Vad behöver hända på klimattoppmötet COP30 i Brasilien?
Det har gått tio år sedan Parisavtalet antogs, ändå fortsätter utsläppen att öka, trots alla löften. COP30 i Brasilien måste därför bli en vändpunkt. Länder måste visa att de är redo att gå från ord till handling.
Vad är COP30?
COP står för “Conference of the Parties” som betyder “konferens mellan parterna”. Med parterna menas de länder som har skrivit under FN:s klimatkonvention. COP30 är det trettionde mötet sedan konventionen undertecknades i Rio de Janeiro 1992, och är en del av den årliga klimatförhandlingsprocessen inom FN.
Under COP30 samlas världsledare, forskare, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer för att diskutera klimatfrågor och förhandla fram gemensamma lösningar. Mötet hålls i Belém, Brasilien mellan den 10 och 21 november 2025.
Sedan det första COP-mötet i Berlin 1995 har flera viktiga klimatavtal förhandlats fram, däribland Kyotoprotokollet 1997 och Parisavtalet 2015.
Vad står på spel på COP30 i Brasilien?
Världens länder enades i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, och att sträva efter att hålla den under 1,5 grader. Det är den nivå som forskningen bedömer som nödvändig för att undvika de mest förödande effekterna av klimatförändringarna.
Världen är idag långt ifrån kursen mot Parisavtalets mål. Med nuvarande klimatpolitik beräknas den globala uppvärmningen nå omkring 2,8 grader vid århundradets slut. Det skulle få katastrofala följder – med mer extremväder, stigande havsnivåer, torka, översvämningar och förlorade ekosystem. Detta hotar liv, hälsa och försörjningsmöjligheter för miljarder människor.
För att ändra kurs krävs kraftfulla minskningar av utsläppen av växthusgaser. Tidsfönstret för att säkra en beboelig och rättvis framtid håller snabbt på att stängas. Mötet i Belém måste därför bli en vändpunkt. Länder måste visa att de är redo att verkligen gå från ord till handling. COP30 i Belém måste därför bli en verklig vändpunkt och leverera konkreta resultat.
Vad behöver COP30 leverera?
COP30 i Belém måste markera början på ett nytt, decennium för klimatpolitiken där genomförande av klimatåtgärder står i fokus.
Länderna har inför COP30 skickat in nya nationella klimatplaner till FN, så kallande NDC:er. I Belém måste länderna enas om att omedelbart omsätta dessa planer i konkreta nationella åtgärder och politik som faktiskt leder till snabba och varaktiga utsläppsminskningar. FN:s bedömning är dock att dessa planer sammantaget inte räcker för att nå Parisavtalets temperaturmål. Därför behöver alla länder som kan höja sin ambitionsnivå.
En avgörande uppgift för COP30 blir att enas om en tydlig global färdriktning för utfasning av fossila bränslen, storskalig utbyggnad av förnybar energi och ökad energieffektivitet, med social rättvisa i centrum.
Lika viktigt är det också att COP30 levererar framsteg inom klimatfinansiering. Utan tillräckligt stöd till utvecklingsländerna för att minska utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna riskerar den globala omställningen att haverera. Därför måste rika länder, som bär störst ansvar för klimatkrisen, visa hur de ska uppfylla det nya finansieringsmål som sattes på COP29 i Baku förra året, det så kallade ”New Collective Quantified Goal on Climate Finance”.
Varför är Naturskyddsföreningen på klimattoppmötet?
Naturskyddsföreningen deltar vid COP30 för att stärka civilsamhällets röst i de globala klimatförhandlingarna. Besluten på klimattoppmöten påverkar miljarder människor, men de fattas ofta långt från dem som lever med konsekvenserna av klimatförändringarna. Genom sin närvaro verkar Naturskyddsföreningen för att röster från miljöorganisationer, ursprungsfolk, ungdomar och lokalsamhällen ska höras och tas på allvar.
Naturskyddsföreningen driver på för en snabb utfasning av fossila bränslen, satsningar på forskningsbaserade lösningar, och en omorientering av världsekonomin mot mer hållbar produktion och konsumtion inom planetens gränser.
Civilsamhällets närvaro på COP30 är avgörande för att skapa transparens, ansvarstagande och legitimitet i förhandlingarna. Genom att granska, påverka och mobilisera opinion fungerar organisationer som Naturskyddsföreningen både som vakthund och konstruktiv kraft under FN:s årliga klimattoppmöten.
Vad är klimatfinansiering?
Klimatfinansiering handlar om de ekonomiska resurser som läggs för att stödja arbetet mot klimatförändringarna – både för att minska utsläppen av växthusgaser och för att anpassa samhällen till klimatförändringarna.
Klimatfinansiering är ett centralt åtagande i FN:s klimatkonvention och Parisavtalet, där rika länder har lovat att bistå utvecklingsländer ekonomiskt. Principen om gemensamt men differentierat ansvar ligger till grund: alla länder ska bidra, men de som historiskt orsakat mest utsläpp och har störst resurser ska bidra mest.
Klimatfinansiering kan ges som bidrag, lån eller garantier och kanaliseras via exempelvis Gröna klimatfonden (GCF), Världsbanken eller bilaterala initiativ. Efter att det nya globala klimatfinansieringsmålet (NCQG) antogs vid COP29 i Baku 2024, handlar mycket av arbetet på COP30 om hur målet ska omsättas i praktiken. Det gäller att säkerställa att finansieringen verkligen når de mest utsatta, stärker lokalt ägarskap och bidrar till en rättvis omställning.
