Oekologiska åkrar besprutas allt oftare

I Sverige används kemiska bekämpningsmedel lika ofta som på 80-talet, detta trots att fler svenska bönder ställer om till ekologisk odling utan kemiska bekämpningsmedel. Det betyder att en mindre yta besprutas mer intensivt än tidigare.

Trivs du också bäst i öppna landskap? Gör som 226 000 andra ekokämpar. Bli medlem för 24 kr/mån. 

Trots att det funnits politiska mål för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ända sedan 1980-talet har beroendet inte avtagit. Kemiska bekämpningsmedel är den vanligaste växtskyddsmetoden i det västvärldens jordbruk, så även i Sverige. Ogräs, svampsjukdomar och insektsangrepp bekämpas i Sverige med omkring 150 olika kemiska substanser.

Utvecklingen går åt fel håll visar statistiken

Naturskyddsföreningen har sammanställt statistik över användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket i Sverige mellan åren 1981-2016. Statistiken visar att utvecklingen går åt fel håll. Användningen av bekämpningsmedel är lika stor som på 80-talet, men den oekologiska åkerarealen är mindre och de medel som används mer koncentrerade än tidigare. Visserligen har många av de värsta preparaten ersatts med mindre hälso- och miljöfarliga ämnen, men under de senaste 10 åren har miljö- och hälsoriskerna inte minskat i samma takt som den oekologiska arealen minskat.

Men det finns undantag, det viktigaste undantaget är det ekologiska jordbruket som fortsätter att använda och utveckla växtskyddslösningar utan farliga kemikalier.

Växande användning av tillväxthormon

Stråförkortningsmedel, ett syntetiskt tillväxthormon, är egentligen inte ett bekämpningsmedel men räknas i statistiken in bland bekämpningsmedlen. Stråförkortningsmedel används för att bromsa tillväxten hos grödan. Med en hög tillförsel av näring på åkern riskerar spannmålsgrödan att växa sig för hög så att strået bryts och lägger sig ned. Liggsäd är svår att skörda och ger oftast sämre produktkvalité.

I Sverige förbjöds stråförkortningsmedlen 1987 i alla spannmålsslag utom råg, där problemen med liggsäd är särskilt besvärliga. Från 2012 får medlen återigen användas i vete, rågvete, korn och havre, och försäljningen har ökat kraftigt. Från 2016 används det även i brödsäd till bageriindustrin. Livsmedelsverket hittar ofta rester i sina stickprover på råg.

Verkningslös bekämpningsmedelsskatt

Idag regleras användningen av bekämpningsmedel på flera olika sätt via godkännande processer, användarvillkor, regler för spridning samt en bekämpningsmedelsskatt. Sedan 1984 finns en bekämpningsmedelsskatt i Sverige som idag är 34 kr per kilo aktiv substans. Med nya koncentrerade lågdosmedel har skatten sedan länge blivit verkningslös och i vissa fall felriktad.

Såpa och rapsolja kan användas som växtskydd inom den ekologiska odlingen. Medel som dessa används i större mängder och blir högt beskattad, jämfört med mycket giftiga lågdosmedel som används i små mängder och lämnas i stort sett obeskattade. Ett koncentrerat bekämpningsmedel beskattas t ex med 1 kr/hektar medan rapsolja har en skatt på 500 kr/hektar.

Flera statliga utredningar har därför pekat på behovet av att förändra bekämpningsmedelsskatten så att den istället anpassas efter bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker. Just nu pågår en utredning som ska komma med förslag vid årsskiftet 2017/18.

Ny teknik kan ersätta kemikalier

Det finns flera exempel på metoder och tekniker som kan minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det kan handla om biologisk bekämpning, ekosystemtjänster, resistent sortval och odlingssystemets utformning.

En stor del av utsädet, frön, behandlas kemiskt före sådd, oftast med svampmedel men ibland även med insektsmedel. Processen kallas betning. De senaste åren har man utvecklat två nya metoder, biologisk betning och en värmebehandling, som ett alternativ till den kemiska betningen. Det är en svensk uppfinning som fått stor internationell uppmärksamhet, läs mer om den här: http://thermoseed.se/

Nu behövs politiska beslut

Så, vad behöver vi göra för att minska användningen av bekämpningsmedel? I dag saknar Sverige effektiva verktyg för att vända den ohållbara trenden med ökande miljörisker. För att minska riskerna behövs helt klart nya styrmedel.

I länder som Danmark, Norge, Mexico och Frankrike beskattas redan riskfyllda bekämpningsmedel hårdare och i Sverige har flera statliga utredningar pekat på behovet av en liknande modell där bekämpningsmedelsskatten anpassas efter bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.

För att skapa förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk anser Naturskyddsföreningen att Sveriges politiker måste införa en anpassad skatt; en skatt utformad som en avgift där pengarna går tillbaka till lantbrukssektorn i form av stöd till forskning och utveckling av mer hållbara växtskyddsmetoder. En utredning pågår till jan 2018 där skatten ses över. Naturskyddsföreningen är med i referensgruppen för att påverka.

Frankrike går före och verkar för skärpta regler i EU och i väntan på det skärper de sina egna regler. Sverige var ett föregångsland i arbetet att minska användnigen av bekämpningsmedel, men är nu akterseglat av andra länder. Det vill vi ändra på.

Läs mer: Naturskyddsföreningens sammanställning av statistik över användningen av bekämpningsmedel i det svenska jordbruket mellan åren 1981-2016

 

Bli medlem för ett hållbart jordbruk

Trivs du också bäst i öppna landskap? Gör som 226 000 andra ekokämpar. Bli medlem för 24 kr/mån.