Val 2026: Vad lovar partierna för miljön?

Miljöpartiet ställer sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 22 förslag. Partiet hamnar på en delad första plats i årets rankning tillsammans med Vänsterpartiet. MP uppvisade en lika hög ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Vänsterpartiet ställer sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 22 förslag. Partiet placerar sig därmed på en delad första plats i årets rankning tillsammans med Miljöpartiet. V uppvisade en liknande ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Liberalerna ställer sig bakom 19 av Naturskyddsföreningens 22 förslag och svarar nej till tre förslag. Partiet placerar sig därmed på andraplats i årets rankning. L uppvisade en liknande ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Centerpartiet ställer sig bakom 18 av Naturskyddsföreningens 22 förslag och svarar nej till fyra förslag. Partiet placerar sig därmed på tredje plats i årets rankning. C uppvisade en aningen lägre ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Socialdemokraterna ställer sig bakom 14 av Naturskyddsföreningens 22 förslag och svarar nej till sex och vet ej till två förslag. Partiet placerar sig därmed på fjärde plats i årets rankning. S uppvisade en betydligt lägre ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Kristdemokraterna ställer sig bakom nio av Naturskyddsföreningens 22 förslag och svarar nej till 11 och vet ej till två förslag. Partiet placerar sig därmed på femte plats i årets rankning. KD uppvisade en lägre ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Moderaterna ställer sig endast bakom tre av Naturskyddsföreningens 22 förslag och svarar nej till 15 och vet ej till fyra förslag. Partiet placerar sig därmed näst sist i årets rankning. M uppvisade en något högre ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Sverigedemokraterna ställer sig endast bakom två av Naturskyddsföreningens 22 förslag och svarar nej till 19 och vet ej till ett förslag. Partiet placerar sig därmed på sista plats i årets rankning. SD uppvisade en lika låg ambitionsnivå i vår enkät inför valet 2022.

Förslag: Säkerställ att 30 procent av Sveriges land- och vattenområden skyddas till 2030. Skyddet måste vara långsiktigt och representativt för Sveriges olika naturtyper.

Bakgrund: Skydd av natur, både på land och i hav, är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och kan stärka ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringarna. Idag har 15 procent av land och hav ett formellt skydd i Sverige. Genom att underteckna FN:s globala ramverk för biologisk mångfald har Sverige åtagit sig att skydda 30 procent av våra hav-, land- och sötvattensområden till 2030.

Förslag: Kartlägg alla ur- och naturskogar och säkerställ att de ges ett strikt skydd senast 2030.

Bakgrund: Ur-och naturskogar är ovärderliga som livsmiljöer för hotade arter och som kolsänkor. Trots att samtliga av dessa skogar ska vara skyddade till år 2030 enligt EU:s strategi för biologisk mångfald är många av Sveriges ur- och naturskogar ännu oskyddade. Dessutom saknas en heltäckande kartläggning av var de finns.

Förslag: Skydda, restaurera och bruka statens skogar på ett sätt som bidrar till att uppnå Sveriges miljömål. 

Bakgrund: Statligt ägda Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Trots att bolaget på pappret har höga hållbarhetsambitioner har det under lång tid fått kritik för bland annat avverkningar av skyddsvärda skogar. Om statens skogar istället skulle brukas med naturnära metoder, restaureras och skyddas skulle de kunna spela en avgörande roll i omställningen till ett hållbart skogsbruk och för att uppnå Sveriges miljömål.

Förslag: Avsätt mer pengar och höj stödnivån till förebyggande åtgärder som skyddar tamdjur mot rovdjursangrepp. 

Bakgrund: Skador på tamdjur orsakade av stora rovdjur i Sverige är få sett till det totala antalet tamdjur. Men de som drabbas behöver ett effektivt skydd och kompensation för skadorna. Att en minskning av antalet vargar skulle minska tamdjursangreppen saknar vetenskapligt stöd. Det är dessutom riskfyllt eftersom vargen är klassad som starkt hotad. Istället krävs satsningar på förebyggande åtgärder.

Förslag: Inför ett naturpolitiskt ramverk, likt det för klimatet, som styr, vägleder och utvärderar regeringens politik för natur och biologisk mångfald.

Bakgrund: Förlusten av arter och livsmiljöer är ett växande hot mot mänskligheten, men det saknas en samlad och kraftfull politik för naturen. För att på allvar hantera naturkrisen behövs därför ett naturpolitiskt ramverk, liknande det som finns för klimatet. Ramverket bör bestå av ett långsiktigt naturpolitiskt mål, en lag som styr regeringens naturpolitiska arbete och ett naturpolitiskt råd som stöttar och utvärderar regeringens insatser.

Förslag: Besluta om en ambitiös plan för att restaurera Sveriges natur och påbörja restaureringen skyndsamt. 

Bakgrund: Efter decennier av överutnyttjande av naturen räcker det inte bara att skydda natur – vi måste även återställa skadade och förstörda områden. Det kallas naturrestaurering. Enligt EU:s nya naturrestaureringslag ska alla medlemsländer ta fram och besluta om nationella planer för naturrestaurering senast hösten 2027. För att Sveriges natur ska kunna återhämta sig långsiktigt och varaktigt krävs det att restaureringsplanen är ambitiös och baserad på bästa tillgängliga kunskap.

Förslag: Besluta om riksdagsbundna mål om minst 30 procent ekologiskt brukad areal och 60 procent ekologiskt i offentlig livsmedelskonsumtion till år 2030.

Bakgrund: I ekologisk produktion används ytterst få bekämpningsmedel och ingen konstgödsel. Förutom att detta är viktigt för miljön bidrar det också till att stärka Sveriges beredskap genom att öka självförsörjningsförmågan. Men andelen yta med ekologisk produktion har minskat de senaste åren och andelen ekologiska livsmedel inom den offentliga sektorn är fortfarande för låg.

Förslag: Behåll det generella strandskyddet och stärk skyddet i högt exploaterade områden.

Bakgrund: Strandskyddet är centralt för att värna allmänhetens tillgång till stränder och skydda strändernas känsliga växt- och djurliv. 2025 togs det generella strandskyddet bort vid små sjöar och vattendrag. Under 2026 väntas en utredning presentera förslag för att ytterligare försvaga strandskyddet. Detta trots att ett försvagat strandskydd kan få omfattande följder för allmänhetens tillgång till stränder, för den biologiska mångfalden och för Sveriges klimatberedskap.

Förslag: Förbjud storskaligt foderfiske i Östersjön.

Bakgrund: Situationen i Östersjön är allvarlig. Storskaligt foderfiske utarmar Östersjöns fiskbestånd och hotar ekosystemens balans. Dessutom drabbas det småskaliga kustfisket av konkurrensen från industriellt fiske. Ett förbud på EU-nivå skulle bidra till mer hållbara förutsättningar för både miljön och fiskerinäringen.

Förslag: Lägg fram en klimathandlingsplan som minskar Sveriges utsläpp i den takt som krävs för att nå klimatmålen nationellt och i EU till 2030.

Bakgrund: Sverige bedöms missa alla våra bindande klimat- och energimål i EU till 2030. Kraftiga utsläppsminskningar under nästa mandatperiod är avgörande för om vi ska lyckas minska utsläppen i den takt som krävs. Därför är det viktigt att regeringen snabbt efter valet lägger fram en klimathandlingsplan med kraftfulla åtgärder för att Sverige ska nå klimatmålen till 2030.

Förslag: Inför stöd och avgifter som ger tillräckliga incitament till markägare att öka kolinlagringen i skogs- och jordbruksmark för att fördubbla Sveriges kolsänka till 2030.

Bakgrund: Kolsänkor är system som binder och lagrar koldioxid. För att nå klimatmålen krävs inte bara minskade utsläpp – koldioxid behöver också tas upp och lagras i skog och mark. Detta kan till exempel ske genom att låta skogen stå, återvätning av dikade våtmarker och vallodling. Det finns bindande lagkrav från EU om att öka nettoupptagen av koldioxid i skog och mark, men idag saknar Sverige en tillräckligt ambitiös politik för att nå målen. Därför behövs styrmedel för att öka kolinlagringen.

Naturskyddsföreningens förslag: Säkerställ att Sveriges energianvändning minskar med minst 15 procent till 2030.

Bakgrund: Energieffektivisering är en viktig del av klimatomställningen som också kan medföra andra positiva effekter – exempelvis mindre miljöavtryck och tryggare energiförsörjning. EU:s energieffektiviseringsdirektiv slår fast att energianvändningen i EU ska minska till 2030 samt hur mycket varje medlemsstat ska bidra till målet. För Sveriges del innebär det att vår energianvändning behöver minska med cirka 15 procent till 2030.

Förslag: Inga statliga stöd till ny kärnkraft.

Bakgrund: Kärnkraft medför stora risker och miljöeffekter men tar också mycket lång tid att bygga. Samtidigt ger förnybar el, effektivisering och flexibilitet en snabbare och billigare omställning med mindre miljöpåverkan. Utbyggnaden av förnybar energi har nästan helt avstannat i Sverige. Statliga stöd bör omdirigeras mot de lösningar som ger snabba utsläppsminskningar och inte hotar viktiga naturvärden.

Förslag: Inför en vägskatt för lastbilar och personbilar som är differentierad utifrån fordonets miljöpåverkan och var det körs.

Bakgrund: Vägtrafiken står inför en stor miljöomställning. En differentierad vägskatt, vars nivå bestäms utifrån fordonets miljöpåverkan och var det körs, har flera fördelar. Den kan till exempel driva på miljöomställningen av godstrafik och säkerställa att vägtrafikens miljö- och samhällskostnader betalas även när fossila drivmedel fasats ut. Skatten bör vara högre i städer och lägre på landsbygden.

Förslag: Inför ett långsiktigt statligt anslag för nattågstrafik.

Bakgrund: Nattåg bidrar till att göra tåget mer attraktivt i jämförelse med mer klimatskadliga transportslag. Till exempel omvandlar de sovtid till restid och gör det mer bekvämt att resa långa avstånd med tåg. Nattågstrafiken behöver dock ofta statligt stöd för att kunna köras kontinuerligt, men i dagsläget är stödet oförutsägbart.

Förslag: Förbjud AP-fonderna att investera i fossila bolag som expanderar sin utvinning och saknar omställningsplaner i linje med Parisavtalet.

Bakgrund: Forskningen är tydlig: för att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet kan inga nya kolgruvor eller olje- och gasfält öppnas. Trots detta investerar de statliga AP-fonderna svenskarnas offentliga pensioner i över 100 fossila bolag. Merparten av dessa bolag expanderar sin utvinning och har inga planer på att ställa om sin verksamhet.

Förslag: Det ska vara obligatoriskt att ställa miljökrav i all offentlig upphandling.  

Bakgrund: Sveriges offentliga upphandlingar omsätter cirka 1000 miljarder kronor årligen och har därigenom stor potential att leda vägen i omställningen. Genom att göra det obligatoriskt att ställa miljökrav i offentlig upphandling kan den offentliga sektorn bidra till att exempelvis minska utsläpp och användningen av antibiotika, plast och farliga kemiska ämnen. Dessutom bidrar det till att stärka konkurrenskraften för företag som ligger långt fram i sitt miljöarbete.

Förslag: Inför nationella mål för cirkulär ekonomi. 

Bakgrund: I en cirkulär ekonomi används saker och material så länge som möjligt, till exempel genom reparationer, återvinning och återanvändning. På så sätt minskar resursförbrukningen, vilket är avgörande för att nå miljö- och klimatmålen. I Sverige går dock omställningen till en cirkulär ekonomi för långsamt, och därför behövs tydligare styrning mot att göra ekonomin mer cirkulär.

Förslag: Inför höjd mineralersättning för att styra bort från nybrytning, stärka cirkulära flöden och kompensera lokalsamhällen.

Bakgrund: Gruvor orsakar allvarliga miljöskador och hotar natur och människors livsmiljöer. Samtidigt är Sveriges mineralersättning, en slags skatt som gruvbolagen betalar, bland de lägsta i världen. Att höja mineralersättningen skulle bland annat kunna öka konkurrenskraften för återvunnet material och intäkterna kan användas för att kompensera lokalsamhällen för de miljöskador som gruvverksamheten ger upphov till.

Förslag: Sverige ska driva på för att en bred generell PFAS-begränsning antas på EU-nivå och införs skyndsamt nationellt.

Bakgrund: PFAS är en mycket stor grupp långlivade kemikalier med skadliga effekter på hälsa och miljö. PFAS finns idag i en stor mängd produkter och material och sprids därifrån till mark, vatten och livsmedel. Det är viktigt att stoppa fortsatt spridning för att inte ytterligare försvåra situationen.

Förslag: Försämra inte grannars, allmänhetens och organisationers möjligheter att delta i beslutsprocesser och överklaga beslut på miljöområdet.

Bakgrund: När till exempel ett byggprojekt planeras är det ofta miljöorganisationer och grannar som har bäst kunskap om förutsättningarna och miljövärden på platsen. Besluten blir därför ofta bättre när fler än endast exploatören får delta i beslut kring projektet. Nu pågår en statlig utredning om att det kan börja kosta pengar att överklaga ärenden. På senare tid har även flera debattörer argumenterat för att försvaga tillämpningen av den så kallade Århuskonventionen, som ger juridiskt skydd för rätten att delta i beslut.

Förslag: Återställ enprocentsmålet för svenskt bistånd senast 2030. 

Bakgrund: Ett generöst och effektivt internationellt bistånd är viktigt för en stabil och rättvis värld. Bistånd är centralt för att stödja omställning till förnybar energi, skydda ekosystem och stärka demokratiska krafter som värnar miljö och mänskliga rättigheter. Sverige har under lång tid haft ett mål om att biståndet ska uppgå till en procent av BNI. Det målet övergavs hösten 2022.