Vad betyder märkningen på maten?

De oberoende tredjepartsmärkningar på mat som Naturskyddsföreningen rekommenderar är Krav och EU-ekologiskt – båda uppfyller EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. För importerade produkter från låginkomstländer är Fairtrade en märkning som Naturskyddsföreningen förespråkar. På fisk och annan sjömat rekommenderas Krav- och MSC-märkning. Och om man ska köpa kött förespråkar Naturskyddsföreningen Krav-märkt kött och Svenskt Sigill Naturbeteskött. 

Märkningen garanterar att maten är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel samt med omsorg om djur och natur. På en EU-ekologisk gård får djuren komma ut i friska luften och äta ekologiskt foder. Den EU-ekologiskt producerade maten ska vara framställd på ett så naturligt sätt som möjligt och därför tillåts endast ett fåtal tillsatser och inga som förändrar smak och färg. Allt styrs av en EU-förordning och kontrolleras av oberoende kontrollorgan. 

Krav är ett svenskt miljömärke för ekologisk mat som ställer högre krav än EU-ekologiskt (se ovan). Krav-märkningen visar att maten är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, att bonden eftersträvar ett lokalt kretslopp på gården och att bara ett fåtal tillsatser är tillåtna. Krav:s regler uppfyller EU:s förordning för ekologisk produktion, men har dessutom fler regler när det gäller till exempel djuromsorg, klimatpåverkan och social hänsyn. 

Krav har även regler för fisk och skaldjur som säkerställer hållbart fiske och odling. Krav är en ekonomisk förening där vinsten går till att sprida kunskap och öka försäljningen av Krav-märkta varor. Bland medlemmarna finns Arla, Scan och Ica, men också intresseföreningar som Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna. Krav kontrolleras av oberoende kontrollorgan. 

Demeter är en märkning för biodynamiskt framställda råvaror och produkter. Samma krav som ställs på EU-ekologiskt ställs också på det biodynamiska. Utöver dem tillkommer ytterligare regelverk. Grundläggande för det biodynamiska jordbruket är att gårdens olika delar skapar en helhet som hänger samman. Utifrån gårdens förutsättningar eftersträvas balans mellan växtodling och djurhållning och att man i möjligaste mån ska vara självförsörjande när det gäller foder och gödsel, man arbetar enligt kretsloppsprincipen. En biodynamisk gård kontrolleras både av ett ekologiskt kontrollorgan och av Demeterförbundet. 

Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Fairtrade-märkningen bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Det görs bland annat genom att trygga ekonomiska förutsättningar för odlare genom fasta minimiersättningar oavsett rådande marknadsläge. Detta skiljer Fairtrade från Rainforest Alliance och UTZ (se nedan) som båda tillåter marknadsanpassade ersättningar. Fairtrade har även en premie som odlarna eller de anställda samlar i en pott, hur den ska investeras beslutas gemensamt. Hälsovård, utbildning, förbättrad infrastruktur och omställning till ekologisk odling är exempel på vad premien används till.  

Märkningen kombineras ofta, men inte alltid, med en miljömärkning för att visa att både miljöhänsyn och socialt ansvar har tagits vid tillverkningen. Hela produkter kan märkas Fairtrade och bär då den svarta logotypen. Även specifika ingredienser kan Fairtrade-märkas, då med vit logotyp. 

Svenskt Sigill är en märkning för svensk mat och blommor som ägs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Svenskt Sigill omfattar regler för minskad negativ miljöpåverkan och vissa punktinsatser för biologisk mångfald som går utöver lagkrav och branschriktlinjer, men tillåter användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Svenskt Sigill har även nivåerna Svenskt Sigill Klimatcertifierad och Svenskt Sigill Naturbeteskött som ställer högre krav på klimatåtgärder respektive naturbete än vad grundnivån gör.  

Märkningen hittas på till exempel kaffe, bananer och choklad. Den inbegriper regler med målsättning att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Märkningen omfattar även några punktinsatser för biologisk mångfald och regler som syftar till att stötta odlarens försörjning. Ersättningen till odlaren är dock marknadsberoende utan miniminivå som inom Fairtrade (se ovan). Rainforest Alliance har regler gällande föreningsfrihet och organisationsrätt. Andelen certifierat innehåll i varan kan variera, är den lägre än 90 procent framgår den faktiska procentandelen av logotypen.  

UTZ ägs sedan några år tillbaka av Rainforest Alliance (se ovan). UTZ Certified är den största globala certifieringen av kaffe, kakao och te. UTZ Certified har regler som syftar till att minska användandet av kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO. UTZ:s ersättning till bönderna är marknadsberoende och varierar utifrån efterfrågan. Märkningen har vuxit snabbt samtidigt som den fått kritik för att vara tandlös och att inte vidta tillräckliga åtgärder mot bland annat barnarbete och avskogning.  

MSC – Marine Stewardship Council – är en oberoende, global, icke-vinstdrivande organisation som startats för att finna en lösning på problemet med överfiske. MSC arbetar för att fisket inte ska bidra till problem med överutnyttjade fiskbestånd. Till skillnad från Krav certifierar MSC fortfarande bottentrålad fisk och skaldjur – även i de fall där sjömaten skulle kunna fiskas med mer skonsamma metoder. 

ASC – Aquaculture Stewardship Council – är en oberoende, global, icke-vinstdrivande organisation för ansvarsfullt odlade fiskar och skaldjur. I Sverige finns bland annat ASC-märkt pangasius, tilapia, lax och tropisk jätteräka. Naturskyddsföreningen anser dock att kraven för exempelvis odlad lax och tropisk räka inte är höga nog för att de ska kunna rekommenderas. 

På många varor sitter symboler som lätt kan förväxlas med miljömärken, som löv, fiskar, blommor och andra märken som producenterna själva hittar på för att varorna ska ge ett miljövänligt intryck.

Det finns också ursprungsmärkningar som till exempel Från Sverige som visar att råvaran eller större delen av en produkts innehåll är från Sverige, och att slutproduktionen skett där. Men märkningen visar inte varans hållbarhetsprestanda. Märkningen Svensk fågel visar att kycklingen och kalkonen är uppfödd och förädlad i Sverige och att den är salmonellafri. Men den säger inget om hur hållbart producerade fåglarna är.   

En märkning som visar klimatavtrycket i antal kilo koldioxid som släppts ut per kilo livsmedel. Märkningen deklarerar endast varans klimatpåverkan, inte påverkan på miljö, biologisk mångfald eller djuromsorg. Det är forskningsinstitutet Rise som har tagit fram verktyget som flera livsmedelsproducenter använder. Märkningen har formen av ett moln med varans klimatavtryck utskrivet. 

Utöver märkningar tas också många andra initiativ för att kommunicera hållbarhet. Coop har en bred hållbarhetsdeklaration. Då kunden via appen scannar en varas streckkod visas varans avtryck på tio områden: Klimat, biologisk mångfald, bördighet, vatten, bekämpningsmedel, övergödning, djuromsorg och antibiotika, arbetsförhållanden, lokalbefolkning samt lagefterlevnad och spårbarhet.