Anders Gravsjö, ordförande för Jägareförbundet Dalarna, anklagar Naturskyddsföreningen för ”aktivism” eftersom vi överklagat bland annat beslut om varg – och lodjursjakt. Det är en märklig kritik.
Möjligheten att pröva myndighetsbeslut i domstol är en självklar del av rättsstaten. Detta är en del i att säkerställa att svensk lag och EU-rätten följs. Att använda de demokratiska verktyg som lagstiftningen ger är ett ansvarstagande, som bidrar till att lagar följs.
Naturskyddsföreningen har talerätt, alltså rätt att få våra överklaganden prövade i domstol. Det gör att vi kan vara naturens advokat, något som behövs eftersom varken djur eller växter kan föra sin egen talan.
När vi överklagade licensjakten på varg stoppade domstolen jakten i hela landet. Domstolen slog fast att det saknades tillräckligt vetenskapligt stöd och att jakten riskerade att hota vargens långsiktiga överlevnad. Det visar både att vår överklagan var motiverad och att jaktbesluten inte höll för granskning i domstol.
Gravsjö hävdar att lodjursjakten bygger på vetenskapliga underlag. Men referensvärdet på 870 lodjur ligger nära miniminivån för artens överlevnad. Att pressa den fridlysta och strikt skyddade lodjursstammen mot den nivån är inte en hållbar förvaltning.
När jakt används för att kraftigt minska hela rovdjursstammar, samtidigt som det skadeförebyggande arbetet för tamdjur är underfinansierat, då riskerar våra hotade rovdjurs långsiktiga överlevnad att sättas på spel.
Naturskyddsföreningen kommer även fortsättningsvis kämpa för att skydda det som inte får försvinna.
Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen
