Tropiska sjögräs – ett underskattat ekosystem

Sjögräs är unika eftersom de är de enda blommande växterna som kan pollineras under vatten. De bildar ängar på grunda sedimentbottnar världen över och idag finns över 50 kända arter av sjögräs. 

Sjögräsängar är ett av jordens mest produktiva ekosystem och de finns vid alla kontinenters kuster utom vid Antarktis. Sjögräsängarna är viktiga uppväxtområden för många fisk- och skaldjursarter och fungerar som födosöksplats för till exempel havssköldpaddor. Den mytomspunna och sällsynta dugongen är ett annat däggdjur som lever bland sjögräsängar.  

Sjögräs har en viktig roll i kustlandskapet och bildar tillsammans med mangrove och koraller en mosaik av värdefulla livsmiljöer. Till exempel så binder sjögräs upp löst sediment, vilket främjar koraller och utvecklingen av korallrev i sedimentrika havsområden. I gengäld skyddar korallreven sjögräsängarna genom att hindra vågor från att erodera bort sedimentet de växer på. I tropiska kustlandskap växer dessutom många korallrevsfiskar upp i mangrove eller sjögräsängar och flyttar sedan till korallreven när de blir större. Flertalet korallrevsfiskar simmar även mellan korallrev och sjögräsängar för att äta, och bidrar på så sätt både till utbytet av energi och näringsämnen mellan livsmiljöerna och till att kontrollera mängden födodjur i sjögräsängarna. Detta sammanlänkade system upprätthåller viktiga ekosystemfunktioner och en hög biologisk mångfald. Men eftersom de olika miljöerna är länkade till varandra så kan ett område påverkas negativt om ett intilliggande område förstörs. 

Utöver sin funktion som livsmiljö för otaliga arter så hjälper sjögräsängarna även till att syresätta vattnet, stabilisera bottensediment, skydda kusterna från erosion samt dämpa vågor och strömmar. Dessutom kan sjögräsängarna lagra kol vilket hjälper till att mildra effekterna av klimatförändringar. Trots att de hyser en rik biologisk mångfald och är viktiga i kampen mot klimatförändringar, minskad fattigdom och hunger, så är deras värde och roll i kustlandskapet ofta underskattad.  

Rapporter visar att utbredningen av sjögräs globalt har minskat med 10 procent per decennium mellan åren 1970 och 2000. De största hoten är övergödning, infrastruktur, bebyggelse, vattenbruk och turism i kustområden samt ohållbart fiske. Det gör sjögräs till ett av världens mest hotade ekosystem. Den senaste rapporten från den Internationella forskningspanelen för klimat (IPCC, 2019) visar också att sjögräsets utbredning påverkas av klimatförändringar, och att det på vissa platser har skett sporadiska minskningar till följd av ökade temperaturer. 

I tropiska sjögrässystem finns det också många djur som betar sjögräsen direkt, vilket i sig kan utgöra ett hot. Ett exempel på sådana betare är sjöborrar. Om näringskedjan fungerar som den ska så hålls sjöborrarna i schack av rovdjur, såsom vissa fiskarter. När de stora rovfiskarna försvinner på grund av för hårt fiske tillåts sjöborrarna att okontrollerat öka i antal, vilket kan leda till en trofisk kedjereaktion ned i näringsväven som bidrar till förlust av sjögräs och förändringar av hela livsmiljöer och deras struktur.  

Vid Kenyas kust finns sjögräsängar i grunda laguner nära korallrev. Men här har under det senaste årtiondet stora mängder sjöborrar betat upp hela sjögräsområden, vilket i sin tur har lett till erosion av bottnarna. När sjögräsen försvinner så försvinner också en livsviktig livsmiljö för många fiskarter och en negativ ekologisk spiral har skapats. Detta har inte bara negativa effekter på sjögräsen utan på hela kustlandskapets funktion, liksom för kustsamhällen.  

För att skydda och bevara världens sjögräsängar så behöver en rad åtgärder vidtas.