Mangrove skyddar och försörjer

Mangroven är en av havets hjältar och spelar en viktig roll för människan, klimatet och livet i havet. Trots det är en stor del av världens ursprungliga mangroveskogar redan borta. 

Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem. Det återfinns mellan land och hav längs med tropiska och subtropiska kuster. Den skyddande mangroven med sina labyrinter av rötter och trädstammar fungerar som barnkammare, skydd och skafferi åt fiskar, skaldjur och andra vattenlevande djur. Mangroven är också viktig för många apor, fåglar, reptiler och groddjur. I indiska Sundarban – världens största mangroveområde – finns den utrotningshotade bengaliska tigern.  

Varför är mangroveskogen så viktig? 

Mangroven skyddar kusten mot stormar och utgör därigenom ett naturligt skydd för människor som bor vid kusten. Miljontals människor är också direkt beroende av mangroven för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor och andra skaldjur, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin. Mangroven skyddar mot kusterosion och som om inte det vore nog mildrar också mangroven klimatförändringar genom att ta upp nära fyra gånger så mycket koldioxid som regnskog.  

Men idag har över 30 till 40 procent av världens mangrove redan försvunnit och på vissa platser är siffran så hög som 50 procent. Det här gör mangroven till ett av de mest hotade ekosystem i världen. En av de främsta orsakerna är skövling för att göra plats åt vattenbruk, infrastruktur- och utvecklingsprojekt, liksom saltodlingar. I Indonesien försvann 350 000 hektar mangrove inom loppet av ett år – detta är bland den högsta skövlingstakten i världen. Stigande havsnivåer på grund av klimatförändringar, erosion liksom en ökad mängd föroreningar från land är andra hot. 

Hur påverkas kustlandskap när mangroveskogen försvinner? 

När mangroven försvinner påverkas hela kustlandskapet och den biologiska mångfalden hotas. Mangroven utgör, tillsammans med koraller och sjögräs, en viktig mosaik av livsmiljöer i havslandskapet. Mangroven gör att vattnet från land renas från sediment och näringsämnen innan det når de mer känsliga sjögräsen och korallreven. Många fiskarter vandrar mellan dessa tre livsmiljöer under sin livstid. Flera korallevande fiskar spenderar sina första år i mangroven där de lättare kan söka skydd från predatorer medan andra fiskar rör sig mellan korallrev, sjögräsängar och mangrove i jakt på föda.  

Mangroveskog i Thailand
Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem.

När mangroveskogen huggs ner försvinner alltså viktiga miljöer för många fiskarter. Fiskfångsterna vid kusten minskar och därmed tillgången till mat och inkomst för lokala fiskarfamiljer. Människor i låginkomstländer som ofta är helt beroende av havet drabbas därmed hårdast när mangroven brukas ohållbart, skadas eller skövlas. 

I ett mangroveekosystem ingår inte bara träden. Även kringliggande våtmark är viktig för att upprätthålla ett av världens mest produktiva ekosystem. Därför är det viktigt att skydda hela kustlandskapet då de olika ekosystemen är beroende av, och samverkar med, varandra. 

Odlingar av jätteräkor hotar mangroven 

 En av de industrier som utgör störst hot för mangroven är produktionen av odlade jätteräkor – många tropiska räkarter återfinns nämligen naturligt i dessa områden.  Mangroveträden huggs ned eller skadas för att ge plats åt de stora dammarna och kustbefolkningen får svårt att fortsätta fiska eftersom dammarna hindrar dem att ta sig ut till havet. På sikt skadas även kringliggande ekosystem genom kemikalier som sprids från räkodlingarna och saltvatten som tränger in. När stora områden avverkas och grävs ut för att anlägga räkodlingar släpps även koldioxid ut i luften. Det gör att uppvärmningen av klimatet går snabbare istället för att bromsas upp. 

Under de senaste decennierna har odling av tropiska räkor ökat dramatiskt och det uppskattas att räkodlingar står för ungefär 55 procent av den totala räkproduktionen. Hundratusentals människor i Asien och Latinamerika har tvingats flytta från de områden där de bott i många generationer på grund av att räkodlingar anlagts. Svåra strider har utkämpats för att skydda mangroveområden och protester mot privatiseringen av allmänna resurser och kustområden möts ofta med våld. 

Räkindustrin – en förlustaffär på sikt  

Ett vanligt argument för odling av jätteräkor är att räkindustrin är av stor betydelse för de räkodlande ländernas ekonomi. Detta stämmer dock sällan. Räkproduktionen gynnar nästan uteslutande det fåtal människor som äger odlingar och fabriker. Även vi i de rika delarna av världen tjänar på industrin, eftersom vi betalar ett väldigt lågt pris för räkorna i förhållande till de miljö- och sociala problem de skapar i produktionslandet.  De långsiktiga intäkterna från mangroveskog är upp till 70 procent högre än vad man kan få ut av räkodling.  

Det här gör vi för mangroven: 

  • Naturskyddsföreningen arbetar för ett hållbart brukande, förbättrad förvaltning och ökat skydd av kustlandskapet, inklusive mangroveekosystem. 
  • Vi stödjer också ett tiotal enskilda organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika i deras arbete med att skydda och förvalta havsmiljön, återplantera mangrove och främja ett hållbart småskaligt fiske och resursnyttjande. 
  • Tillsammans bedriver vi politisk påverkan för att se till att arbetet med internationella mål skyndas på och en hållbar utveckling för alla människor uppnås. 

Vi sprider också information i Sverige om mangrove, tropiska odlade räkor och de problem de orsakar för människor och natur i länder där de odlas. Vi uppmanar konsumenter att avstå från jätteräkor odlade i tropikerna – även de certifierade. Vi uppmanar också alla livsmedelsbutiker och restauranger att ta sitt ansvar och avstå från dessa i sina sortiment och menyer.  

Stöd våra hotade vatten!

Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.

Ge en gåva
Bli först att gilla!