Rättvis klimatomställning i Sverige – hur då?

En rättvis klimatomställning handlar i grund och botten om att samhället ska göra två saker:  

All rättvis klimatpolitik bygger på den välkända principen om att förorenaren betalar, vilket betyder att den som skapar skada på miljön och klimatet ska stå för samhällets kostnader för den skadan. 

Klimatomställning innebär att samhället ställer om för att minska utsläppen av växthusgaser och sluta vara beroende av fossila bränslen. Det krävs för att bromsa klimatförändringarna och minska de skador som klimatkrisen orsakar.

I praktiken handlar klimatomställningen om förändringar i flera delar av samhället, bland annat transporter, energi och hur kostnader och nyttor fördelas mellan olika grupper.

En rättvis klimatomställning behövs för att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser. För att klara det måste det finnas ett utbrett stöd för en ambitiös klimatpolitik, och forskning visar att det stödet bygger på att politiken upplevs som rättvis och verkningsfull.

En rättvis klimatomställning ska utformas så att hushåll med små marginaler inte drabbas oproportionerligt hårt. Därför föreslår Naturskyddsföreningen riktade stöd och styrmedel som särskilt gynnar låginkomsttagare och hushåll med lägre inkomster.

Exempel är inkomstprövat transportbidrag, inkomstprövat elstöd vid pristoppar och satsningar på energieffektivisering i flerbostadshus. Klimatpolitiken behöver utformas i paket där olika styrmedel kompletterar varandra och fördelar kostnader och nyttor mellan olika grupper.

Klimatpolitiken kan bli mer rättvis genom riktade stöd och satsningar som gör att även låginkomsttagare och landsbygdsbor får tillgång till omställningens nyttor. Naturskyddsföreningen föreslår bland annat ett inkomstprövat transportbidrag, mer samhällsservice på landsbygden och satsningar på järnvägsstationer på mindre orter.

Transportbidraget ska kunna användas för bil, cykel och kollektivtrafik, lite liknande hur bostadsbidraget fungerar. Syftet är att säkerställa att samhället är tillgängligt för alla invånare.

Naturskyddsföreningen är däremot kritisk till att sänka bensinskatten. En låg bensinskatt ökar utsläppen och slår fel mot landsbygden. Det är framför allt rika grupper i storstadsnära områden som tjänar på låg bensinskatt, trots att de ofta har andra alternativ än bil. Dessutom finns det många låginkomsttagare som varken äger bil eller har körkort och därför inte får hjälp av låga bensinskatter.

Naturskyddsföreningen föreslår bland annat ett ekonomiskt bidrag för transportkostnader enbart riktat till låginkomsttagare. Det ska kunna användas för bil, men också cykel och kollektivtrafik. Lite liknande hur bostadsbidraget fungerar. Vi föreslår också flera andra insatser som ska gynna landsbygden, till exempel mer service och satsningar på järnvägsstationer på mindre orter.  

Vi är däremot mycket kritiska till att sänka bensinskatten. En låg bensinskatt inte bara ökar utsläppen, det slår också fel mot landsbygden. Det är framför allt rika grupper i storstadsnära områden som tjänar på låg bensinskatt, trots att dessa grupper ofta har andra alternativ än bil. Dessutom finns det en stor andel låginkomsttagare som varken äger en bil eller har körkort, och som därför alltså inte får någon hjälp av låga bensinskatter. 

Ja, flera studier indikerar att ett energisystem utan kärnkraft är billigare även när man räknar med extra kostnader för flexibilitet och lagring (se t.ex. Tre scenarier för framtidens elsystem – fler komponenter men lägre kostnader utan ny kärnkraft | Chalmers).

Förutsättningarna för lantbruket och matproduktionen förändras när klimatet förändras, både i Sverige och i andra länder. Mycket av den mat som vi äter i Sverige importeras och vi ser hur extremväder och förändrade förutsättningar påverkar priserna för till exempel kaffe, choklad och bananer. Det finns en stor risk att priserna på maten vi köper och äter fortsätter höjas när klimatförändringarna förvärras.

Faktum är också att insatsvaror till konventionellt lantbruk idag i hög utsträckning är fossila, som konstgödsel och diesel. När priserna går upp på dessa, så som de gjorde när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, så ökar ofta även matpriserna. Att vara beroende av konstgödsel i en skakig omvärld och volatil global marknad är att utsätta sig för stora risker att matpriserna går upp. Därför är det klokt att minska lantbrukets beroende av diesel och konstgödsel, både ur beredskapssynpunkt och för att minska våra klimatutsläpp.

Nej, behovet av rättvis klimatpolitik är varken vänster eller höger. Rättvis klimatpolitik bygger på principen om att förorenaren betalar, vilket är en ideologiskt oberoende princip.

Principen innebär att den som förorenar ska förebygga skador och täcka samhällskostnaderna för de miljöskador som orsakas. Den används av regeringar och beslutsfattare över hela världen, oavsett ideologisk bakgrund. Även i svensk politik pratar partier både till höger och vänster om rättvis klimatomställning.

För Sverige innebär global klimaträttvisa att vi snabbt och rejält behöver minska utsläppen av växthusgaser, både inom landets gränser och från varor och tjänster som vi köper och som produceras utomlands.

Global klimaträttvisa innebär också att alla länder har ett gemensamt, men olika stort ansvar för att minska utsläppen utifrån sina respektive förutsättningar.

Eftersom Sverige har ett stort ansvar för historiska utsläpp och goda förutsättningar att genomföra utsläppsminskningar behöver Sverige minska sina utsläpp snabbare än länder med sämre förutsättningar. Sverige behöver också bidra ekonomiskt till exempelvis klimatanpassning i länder med mindre resurser.

Det viktigaste våra politiker kan göra för att skapa mer rättvisa i klimatpolitiken är att minska utsläppen snabbt. Det är det mest rättvisa både för nuvarande och kommande generationer i Sverige och de som drabbas värst av klimatförändringarna i fattigare delar av världen.  

För att se till att klimatomställningen är rättvis i Sverige behöver politiker se till att ingen grupp måste stå för en oproportionerlig kostnad för åtgärderna för att minska utsläppen. Politiken behöver också se till att alla grupper får ta del av omställningens nyttor.  

För att lyckas med det behöver klimatpolitiken utformas i paket med flera olika delar och styrmedel som kompletterar varandra. Paketens helhet behöver ge tillräckliga utsläppsminskningar och fördela kostnader och nyttor mellan olika grupper. Till exempel kan en del i paketet enbart ha fokus på utsläppsminskningar, medan en annan del i paketet handlar om att ge hållbara alternativ för alla samhällsgrupper och en tredje del om att fördela vinsterna och kostnaderna rättvist.