Hur sätts elpriset?

Det är flera olika faktorer som i växelverkan påverkar priset på elektricitet och annan energi.  

El säljs och handlas per kilowattimme, förkortat kWh. Marknaden är komplex och styrs av en mängd olika komponenter, aktörer och faktorer. Både priset och produktionen på el sätts per timma, och styrs av prognoser på tillgång och efterfrågan som görs ett dygn i förtid.   

Sverige är uppdelat på fyra elhandelsområden. Priserna kan skilja sig mellan de olika områdena, men samma pris gäller för alla elhandlare inom ett specifikt område. Det slutgiltiga priset som konsumenten får beror däremot på vilket elavtal man har.    

I de nordiska länderna och Baltikum köps och säljs el på börsen genom den gemensamma marknadsplatsen Nord Pool – precis som annan råvaruhandel.    

Så när efterfrågan går upp eller när utbudet går ner, ökar alltså priset. De snabba prisskiftningarna är dock inget som konsumenter brukar märka av. Vanligast är nämligen att man köper el för ett fast pris eller betalar ett genomsnittligt pris per månad.

Förenklat kan man förklara det så här: En del kraftverk, främst kol- och kärnkraftverk, är normalt sett igång dygnet runt och levererar ett konstant flöde av el. Andra kraftverk hålls vilande och sätts igång när efterfrågan ökar. Utöver dessa har vi även de kraftverk som producerar sol-, vind- och vattenkraft. Dessa energislag är billigast men är samtidigt beroende av yttre faktorer som nederbörd, vind och andra väderförhållanden.

När de billiga energislagen, som vindkraft och vattenkraft, inte räcker till – måste man i dagens system producera el med dyrare energislag som till exempel fossilgas eller olja, vilket i sin tur leder till ökade priser.    

I Sverige har vi vanligtvis god elförsörjning, mycket tack vare tillgång till vattenkraften som går att reglera efter behov, vårt utökade vindkraftsnät och satsningar på energieffektivisering.    

Om elproduktionen i andra länder görs med fossil gas eller kol och den blir dyr, finns en hög vilja att betala för svensk el.

På så sätt kan höga priser på fossilgas i Europa leda till höga elpriser i Sverige, trots av vår inhemska elproduktion är fossilfri.

2011 blev Sverige uppdelat i fyra elområden. Detta skedde som en konsekvens av att Danmark anmälde Sverige till EU-kommissionen för brott mot konkurrenslagen.  

Innan reglerades nämligen elunderskott i Sverige ibland genom att Svenska Kraftnät stoppade export till Danmark och på så vis prioriterade svenska områden. 

SE1 täcker norra Sverige och slutar ungefär efter Skellefteå. SE2 börjar ovanför Umeå och slutar strax ovanför Gävle där SE3 tar vid. SE3 i sin tur inkluderar några av Sveriges mest folkrika kommuner som Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping och Örebro. Längst söder ut hittar vi Sveriges till ytan minsta elområde och som bland annat omfattar Skåne, Blekinge och Kronobergs län.  

Det normala var tidigare att elpriserna skiljde några tiondelsören mellan de olika områdena, men på senare tid har skillnaderna i pris ökat rejält. Särskilt i södra Sverige har spotpriserna på el rusat. 

Skillnaderna beror främst på att eltillgången är större i norr än i söder, men också på skillnader i elnätet. Ibland räcker överföringskapaciteten från norra till södra Sverige inte till, vilket leder till att södra Sverige, som knappt har någon egen elproduktion måste importera från kontinenten. Detta händer framförallt när det blåser dåligt och vindkraften inte är igång.

Under 2022-2023 var elpriserna ovanligt höga i Sverige – en chock för många. Sedan dess har elpriserna gått ner till mer normala nivåer.

För att elförsörjningen ska bli hållbar och trygg i framtiden behöver Sverige och EU öka andelen förnybara energikällor och minska beroendet av fossila bränslen. En minskad import av olja, gas och kol skulle göra oss mer motståndskraftiga för långvariga störningar i, och påverkan från, andra länder som till exempel Ryssland.  

Viktiga och relativt enkla första steg är att satsa på energieffektivisering inom industrin och hushåll, minska onödig konsumtion (exempelvis genom bättre byggnadsstandarder), samt smartare användning av kontorsytor och mer kollektivtrafik.  

I både Sverige och Europa behövs en stor och varierad kapacitet av förnybar energi. Överföringen av el mellan regioner och länder bör förbättras, samtidigt som fler åtgärder för att elanvändningen anpassas till tider då utbudet är högre genomförs. Det finns många lösningar för ökad flexibilitet som också kan kombineras: pumpkraft, batterier, vätgaslager, varmvattenlager, och efterfrågeflexibilitet.  

Ett tydligt exempel är också hur solenergi kan komplettera vindkraft och ge el när det är högtryck och stiltje, eftersom den sortens väder brukar innebära mycket sol. 

I Sverige har vi den tredje högsta energianvädningen per capita i EU. 

Ett historiskt lågt pris på el har gjort svenskarna vana med en hög elanvändning. Så mycket som 30 procent av ett hushålls totala el förbrukas av apparater och funktioner som står på trots att de inte används eller behövs. Men det finns flera sätt att minska elförbrukningen.    

Ett tips är att uppdatera ditt elavtal och köpa el på timpris istället för månadsvis och anpassa din elanvändning därefter. Ökad flexibilitet kan fås genom att medvetet minska användningen av elslukande belysning och apparater när det är höga priser, men enklast och effektivast är att styra förbrukningen i elpatroner, värmepumpar, elbilar och övriga prylar och funktioner till när priserna är lägst med hjälp av digital teknik. Idag finns elleverantörer som tillhandahåller sådan teknik som en del av sina avtal.  

Om du inte har möjlighet att variera din elförbrukning och vill skydda dig mot just oväntade prischocker kan du överväga elavtal med fasta priser, men i längden kan det dock vara en dyrare lösning. 

Minska konsumtionen kan du göra genom att isolera ditt boende bättre, minska inomhustemperaturen på vintern och använda energi sparsamt i allmänhet. Se också över ditt värmesystem om du bor i hus, en bra lösning kan vara att installera någon form av värmepump eller sätta upp solpaneler om du har rätt förutsättningar.

Har du gamla vitvaror eller annan elektronik hemma som sjunger på sista versen? Funderar du på att köpa nya produkter? Genom att välja de mest energisnåla produkterna kan man minska sin elförbrukning över tid rejält. Exempelvis drar en energisnål kyl eller frys cirka 80 procent mindre el än en kyl eller frys som är 15 år gammal. Översatt till kronor kan ett hushåll spara upp till 1 000 kronor per år bara genom att byta ut kylen. De gamla produkterna återvinner du naturligtvis – vilket också sparar både energi och resurser.  

Ett annat tips handlar om hur vi brukar våra vitvaror. Genom att tvätta i 40 grader i stället för 60 halveras nästan energianvändningen i tvättmaskinen. De flesta textilier blir dessutom lika rena i 40 grader som i 60 grader samtidigt som de slits mindre.   

Vilka möjligheter du har att påverka dina energikostnader beror givetvis mycket på hur du bor, det är stor skillnad på egen villa och lägenhet men ofta finns det alltid något du kan göra. En bra början är att kontakta sin kommunala energirådgivare.