Fyra tips på hur du kan äta mer klimatsmart

Vill du dra ditt strå till stacken för klimatet? Då är maten ett enkelt sätt att börja. En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer nämligen från just maten. Men som tur är kan du enkelt få ner utsläppen från maten, utan att det behöver vara krångligt eller dyrt!

Att välja vego är det enklaste och viktigaste du kan göra för att äta mer klimatvänligt. Mer vego bidrar till en hälsosammare kost och är dessutom billigare än köttet eller korven. Åtminstone om du väljer rotfrukter, grova grönsaker, bönor och linser.  

 Men det finns mer du kan göra för att äta miljösmart. Här är fyra tips: 

1. Ät mer växtbaserad mat 

När du väljer en vegorätt minskar du i genomsnitt matens klimatpåverkan med mer än hälften. Det beror på att uppfödning av köttdjur står för en överskuggande del av klimatutsläppen. I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 82 kilo kött per person och år (2019, slaktvikt). Sedan 1990 har vi ökat mängden kött vi konsumerar med omkring 27 procent (2019). 

Bönor, linser, kikärter och andra läckerheter från växtriket är klimatsmart, även om det har transporterats långt eller hittats i frysdisken. När du väljer färska grönsaker är det också bra att välja efter säsong. Titta också efter ekologiskt. 

2. Ät ekologiskt 

Ekobönder skippar konstgödsel som kräver mycket fossil energi att tillverka och bidrar till utsläpp av västhusgasen lustgas, och forskning har visat att ekoodling ökar mängden förmultnade växtdelar i jorden. Det är bra för det gör jorden bördigare och binder samtidigt kol. Dessutom skippar dem kemiska bekämpningsmedel. I reglerna för de jordbruk som är anslutna till KRAV finns flera klimatregler, till exempel krav på förnybar el och sparsam körning.  

All ekologisk mat är dock inte alltid per automatik mer klimatsmart. Det beror på vad du äter. De flesta grönsaker har liknande klimatavtryck per kilo gröda, men lägre klimatavtryck per hektar om de är ekologiska. Samtidigt har ekologiska kött ungefär samma påverkan som oekologiskt. Det beror på att alla källor till växthusgaser inom det ekologiska lantbruket inte går att ändra på, - till exempel matsmältningen hos kor och får. Därför är det viktigt att äta mer vego för att minska matens klimatpåverkan. 

Den största fördelen med ekologisk odling är dock att den leder till högre biologisk mångfald, vilket gör att vi bättre kan hantera kommande klimatförändringar och fortsätta producera mat.  

3. Om du äter kött – välj med omsorg 

Om och när du äter kött, tänk på att välja kött från djur som också bidragit till miljönyttor. Kor och får betar gräs, alltså mat som inte vi människor kan äta. Visserligen ger idisslande djur mer växthusgaser än gris och fågel när de smälter maten. Men betande djur behövs för att hålla markerna öppna och för att vi ska behålla viktiga växter och djur. När djur får beta i naturbetesmarker blir naturen nämligen rik på arter. Tyvärr får inte alla djur beta i värdefulla marker, välj därför svenskt ekologiskt kött eller naturbeteskött. 

Gris och kyckling är exempel på djur som nästan enbart äter det som människan kan äta, som spannmål, majs och soja. En stor del foder importeras till svenska djur, en stor del är hårt besprutad soja. Ett smartare alternativ är att föda upp gris och kyckling på restprodukter, och på så sätt utnyttja en resurs som annars skulle gå till spillo. Men även om vi väljer kött med omsorg behöver den totala köttkonsumtionen minska. Därför är det bra för klimatet att äta både mindre och bättre kött.  

4. Släng inte mat! 

Slängd mat står för en stor och onödig miljöpåverkan. I ett genomsnittligt svenskt hushåll slänger man 95 kg per person och år (+26 kg flytande).

Svinnet beror bland annat på att vi handlar för mycket, att maten står och blir gammal i kylskåpet. En orsak till detta slöseri är att maten är alldeles för billig. Sen slänger vi också mycket mat i onödan. Lita på dina sinnen. Lukta och smaka på maten! 

Fler tips till dig som vill bidra till omställningen: 

Du som är politiker på riksnivå: Arbeta för att införa en skatt eller avgift på kött som kan dämpa konsumtionen och för att införa ett mål om minskad köttkonsumtion i klimat- och folkhälsopolitiken. 

Du som är kommunalpolitiskt aktiv: Arbeta för att kommunen ska ha ett kostpolitiskt program med mål om att verka för en minskad köttkonsumtion. Om det inte redan finns: föreslå vegetariska dagar på till exempel skolor, förskolor och inom äldreomsorgen. 

Du som går i skolan: Vad vill du förändra? Mer vegetariskt på skolmatsedeln? Mindre matsvinn i matsalen? Mer ekologiskt? Driv de matfrågor du tycker är viktiga genom skolans elevråd eller miljöråd. 

Du som är lärare: Låt eleverna utforska hur mat, klimat och miljö hänger ihop. Här hittar du vårt skolmaterial.

Du som driver en restaurang: Sätt en vegetarisk rätt överst på menyn och se vad som händer. Skriv vad rätten innehåller för råvaror, men beskriv den inte endast som ett vegetariskt alternativ. Servera också ekologisk mat och ursprungsmärk maten (särskilt köttet). 

Du som är konsument och saknar ett bra vegoutbud: Säg till personalen i butiken, restaurangen eller bespisningen vad du vill ha. Lyssnar de inte? Fortsätt tjata! Lämna gärna önskemål på vad du tycker de ska köpa in, och förklara varför det är viktigt. 

Du som ordnar mat till många: Inför att många ska äta mat tillsammans har du en strålande möjlighet att bidra till att normalisera vego. Om du inte rätt och slätt vill servera vego till alla – låt vegomaten vara standardvalet. Den som vill äta kött får be om det som specialkost. Det här är också ett tips till företag och organisationer som vill hjälpa till att bryta köttnormen.  Om/när du serverar kött, välj svenskt ekologiskt eller naturbeteskött. 

Du som redan äter vego: Berätta om hur du tänker och tipsa andra. Kanske kan du bjuda någon på mat? Ibland behövs lite pepp och inspiration från en vän för att komma igång och testa något nytt. Och leta efter ekologiskt nästa gång du handlar. 

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Bli först att gilla!