Miljöförsvarare i Amazonas försvarar skogen med livet som insats

När Amazonas hotas av avverkning, så hotas även de miljöförsvarare som försvarar regnskogen. Personer från urfolk som försvarar skog är bland de mest utsatta miljöförsvararna i världen. Men konsumentmakt inger hopp även när det ser mörkt ut.

Regnskogen i Amazonas är utsatt för den högsta avverkningstakten på 10 år. Den hastiga avskogningen får förödande effekter på klimatet, för Amazonas, och för dem som lever i och av regnskogen. Den medför också att det är mer farligt än någonsin för miljöförsvararna som kämpar för att bevara Amazonas.

Miljöförsvarare – det vill säga de människor som engagerar sig i miljöorganisationer för att skydda miljö och markrättigheter samt lokalbefolkning som tvingas försvara sin mark – utsätts för förföljelser, trakasserier och, i värsta fall, mord. Många utsätts även för stöld av sin lagenliga mark. Det i sin tur hotar deras levnadsmöjligheter och försörjning.

När urfolksledaren Zezico Guajajara, som länge kämpat för både urfolks rättigheter och skyddandet av Amazonas, sköts till döds av okända personer 2020, blev det stora proteststormar i Brasilien. Den brasilianska miljöorganisationen Articulação dos Povos Indígenas do Brasil (APIB) beskrev mordet på Guajajara som ett bevis på det ökade våldet mot miljöförsvarare som dödas om de anses stå i vägen för planer som har att göra med skogsavverkningar.

Men Zezico Guajajara var inte ensam. När miljöförsvarare attackerats har sju av tio försvarat världens skogar från avskogning och industriella utvecklingsprojekt. I Brasilien och Peru skedde de flesta attackerna i just Amazonas.

Mer än en fjärdedel av attackerna var kopplade till resursutvinning som avverkning, gruvnäring och storskaligt jordbruk men även till vattenkraftsdammar och infrastruktur. Av dessa var avverkningssektorn den dödligaste. Av de 227 miljöförsvarare i världen som utsattes för dödligt våld under 2020 dödades 23 för att de skyddade skog, framför allt regnskog i Sydamerika. Och 5 av 7 var personer från urfolk som skyddade sin mark mot exploatering.

Brasilien är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare

Situationen för de som motsätter sig exploatering i Brasilien är speciellt allvarlig. Brasilien är det fjärde dödligaste landet i världen för miljöförsvarare. 20 miljöförsvarare mördades i landet under 2020. Nästan tre av fyra attacker ägde rum i Amazonas-regionen.

– Den rådande politiska situationen i Brasilien är den största utmaningen vi har sett i vårt lands historia, säger Andreia Fanzeres, programkoordinator för urfolks rättigheter vid Operação Amazônia Nativa (OPAN). Organisationen grundades 1969 som det första nationella nätverket som arbetar för att stärka urfolks autonomi när det kommer till förvaltningen av kultur, mark och naturresurser.

– Miljöförsvarare är inte alls skyddade av de lagar som är ämnade att skydda dem. Under de senaste åren har vi bevittnat hur det blivit farligare än någonsin för personerna som försvarar vår miljö, förklarar Fanzeres.

Fanzeres förklarar att sedan den högerpopulistiska brasilianske presidenten Jair Bolsonaro trädde till makten 2019 har situationen förvärrats drastiskt för landets miljöförsvarare.

Andreia Fanzeres vid OPAN är djupt oroad över situationen för urfolk och miljöförsvarare i Amazonas.
Andreia Fanzeres vid OPAN är djupt oroad över situationen för urfolk och miljöförsvarare i Amazonas.

Bolsonaro, som vid flera tillfällen uttryckt stöd för jordbrukare och avverkare som arbetar i området, kritiserar miljökampanjer och har även sänkt budgeten för Brasiliens miljöorganisationer. Bolsonaros planer att möjliggöra gruvverksamhet på urbefolkningens land och att omvandla ovärderlig regnskog till mark för produktion av nötkött och soja, resulterar i att det sällan blir några konsekvenser för dem som begår brott och illegala aktiviteter mot miljöförsvarare.

I juni 2021 lade Bolsonaroregimen fram ett lagförslag känt som PL 490, vars syfte är att frånta de över 300 brasilianska urfolksgruppernas rättigheter till sina traditionella territorium. Ett lagförslag som lett till omfattande protester i Brasilien. Under sommaren 2021 trotsade tusentals personer den rådande pandemin och begav sig till huvudstaden Brasília för att demonstrera mot lagförslaget och för urfolks rättigheter.

Lagförslaget är 14 år gammalt och har återigen tagits upp av Bolsonaro som i sin presidentkampanj lovade att “inte ge en centimeter mark till urfolken”. Verkställandet av propositionen skulle öka trycket på regnskogen genom att öppna upp för exploatering och ytterligare öka hotet gentemot dem som försvarar miljön, speciellt för de urfolk som redan drabbas kraftigt av avskogningen. Dessutom skulle det få oerhörda konsekvenser för klimatet.

Utöver de senaste två årens skogsbränder och avverkningar, har coronapandemin varit förödande för Amazonas urfolk där dödligheten av Covid-19 har varit dubbelt så hög jämfört med resten av Brasiliens befolkning.

Trots dessa ödesdigra händelser, är Fanzeres hoppfull.

Konsumentmakt inger hopp för miljöförsvararna

Fanzeres ser att det finns en medvetenhet från omvärlden gällande de oacceptabla avskogningarna och om hur de i sin tur påverkar miljön, urfolk och miljöförsvarare. Detta har lett till påtryckningar från världssamfundet där bland annat konsumentmakt varit väldig betydelsefull.

– Som konsumenter har vi mycket makt, säger Fanzeres och förklarar att företagen har ett ansvar att vara transparenta gentemot konsumenterna som numera kräver att få veta varifrån företagens produkter kommer och hur de producerats.

– Badar mina produkter i blod – i människoblod, djurs blod och regnskogens blod?

– Se till att kräva att din regering samarbetar med hållbara regeringar som tar ansvar för biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och klimatet, uppmanar hon.

Vidare är Fanzeres optimistisk att den nuvarande president Jair Bolsonaro, som dalat i opinionsmätningarna, inte blir omvald i det brasilianska presidentvalet 2022.

– Det är mycket som skulle behöva ordnas upp för att urfolk och miljöförsvarare som lever i Amazonas ska kunna leva tryggt framöver. Men att avsätta Bolsonaro skulle vara ett steg i rätt riktning för att de fullt ut ska få bestämma över sin mark och sin egen historia, avslutar Fanzeres.

Miljöförsvarare i Brasilien

Situationen för miljöförsvarare i Brasilien är allvarlig, sedan flera år tillbaka:

  • Brasilien är det fjärde dödligaste landet i världen för miljöförsvarare.
  • I Brasilien mördades 20 personer under 2020 för att de kämpade för att bevara naturen.
  • Många fler fängslades eller utsattes för hot, trakasserier eller sexuellt våld.
  • Nästan tre av fyra attacker ägde rum i Amazonas-regionen.
  • De som försvarar skog är de mest utsatta miljöförsvararna i världen, och urfolk är överrepresenterade i statistiken.

Källa: Global witness, Last Line of Defense, 2021.

Sätt ljuset på miljöförsvararna!

Ingen ska behöva hotas eller dödas för att de skyddar miljön. Nu kräver vi lagar som skyddar miljöförsvarare!

Jag skriver under!
Bli först att gilla!