6 frågor om Parisavtalet

2015 slöts ett historiskt avtal i Paris där alla världens länder kom överens om att gemensamt bekämpa klimatkrisen. Men vad lovades egentligen i Paris? Vad innebär löftena i praktiken? Och hur hänger de ihop med Sveriges egna klimatmål? Vi reder ut!

Parisavtalet slöts 2015 i Paris.

1. Vad lovades i Paris 2015, egentligen?

Genom Parisavtalet har länderna bland annat förbundit sig till att:

  • Hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader. 
  • Öka anpassningsförmågan för skadliga effekter av klimatförändringarna. 
  • Anpassa de finansiella flödena så att de går att förena med minskade utsläpp av växthusgaser. 

Avtalet ska också genomföras att rika länder som redan har släppt ut mycket växthusgaser ska ta täten och göra omställningen snabbare än det globala snittet.

För att uppfylla sina åtaganden i Parisavtalet ska länderna gemensamt sträva efter att de globala utsläppen ska minska kraftigt så snart som möjligt. I artikel 4 i Parisavtalet står att målet är att vi under andra halvan av det här seklet ska ha uppnått en balans mellan klimatutsläpp orsakade av människan och upptaget av växthusgaser. Det betyder alltså att vi måste minska utsläppen till så nära noll som möjligt men även hitta ett sätt att binda koldioxid i, till exempel genom ett ökat upptag i skog och mark. Varje land måste bidra till den här utvecklingen genom att ta fram och uppfylla nationella klimatplaner. Varje land bakom Parisavtalet sätter dock ambitionsnivån för sina dessa klimatplaner på egen hand. Vart femte år ska länderna gemensamt se över hur klimatarbetet går, och varje land ska därefter  uppdatera och förstärka sin klimatplan. 

2. Så vad betyder det att stå bakom Parisavtalet? 

Alla länder som formellt antagit Parisavtalet är bundna till det enligt internationell lag. Men något formellt straff från FN får länder inte om de bryter mot avtalet. Istället bygger avtalet på gemensamt ansvar och förtroende för att alla länder gör allt i sin bästa förmåga för att uppfylla avtalets mål. Det kan tyckas konstigt, men det är faktiskt det vanligaste när det gäller såväl miljökonventioner som konventioner i allmänhet. Att det inte finns några sanktioner som tillämpas ifall ett land bryter mot avtalet innebär dock inte nödvändigtvis att avtalet i sig är rättsligt svagt. På nationell nivå kan aktörer fortfarande utmana sin regering ifall den tar beslut som går emot Parisavtalets mål, eftersom landet formellt har bundit sig till det. 

På klimatkonventionens officiella hemsida kan du läsa mer

3. Trump har bestämt att USA ska dra sig ur Parisavtalet. Innebär det att avtalet kommer rivas upp?

Nej, eftersom nästan alla världens länder har formellt antagit Parisavtalet kommer det att leva vidare även om ett land väljer att dra sig ur. USA (eller något annat land heller för den delen) kan inte “riva upp” eller “göra om” hela Parisavtalet som USA:s president Donald Trump sagt att han vill. Avtalet ligger fast och alla länder får välja om de köper paketet eller inte.

Men drar ett land som USA sig ur kan det innebära ett betydande bakslag för den internationella klimatpolitiken – särskilt om det resulterar i att också andra länder sänker sina ambitioner. Och visst kan USA göra stor skillnad. En stor orsak till att Parisavtalet gick i lås från första början var till exempel den förre presidenten Barack Obamas drivkraft. Hans dialog med Kina, Indien och andra tillväxtmarknader spelade stor roll för att få igenom avtalet. När USA drar sig ur kan dessa länder möjligen känna sig svikna och också backa från sina åtaganden. I så fall läggs ett ännu större ansvar på EU. 

4. Ok, men vad är Parisavtalet, rent formellt? En lag? 

Parisavtalet är ett internationellt avtal som bygger på FNs klimatkonvention, UNFCCC. På engelska definieras avtalet som ett “treaty”, vilket tillsammans med konventioner normalt sett ses som den högsta politiska status ett internationellt avtal kan ha. När avtalet slöts i Paris bestämdes det att det skulle träda i kraft, alltså formellt börja gälla, efter att minst 55 länder som representerar 55% av världens utsläpp formellt har antagit (ratificerat) avtalet. Inom bara ett år hade den siffran uppnåtts. Avtalet har alltså formellt trätt i kraft, vilket betyder att alla länder som formellt antagit avtalet är rättsligt bundna till det enligt internationell lag. Avtalet i sig innehåller dock både bindande och icke-bindande komponenter. I oktober 2019 har 187 av de 197 länder som står bakom FNs klimatkonvention formellt godkänt avtalet. 

5. Men utsläppen minskar ju inte. Vad betyder egentligen Parisavtalets löften i praktiken?

För att förstå vad löftena i Parisavtalet innebär i praktiken måste vi vända oss till klimatforskningen. Det insåg politikerna själva i och med att de slöt avtalet 2015. Därför uppdrog fick FN:s klimatpanel IPCC, i uppdrag att sammanställa vad forskningen säger krävs för att kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. De kom bland annat fram till att: 

  • Världens utsläppen måste minst halveras till 2030 och efter det  nå nära noll senast 2050.
  • Eftersom det är den totala mängden växthusgaser i atmosfären som spelar roll för klimatet är det vad vi gör fram till 2030 som avgör ifall vi kommer klara målet eller inte. Om inte utsläppen minst halveras till 2030 kommer vi alltså inte att klara målet.
  • Även om vi halverar utsläppen till år 2030 har vi bara 50 procents chans att nå målet.Vill vi vara säkrare än så måste utsläppsminskningarna gå ännu mycket snabbare. 
  • Fossila bränslen måste helt fasas ut. Om det finns fossila utsläpp kvar år 2050 måste mängder av koldioxid tas upp ur atmosfären med hjälp av tekniker som i dagsläget inte finns och som i sig kan gå på tvärs med FN:s övriga globala hållbarhetsmål. Ju längre vi väntar med att få ner de fossila utsläppen till noll, desto mer beroende blir vi av dessa tekniker för att ta upp koldioxid. 
  • Vi måste samtidigt göra stora livsstilsförändringar, framför allt genom att drastiskt minska kött- och animaliekonsumtionen och genom att ändra hur vi transporterar oss. 

6. Parisavtalet är ju bara ett av många avtal. EU har egna löften, och Sverige har nationella klimatmål. Hur hänger  alla löften ihop? 

Alla länder som står bakom Parisavtalet måste lämna in nationella klimatplaner till FN. De nationella planerna beskriver hur just det landet tänker bidra till att uppfylla avtalets mål. Alla länder i EU står bakom avtalet gemensamt och har därför lämnat in en klimatplan som gäller för hela EU. EU:s klimatmål till 2030 finns fastslagna i den planen. Målet är just nu att minska utsläppen till 2030 med minst 40 procent, men det är på tok för lite för att faktiskt bidra till Parisavtalets mål. 

Alla länder inom EU måste vara med och bidra till att uppfylla EU:s klimatmål och därmed EU:s bidrag till Parisavtalet. Sveriges mål om att minska utsläppen till netto noll senast 2045 och att minska utsläppen med 63 procent inom sektorerna transport, jordbruk, bostäder och avfall är mer ambitiöst än vad som formellt krävs av Sverige för att uppnå EU:s klimatmål. Samtidigt är det inte nog ambitiöst för att leva upp till 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

Naturskyddsföreningen menar att 1,5-gradersmålet kräver att ett land som Sverige, som är rikt och med goda förutsättningar att genomföra omställningen, når nära noll i utsläpp senast 2030.

Här kan du läsa mer om de svenska klimatmålen och Sveriges klimatlag.

Ge en julgåva för klimatet!

välj att ge bort en julklapp till klimatet i år! Din gåva behövs mer än nånsin. Ett fint julgåvokort ingår!