Vad innebär styrmedelsutredningen?
Några månader innan valet 2026 presenterade regeringens klimatutredning, styrmedelsutredningen, sina förslag på hur bland annat fossila bränslen ska fasas ut och hur klimatmålen ska nås. Här är Naturskyddsföreningens kommentarer på utredningen.
I artikeln:
Vad är styrmedelsutredningen?
Styrmedelsutredningen är en statlig klimatutredning tillsatt av regeringen. Utredningen hade i uppdrag att analysera och föreslå vilka ekonomiska och politiska styrmedel som Sverige behöver för att fasa ut fossila bränslen och att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Utredningen lämnades till regeringen 27 maj 2026.
Vilka förslag i styrmedelsutredningen är bra?
Det finns många bra förslag i styrmedelsutredningen, men flera av dem går rakt emot Tidöpartiernas klimatpolitik. Exempelvis är förslaget om att höja skatten på bensin och diesel ett bra förslag och reduktionsplikten är en viktig övergångslösning för att fasa ut det fossila. Några ytterligare positiva nyheter i utredningen är:
- förstärkt elbilsbonus,
- förlängda klimatpremier till tunga fordon,
- ökat stöd till kommersiell service i glesbygd
- utökad finansiering till energi- och klimatrådgivning.
Naturskyddsföreningen anser också att det är positivt att utredningen föreslår en kompensation som inte är kopplad till fossila drivmedel, det är en direkt kontrast till den politik som regeringen bedriver idag.
”Regeringen har ägnat fyra år åt att förstärka fossilberoendet och montera ner fungerande klimatpolitik, samtidigt som de hela tiden sagt att styrmedelsutredningen kommer ha svar på hur klimatmålen ska nås. När den väl är färdig är det ingen från regeringen som närvarar vid en offentlig överlämning. Regeringen visar ett häpnadsväckande ointresse för klimatkrisen,” säger Beatrice Rindevall ordförande Naturskyddsföreningen.
Vad är mindre bra i styrmedelsutredningen?
Ett exempel på mindre bra förslag i utredningen är sänkning av elskatten på bred front, vilket motverkar energieffektivisering. Även om det är bättre än en kompensation för användning av fossila bränslen är det ett trubbigt verktyg. Naturskyddsföreningen skulle hellre se en riktad sänkning, en progressiv elskatt, som gynnar de som har tuffast förutsättningar. Något som verkligen saknas i utredningen är förslag som driver på för ökad transporteffektivisering, alltså att effektivisera bort vägtransporter. Naturskyddsföreningen har genom sitt deltagande i referensgruppen aktivt försökt få in sådana förslag. Utredaren har dock gjort bedömningen att osäkerheten om effekten är stor, särskilt på kort sikt till 2030. Naturskyddsföreningen delar inte denna bedömning utan ser tvärtom god potential att i närtid exempelvis omvandla parkeringsplatser till mer effektiva urbana användningsområden och att prioritera kollektivtrafik vid trafiksignaler.
Är regeringens satsning på halverat pris på kollektivtrafik tillräckliga för klimatomställningen?
26 maj 2026, dagen innan styrmedelsutredningen publicerades, presenterade regeringen att de vill halvera priset på månadskorten i kollektivtrafiken i Sverige under ett halvår. Det är bra att det äntligen satsas pengar på kollektivtrafiken, men halverade priser i sex månader är långt ifrån tillräckligt. Särskilt efter fyra år med ökat fossilberoende. Stödet har också föregåtts av betydligt större skattesänkningar för fossila bränslen, som låser in svenskar ytterligare i bilberoendet.
Vad vill Naturskyddsföreningen se för tillägg till utredningens förslag?
Naturskyddsföreningen välkomnar förslagen och tycker det finns mycket bra i utredningen. Vi har dock ytterligare förslag på åtgärder för att nå klimatmålen till 2030, som kommande regering kan inspireras av i tillägg till utredningens förslag.
