Naturskyddsföreningen anser att skogen ska brukas

Replik på debattinlägget Systemet med nyckelbiotoper missbrukas. 

Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, påstår i en debattartikel i Land Lantbruk att Naturskyddsföreningen låter påskina att ”den svenska barrskogen hotas av någon sorts massutrotning” som ett led i ett politiskt projekt, och att ”målet är uppenbart att kraftigt kringskära möjligheterna att bedriva kommersiellt skogsbruk i Sverige”.

Påståendet är helt felaktigt. Naturskyddsföreningen anser självklart att skogen ska fortsätta brukas. Tillståndet i den svenska skogen är emellertid allvarligt. Omkring 1 100 arter har försvunnit från minst ett län sedan år 1850, och 70 procent av de rödlistade, skogslevande arterna minskar och genomgår idag lokala utdöenden. I takt med att den biologiska mångfalden minskar, minskar också skogarnas motståndskraft mot klimatförändringen. De torrperioder och stormar som väntas bli fler när klimatet förändras ställer nya krav på skogsnäringen. För att på lång sikt säkra skogsbrukets lönsamhet krävs ett nytänk. De höga naturvärden som finns kvar i skogslandskapet behöver skyddas och skogsbruket ställas om. Läget är alltså allvarligt, men Naturskyddsföreningen varnar inte för en ”massutrotning av den svenska barrskogen”, som Martin Kinnunen skriver.

Vidare är Naturskyddsföreningens mål detsamma som samhällets mål – att vi ska ha ett hållbart nyttjande av skogen där den biologiska mångfalden och skogens andra miljövärden bevaras. En förutsättning är att markägaren får bra betalt för sin råvara och andra naturnyttor så att skogsbruket blir lönsamt.

Lite fakta om nyckelbiotoper är på sin plats. En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Nyckelbiotoperna täcker idag ungefär två procent av den produktiva skogsmarken. Ungefär 40 procent av den areal nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen registrerat har blivit formellt skyddad, det vill säga att markägaren har fått ekonomisk ersättning.

Det är marknaden som ställer krav på att nyckelbiotoper inte ska avverkas, och Naturskyddsföreningen tycker det är olyckligt att marknadsmekanismerna inte alltid är tillräckliga för att kompensera skogsägare som har hög andel nyckelbiotop på sina marker. Höga naturvärden är en tillgång för Sverige, och det avgörande att lönsamhet och hög biologisk mångfald inte ställs mot varandra. Markägare måste därför även ha möjlighet att få statlig ersättning för att de skyddar skogen i stället för att avverka den. Detta har dock försvårats i och med att regeringen kraftigt sänkte anslaget till detta ändamål i årets statsbudget.

Skogsavverkning har stor negativ påverkan på fler än 1400 arter. Problemet är att dessa arter oftast är beroende av skoglig kontinuitet, det vill säga de har svårt att överleva den hyggesfas som ingår i det dominerande sättet att bruka skog i Sverige. Arterna klarar inte heller att återetablera sig, eftersom deras livsmiljöer inte hinner återskapas med dagens skogsbruksmetoder. Likåldriga bestånd där en art, oftast gran eller tall, dominerar kraftigt, blir alltmer bekymmersamt i ett mer föränderligt klimat då risken för skador blir allt större.

Därför menar vi att det krävs en omställning av skogsbruket till ett naturnära skogsbruk om vi ska kunna nå mål och åtaganden om bevarande av biologisk mångfald och klimatanpassa skogen.

Slutligen vill vi tydliggöra att det stämmer att Naturskyddsföreningen överklagat Skogsstyrelsens beslut att om att ta bort viss information om nyckelbiotoper från myndighetens interna och externa karttjänster. Själva rättsfallet handlar dock inte om hur svensk lag ska tolkas, såsom Martin Kinnunen tycks tro, utan om hur ett EU-direktiv ska tillämpas.

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Läs debatten i Land och Lantbruk här.