Så påverkas torsk av överfiske och övergödning

Torsk är en stor rovfisk som har en viktig roll i näringskedjan. Men övergödning och överfiske är två allvarliga hot och Östersjöns och västkustens bestånd av torsk minskar alltmer, något som även påverkar andra arter.

Vad är torsk?

Torsk (Gadus morhua) är en rovfisk som finns i både Östersjön och Västerhavet. Den livnär sig framför allt på sill och skarpsill, och i sin roll som rovfisk högt upp i näringskedjan har den en viktig funktion i havets näringsväv. Förändringar i bestånden av torsk påverkar sammansättningen av djur och växter längre ner i näringskedjan. 

En torsk kan bli stor, uppemot 1,5 meter lång. Numera är det dock ovanligt att se så stora torskar.  

Östersjötorsken behöver ha tillgång till djupa områden med goda syreförhållanden för att fortplantningen ska fungera. Därför är torskens lekområden extra känsliga för syrebrist på grund av övergödning. 

Hur skadas torsk av överfiske?

Det största hotet mot torsken är att den länge har överfiskats. Ett för hårt fisketryck riskerar dels att i stort sett utrota vissa populationer, dels riskerar man – om man bara fångar stora torskar – att fiskarna blir allt mindre.  När man fiskar för mycket av en rovfisk högst upp i näringskedjan skapar man dessutom obalans i hela näringskedjan. Det har skett både på västkusten och i Östersjön.  

Det östra torskbeståndet i Östersjön har drabbats hårt av överfiske, där man länge fiskat för mycket och, precis som i de flesta andra bottentrålfisken, specifikt riktat in sig på stor torsk. Stora torskar äter i vanliga fall mindre torskar och hjälper på så vis till att hålla antalet små torskar på en lagom nivå. Men genom överfisket har storleksfördelningen snedvridits, med många mindre torskar som konkurrerar om bytesdjur i samma storlek. Det leder till svält och dålig tillväxt.  

Dessutom har storleken för när torsken blir könsmogen krympt. Även om avsikten att bara fånga stora torskar har varit god – eftersom man har velat låta den lilla torsken föröka sig innan den fångas – så har det dessvärre lett till att torsken är allt mindre när den förökar sig. 

Östersjötorsken befinner sig i kris; den svälter, har hög dödlighet och är drabbad av parasitangrepp. Därför beslutade EU-kommissionen i juli 2019 att helt stänga torskfisket i östra Östersjön för resten av året. Under 2020 och 2021 får torsken i det östra beståndet enbart fångas som bifångst i annat fiske, dvs man får inte utföra fiske som inriktar sig på torsk.     

På västkusten har många kustnära bestånd nästan helt försvunnit och verkar inte återhämta sig.  

Hur skadas den av övergödning?

Övergödning är framförallt ett problem i Östersjön, samt i vissa kustnära områden på västkusten där vattenutbytet är begränsat. Övergödning leder bland annat till en ökad blomning av mikroalger och cyanobakterier i Östersjön. Det gör att mer organiskt material hamnar på havsbotten, och då går det åt mycket syre när materialet ska brytas ned. Därför kan övergödningen leda till syrebrist i bottenvattnet, vilket har minskat de områden i Östersjön där torsken kan fortplanta sig och leta mat. 

Östersjötorsken lekte tidigare i tre olika områden i Egentliga Östersjön, men övergödningen av Östersjön har sedan länge orsakat syrebrist i två av dessa tre djupområden. 

Den utbredda bottendöden begränsar dessutom kraftigt torskens tillgång till mat i form av bottenlevande djur. Totalt är 15 procent av Östersjöns botten nu syrefri, vilket motsvarar en yta större än Danmark. 

Stöd våra hotade vatten!

Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.

Ge en gåva
Bli först att gilla!