Vad hände på klimattoppmötet COP30?
Klimattoppmötet COP30 i Belém, Brasilien, avslutades utan de beslut som krävs för att vända kursen mot en tre grader varmare värld.
För att ha en chans att lösa klimatkrisen i tid krävs tidsatta mål för att fasa ut kol, olja och gas. Men med nuvarande klimatpolitik går världen istället mot tre graders uppvärmning.
Ingen plan för fossil utfasning
Under klimattoppmötet fanns ett starkt globalt stöd för en gemensam plan att fasa ut fossila bränslen. Nästan 90 länder ställde sig bakom en sådan plan. Men när sluttexten presenterades hade den plockats bort helt. Fossila bränslen nämns inte ens i texten, vilket är ett kliv tillbaka. Inte heller gav mötet några löften om skärpta utsläppsminskningar i ländernas klimatplaner.
De beslut som fattades är långt ifrån tillräckliga för att nå Parisavtalets mål och riskerar att förvärra konsekvenserna för alla de människor som redan drabbas hårt av klimatkrisen.
Inte tillräcklig finansiering till klimatanpassning
Mötet lyckades inte leverera de skarpa beslut som krävs för att öka de rika ländernas finansiella stöd till klimatanpassning i utvecklingsländer. Utan mer resurser kommer de mest utsatta inte kunna skydda sig mot allt värre stormar, torka och översvämningar.
Frustrationen över detta märktes även utanför mötet, där 70 000 människor demonstrerade på gatorna och krävde att de som drabbas hårdast av klimatförändringarna får en röst i förhandlingarna.
”Jag upplever ett enormt gap mellan vad som sägs inne i förhandlingsrummen och de budskap som ekar från urfolk, miljöorganisationer, småskaliga jordbrukare och kvinnorörelser världen över. De är trötta på tomma löften och kräver utfasning av fossila bränslen, skydd av naturen och att de som orsakat klimatkrisen ska betala.”
Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare
Vad hade civilsamhället för roll under klimatmötet?
Civilsamhället spelar en viktig roll under FN-möten genom att granska förhandlingarna, lyfta röster som annars inte hörs, och påminna om hur klimatkrisen drabbar människor och natur. Det bidrar till att sätta press på tjänstemän och ministrar som representerar länderna i förhandlingsrummen. Naturskyddsföreningen var en av många organisationer från den globala miljörörelsen som fanns på plats i Belém.
Parallellt med FN-mötet anordnade civilsamhället ”People’s Summit”, ett stort forum som samlade över 20 000 urfolksledare, ungdomsrörelser och miljöaktivister från hela världen. Många av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer var med som arrangörer och deltagare. Forumet mynnade ut i en ”People’s Declaration”, där civilsamhället sammanställde sina krav – snabb utfasning av fossila bränslen, rättvis och tillgänglig klimatfinansiering, samt respekt för mänskliga rättigheter och urfolks territorier.
Från det globala civilsamhället hördes också tydliga krav på en bredare förändring av världsekonomin. Många framhöll att klimatkrisen är ett resultat av ett ekonomiskt system som prioriterar kortsiktig vinst framför hållbarhet och människors välbefinnande, och att en omställning i rätt riktning därför måste omfatta både klimatpolitiken och de ekonomiska strukturer som styr den.
Varför blev avtalet efter COP30 så svagt?
Länder som Saudiarabien, Ryssland och Kina satte sig emot utfasning av fossila bränslen. På klimattoppmötena fattas alla beslut med konsensus, alla länder måste alltså vara överens. Fördelen är att det skapar en stark legitimitet för de beslut som fattas, men nackdelen är att det blir svårt att fatta skarpa beslut och att ett fåtal länder kan sätta sig emot majoritetens vilja.
