exempel när stallgödsel används. 

Om biogasen är det bästa alternativet för klimatet beror dock alltid på vad valet står mellan, den relativa jämförelsen. Exempelvis är biogas bättre än fossilgas, men om det går att använda el från förnybar energi i processen i stället för biogas, hade det varit bättre ur ett utsläppsperspektiv.

Nackdelen är att alla biobränslen inte är hållbara och att växthusgaser ändå frigörs vid förbränningen. Vissa råvaror i biobränslen kan ha hög klimatpåverkan eller skada biologisk mångfald, särskilt om mark används fel eller om skog avverkas på ett ohållbart sätt.