Samma krafter som driver på klimatkrisen hotar miljöförsvarare

I takt med att klimatkrisen eskalerar ser vi en alltmer alarmerande situation för de som skyddar vår planet. Hot, våld och mord på miljöförsvarare blir allt vanligare och bakom ligger samma krafter som driver på klimatförändringarna.

Kampen för att bromsa klimatförändringarna och minska förlusten av biologisk mångfald har blivit allt farligare. I en tid då demokratin pressas tillbaka på många håll i världen får människor som arbetar för mänskliga rättigheter och miljö svårare att organisera sig. Kriminalisering av deras arbete har blivit vanligare under de senaste åren, ofta med covidpandemin som förevändning. Detta har bidragit till en ökad hotbild mot miljöförsvarare som nu allt oftare hotas, misstänkliggörs, fängslas och till och med mördas.

Människor som försvarar den mark de bor på och de naturresurser de lever av utgör i det här sammanhanget ett hinder för exploatering av mark och naturresurser. Miljöförsvarare lever i stor utsatthet. Men den ohämmade exploateringen av naturresurser och förlusten av biologisk mångfald drabbar även alla andra när klimatkrisen blir alltmer akut.

2020 – ett nytt dystert år för miljöförsvarare

Under 2020 uppnåddes ett nytt dystert rekord då 227 miljöförsvarare rapporterats mördade, enligt Global Witness. Troligtvis handlar det om betydligt fler dödsoffer än så eftersom mörkertalet är stort i många länder. Men det är inte bara antalet mord som ökar utan även icke-dödliga attacker som hot, våld, arresteringar och smutskastning blir allt vanligare.

Latinamerika står ut i statistiken då närmare 75 procent av de dödliga attackerna skedde i regionen. Colombia är världens farligaste land för miljöförsvarare – där skedde 65 dödliga attacker under 2020.

De som skyddar skogen är mest utsatta

När miljöförsvarare attackerats har sju av tio försvarat världens skogar från avskogning och industriella utvecklingsprojekt. I Brasilien och Peru skedde de flesta attackerna i Amazonas.

Mer än en fjärdedel av attackerna var kopplade till resursutvinning som avverkning, gruvnäring och storskaligt jordbruk men även till vattenkraftsdammar och infrastruktur. Av dessa var avverkningssektorn den dödligaste.

Urfolk särskilt hårt drabbade

Människor som tillhör olika urfolksgrupper drabbas oproportionerligt hårt av land grabbing (när stater eller privata investerare tar över stora områden av odlingsbar mark eller andra naturresurser utan lokalbefolkningens medgivande och utan kompensation), hot, våld och mord. Många av dem bor på eller lever av mark och naturresurser som företag vill exploatera. Urfolk som försvarar miljön och sina rättigheter är därmed ett hinder för expansion av olika verksamheter - vilket gör dem till en måltavla.

Trots att urfolk bara utgör ungefär fem procent av världens befolkning tillhörde fler än var tredje mördad miljöförsvarare under 2020 en urfolksgrupp. Det är djupt tragiskt att urfolk, de kanske viktigaste aktörerna för kampen mot klimatkrisen och bevarande av biologisk mångfald, också är de som drabbas hårdast av både miljöförstöring och företagsrelaterade attacker.

Kvinnor i frontlinjen står inför dubbla utmaningar

Minst en av tio miljöförsvarare som mördades under 2020 var en kvinna. Trots att det är färre kvinnor än män som drabbas av dödligt våld utsätts kvinnor ofta för genusspecifika hot, såsom sexuellt våld. Många kvinnor står inför en dubbel utmaning: dels riskerar de att utsättas för hot och våld på grund av sin kamp för miljön, dels måste de försvara sin rätt att göra sin röst hörd i sina samhällen och familjer. I många delar av världen är kvinnor fortfarande uteslutna från markägande och diskussioner om hur naturresurser bör brukas och förvaltas.

Klimatkrisen är ojämlik – våldet mot miljöförsvarare likaså

Klimatkrisen är global och påverkar alla världens länder, men den är ojämlik i sin natur. Det råder inget tvivel om att det är höginkomstländer som bidragit mest till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Trots detta drabbas människor som lever i låg- och medelinkomstländer hårdast av de mest omedelbara konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Våldet mot mark- och miljöförsvarare är än mer ojämlikt: år 2020 ägde alla utom ett av de 227 morden rum i låg- och medelinkomstländer.

Modiga beslut och skarp lagstiftning behövs

Det borde vara en självklarhet att kunna försvara miljön utan att riskera livet. Lika självklart borde det vara att företag tar ansvar för hur deras verksamhet påverkar miljön och mänskliga rättigheter. Men verkligheten ser tyvärr helt annorlunda ut idag. Situationen för både miljöförsvarare och den planet vars överlevnad de kämpar för blir alltmer alarmerande.

För att vända den negativa utvecklingen krävs modiga beslut från våra politiker. De två lagförslag som behandlas i EU-kommissionen måste resultera i lagstiftning som blir effektiv och gör verklig skillnad när det gäller att sätta stopp för företags miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Den lag som är avsedd att reglera avskogning måste också på ett effektivt sätt bidra till att säkra kollektiva markrättigheter för urfolk och lokalsamhällen. När inflytande över hur mark ska användas och skyddas erkänns och respekteras, kan exploatering bromsas. Ställ dig bakom vårt upprop för en skarp lagstiftning - skriv under vår namninsamling!

Sätt ljuset på miljöförsvararna!

Ingen ska behöva hotas eller dödas för att de skyddar miljön. Nu kräver vi lagar som skyddar miljöförsvarare!

Jag skriver under!
Gillas av 1