Klimat, miljö och beredskap – hur klarar Sverige en kris?
Beredskap handlar om hur väl samhället klarar kriser, från extremväder till störningar i energiförsörjning och livsmedelssystem. För att stärka beredskapen krävs inte bara militär och teknik, utan också fungerande ekosystem, trygg livsmedelsförsörjning och robust infrastruktur.
Är Sverige förberett för kriser?
Hur bra Sverige klarar en kris beror på vad som händer. Just när det gäller klimatet har vi bråttom, eftersom uppvärmningen går snabbare här än i resten av världen. Vi måste därför anpassa samhället snabbare.
Hela samhället behöver ställas om, men dessa delar är mest akuta:
Mat och jordbruk
Vattenhantering
Förebygga skogsbränder
Infrastruktur
- Mer om vilka åtgärder som behövs för att klara klimatkrisen i Nationella rådet för klimatanpassningsrapport här.
Klimatförändringar
Hur påverkar klimatförändringar Sveriges beredskap?
Sverige blir på grund av klimatförändringarna generellt blötare och har fler perioder av kraftigare nederbörd. Det innebär att vi måste säkra vägar och hus mot översvämningar och jordskred. Dessutom ökar risken för större jordskred eller bortspolning av markområden eller järnvägsspår och bilvägar. Extremväder som intensiva värmeböljor, torka, skogsbränder, stormar eller översvämningar och stor oförutsägbarhet i väder med snabba svängningar har stor påverkan på jordbruket och livsmedelsproduktionen.
Mer om klimatförändringar:
Vad hotar Sveriges beredskap idag?
Sverige behöver beredskap mot den så kallade trippelkrisen, det vill säga: klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och miljögifter.
Klimateffekter som värmeböljor, torka, skogsbränder, översvämningar och kraftiga stormar och miljögifter så som PFAS och bekämpningsmedel hotar jordbruket och livsmedelsproduktionen, vattenförsörjningen, människors och djurs hälsa och ekosystemens funktioner, skogs- och kustområden, med mera.
Beredskapen hotas idag även av importberoende av fossila bränslen, konstgödsel och foder, kritiska mineraler, mediciner och finansiella risker.
Hur hänger klimatkrisen ihop med säkerhet och beredskap?
Vatten, mat, energi och transporter är exempel på samhällsbärande system för säkerhet och beredskap som alla påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Att klimatanpassa samhällen och genomföra klimatomställningen med tillräckligt minskade utsläpp snarast är centralt för att stärka beredskapen. Dessutom stärks vår mänskliga, miljömässiga och ekonomiska säkerhet genom ett större oberoende och stärkt resiliens, fritt från fossila bränslen, för energi-, transport- och matsystem till exempel.
Fördjupat svar
Jordbruk och livsmedel
Hur sårbar är Sveriges livsmedelsförsörjning?
Sverige brukar beskrivas som ungefär 50 procent självförsörjande. Men den siffran döljer att merparten av den inhemska produktionen är beroende av importerade insatsvaror, framför allt konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det gör att den verkliga sårbarheten vid långvariga kriser, oavsett om det handlar om avspärrningar eller klimatrelaterade störningar, är betydligt större än vad självförsörjningsgraden antyder.
Dessutom är förädlingsledet, slakterier, mejerier, kvarnar, starkt centraliserat, vilket skapar ytterligare flaskhalsar. Decennier av specialisering och intensifiering har också försvagat ekologiska grundförutsättningar som jordhälsa, biologisk mångfald, vatten och variation i landskapet, något som produktionen i längden vilar på.
Hur påverkar importberoende Sveriges beredskap?
Stora delar av svensk livsmedelsproduktion är beroende av globala leveranskedjor för konstgödsel (som tillverkas av naturgas), proteinfoder (som soja), kemiska bekämpningsmedel och fossila drivmedel. En störning i dessa flöden – genom konflikt, handelshinder eller prischocker – slår direkt mot produktionskapaciteten. Beredskapslager av insatsvaror kan mildra kortsiktiga störningar, men löser inte det strukturella beroendet.
Samtidigt har vi gott om ekologiska och kretsloppsbaserade lantbruk som gjort sig mindre beroende av globala leveranskedjor och därför är mindre sårbara, vilket visat sig under de senaste årens kriser.
Vilka risker finns för livsmedelsbrist vid klimatkriser?
Riskerna för livsmedlesbrist vid klimatkriser kommer från flera håll samtidigt. Torka är den mest kritiska klimatrisken för svensk livsmedelsförsörjning enligt Livsmedelsverkets analys från 2026, och forskning visar att skördarna kan minska med upp till hälften under ett torrt år, något torkan 2018 redan gav en försmak av.
Fördjupat svar
Hur påverkar klimatförändringar jordbruk och matpriser?
Förändrade nederbördsmönster, längre torrperioder och mer extremväder påverkar redan skördarna globalt och pressar livsmedelspriserna uppåt. I Sverige kan en längre odlingssäsong i teorin innebära vissa möjligheter, men det förutsätter friska jordar, god vattenbalans och en mångfald av grödor. Men det här är förutsättningar som det svenska lantbruket i liten utsträckning bygger upp idag.
Samtidigt led även Sverige missväxt relaterad till extremväder både år 2018 och 2023, med exempelvis nästan halverad spannmålsproduktion, och nödslakt av djur, som följd. Så även Sverige gör nog klokast i att satsa på robust och varierad produktion snarare än maximiering av ett fåtal grödor till globala marknader.
Se avsnittet om livsmedelsberedskap, utsatta bönder och kaffe (Naturskyddsföreningens samhällskommenterande youtubeserie Skarpt läge):
Vad krävs för en robust och hållbar livsmedelsberedskap?
Det kortsiktiga arbetet med beredskapslager är nödvändigt men otillräckligt. Den långsiktiga beredskapen handlar om att minska beroendet av importerade insatsvaror genom att bygga upp kretsloppsbaserade produktionssystem, sprida förädlingen av livsmedel över landet, och stärka de ekosystem som all produktion vilar på – friska jordar, biologisk mångfald och fungerande vattenbalans. Det handlar i grunden om att bygga hållbarhet och beredskap samtidigt, inte som separata spår.
För att vi i större utsträckning ska kunna nyttja mat från havet, måste vi se till och värna de ekosystem som är nödvändiga för att fisken ska kunna existera samt säkerställa att vi har livskraftiga bestånd. Merparten av den fisk som tas upp i svenskt fiske går idag till foderproduktion. För att vi ska kunna ta hand om fisken som matresurs i händelse av krig eller kris behöver vi göra det även i fredstid.
Energi och elsystem
Hur säkert är Sveriges elsystem vid kriser?
Sverige har ett mycket säkert och robust elsystem, som klarar exempelvis väderhändelser relativt väl. Men kriget i Ukraina där ryska angrepp har riktats särskilt mot energiinfrastrukturer har visat nya utmaningar, och ett stort arbete behövs för att uppgradera det svenska elsystemet till nya krav. Kriget i Ukraina har bland annat visat att ett decentraliserat system är mer resilient.
Fördjupat svar
Hur påverkar klimatrelaterade störningar energisystemet?
Hela energisystemet är väderberoende – förbrukningen varierar med temperatur, sol- och vindkraftsproduktion varierar med vädret, vattenkraftsproduktion varierar med nederbörden, kärnkraften är beroende av tillgång till tillräckligt kallt kylvatten. Även tillväxt av skog och energigrödor påverkas vilket kan minska tillgång till bioenergi. Extrema väderhändelser, som blir vanligare och kraftigare, kan också störa energisystemet, till exempel elledningar. Därför påverkas energisystemet i hög grad av att vårt klimat förändras.
Vilken roll spelar förnybar energi i beredskapen?
Förnybar energi är per definition inte beroende av bränsletillförsel. Väl på plats behöver sol- och vindkraft inget kontinuerligt flöde av bränsle, vilket är stor fördel för beredskapen. Kriget i Iran under våren 2026 har tydligt visat att vårt importberoende av fossila bränslen är en sårbarhet i vårt energisystem. Förnybar energi kan dessutom byggas ut småskaligt och nära användningen.
Vilken roll spelar kärnkraft i beredskapen?
I krigssituation blir kärnkraftverk känsliga måltavlor. Även om inte reaktorerna själva angrips, kan en så centraliserad kraftproduktion lätt slås ut genom att förstöra ledningar och transformatorstationer. Kärnkraften är också beroende av bränsletillförsel, även om det är möjligt att ha lager som håller i flera år. Kärnkraftverken kan förvisso bidra med en stabiliserande effekt i systemet, men det kan även uppnås med andra tekniker som inte har samma risker.
Transporter och infrastruktur
Hur sårbara är transporter vid krig, kris och extremväder?
Vägar och järnvägar är dyra att anlägga. De är också utsatta för extremväder, särskilt i takt med att klimatförändringarna gör extremvädren allt kraftigare och därmed skadorna allt värre. All infrastruktur som används för militära ändamål blir dessutom legitima militära mål att förstöra. Ett tydligt exempel på risker som skapas är Bromma flygplats som ibland föreslagits få en militär roll, men som ligger några hundra meter ifrån villor och köpcentrum vilket skapar stora risker för civilbefolkningen vid en väpnad konflikt.
Hur påverkar översvämningar och värme transportnätet?
Vägar och järnvägar är kostsamma att bygga och känsliga för extremväder, inte minst när klimatförändringarna gör både extremvädren och skadorna mer omfattande.
